Vad krävs för att förändra undervisningen med it?

Skrivet av Stefan Pålsson, augusti 28, 2014 – 17:07 -

Att utveckla och förändra skolans undervisning med hjälp av it och digitala medier är sedan länge en viktig fråga på agendan i många länder. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort. Traditionella former och strukturer präglar fortfarande vardagen. Vad behöver göras för att komma vidare?

I Storbritannien tillsatte dåvarande utbildningsminister Michael Gove, ministern för vidareutbildning och livslångt lärande Matthew Hancock och dåvarande högskoleminister David Willetts i februari en oberoende arbetsgrupp som fick till uppgift att undersöka saken närmare: ETAG – Education Technology Action Group. Gruppen består av lärare, skolledare och forskare från olika delar av landet. Deras uppdrag sträcker sig över hela utbildningssektorn, från skola till universitet.

Gruppen har sedan den tillsattes bland annat arbetat med en vision för vad den digitala utvecklingen innebär för utbildning och undervisning 2025. Den är ännu inte färdig, men en del annat är också på gång. ALT – Association for Learning Technology – har nyligen genomfört en enkät bland sjuttiofem it-kunniga och pedagogiskt nytänkande lärare inom hela utbildningssektorn för att få deras syn på vad som behövs för att it ska användas på effektiva och utvecklande sätt i undervisningen.

Enkäten genomfördes av Diana Laurillard, professor vid Institute of Education på London University och Maren Deepwell, vd för ALT, och rapporten presenterades för några dagar sedan. Lärarna svarade på öppna och slutna frågor som rör hinder för att använda it i undervisningen och de gav förslag på vad som bör göras för att underlätta den fortsatta utvecklingen.

Tidsbrist och avsaknad av stöd från kollegor och ledning är ett viktigt hinder som många lyfter fram. Det är också vanligt att äldre kollegor inte ser värdet av att integera it i undervisningen. It-avdelningarna, som ofta är utformade som motsvarande avdelningar på företag, avskärmar sig från pedagogiska sammanhang och ger inte den hjälp och det stöd som är nödvändig för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt.

Bristen på ledarskap är ett annat allvarligt hinder, enligt lärarna. Det saknas även kunskap hos ledning kring hur it-pedagogiken bör utformas för att utveckla elevernas lärande. Traditionella prov och förmedlingsbaserad undervisning sätter fortfarande ramarna i hög grad.

Många lärare saknar incitament för att tänka och arbeta på nya sätt och det leder i sin tur till bristande motivation. Lärares kunskaper kring aktionsforskningsinriktade arbetssätt tas inte tillvara för att utveckla och förbättra undervisningen.

Bristande ekonomiska resurser för infrastruktur och hårdvara är också ett allvarligt hinder som många lärare pekar på.

Vad behöver göras för att få fart på utvecklingen? Lärarnas förslag på lämpliga åtgärder samlas i rapporten i sju områden:

1. Ge lärare det stöd som behövs för att de ska kunna bli kollaborativt inriktade aktionsforskare med inriktning mot att förnya sin egen och sina kollegors undervisning. Här handlar det till exempel om att uppmuntra lärare att dela goda och dåliga erfarenheter och att lära av varandra. Lärare måste våga experimentera och prova sig fram, och det är viktigt att hitta informella och avslappnade former för kunskapsdelning och samarbete.

2. Ledningen måste uppmuntra och ge stöd åt nytänkande. Förnyelsearbetet drivs ofta underifrån, men det är nödvändigt att ledningen ger sitt godkännande och skapar riktlinjer för att förändringsarbetet ska spridas och utvecklas i skolan. Ledningen ska också lyfta fram bra exempel på hur lärares it-användning främjar elevernas lärande och underlätta spridningen i kollegiet. Det är avgörande att pedagogiken prioriteras högre än tekniken.

3. Skapa förutsättningar för en kontinuerlig kompetensutveckling. Se till att alla lärare har de it-kunskaper som är nödvändiga för att de ska våga experimentera. Ge tid och resurser så att alla får möjlighet att tänka, planera, prova sig fram och lära av varandra.

4. Skolledningen måste tänka strategiskt och vara framsynt. It och digitala medier ska användas för ett explicit syfte eller för att lösa konkreta problem. Det ska vara tydligt vad som ska göras och varför det är viktigt. Skolledningen måste ta hänsyn till att anpassningskurvan är ganska långsam – och man måste våga ta risker. Arbete i en väl avgränsad projektform kan vara ett bra sätt att göra utvecklingsarbetet konkret och hanterbart för lärarna.

5. Utveckla en hållbar och utbildningsinriktad digital infrastruktur. Det är nödvändigt att lärare har tillgång till teknik som är stabil, lätt att använda och som fyller sin funktion i undervisningen. Flexibilitet och öppenhet är viktiga nyckelord. Det gäller också att få med it-avdelningen på tåget och få deras medarbetare intresserade av utbildningsperspektivet och dess behov och krav.

6. Uppmärksamma och värdera pedagogiskt nytänkande som drar nytta av it och digitala medier.

7. Se till att eleverna blir engagerade i sitt eget lärande. Eleverna måste bli motiverade, aktiva och lära sig att tänka kritiskt. Här är det även viktigt att knyta undervisningen närmare samhället och att se till att andra grupper än lärae deltar i undervisningen. Makerkultur och elevernas kreativa skapande är väsentliga delar av detta.

Rapporten avslutar med att slå fast att lärarna efterfrågar ett lärarorienterat perspektiv på skolans digitala utveckling. Det måste finnas en vision kring vad it kan bidra med för att utveckla undervisningen och för att hantera pedagogiska utmaningar. Samtidigt är det nödvändigt att lärare ses som innovatörer och forskare i sin egen undervisningspraktik och att de får det stöd och de resurser som krävs för att de gemensamt ska hitta nya sätt att dra nytta av teknikens pedagogiska möjligheter i sitt arbete.

Det finns säkert anledning att återkomma till det fortsatta arbetet i ETAG.


Postat i kategorin Digital kompetens, IT-strategi, Lärares lärande, Skolutveckling | Kommentering avstängd

En robot som hjälplärare i skolan?

augusti 20, 2014 – 12:40

Den ökade betydelsen av fysiska robotar och artificiell intelligens (AI) ...

Inga kommentarer »

Maktfaktorn visualiserar demokratins grunder

augusti 15, 2014 – 12:57

Vi lever i en tid av snabba tekniska, ekonomiska, kulturella ...

Inga kommentarer »

European Schoolnet Academy blickar framåt

augusti 7, 2014 – 17:18

I december förra året, i samband med den årliga konferensen ...

Inga kommentarer »

Digitaliseringen av skolan i Frankrike

juli 30, 2014 – 13:12

UNESCO Institute for Information Technologies in Education ger ut en ...

Inga kommentarer »

Island satsar på det utvidgade kollegiet

juli 25, 2014 – 14:15

I mars skrev jag ett inlägg om hur det utvidgade ...

Inga kommentarer »

Lärarspindeln gör lärares lärresurser sökbara

juli 8, 2014 – 14:39

Under de senaste par, tre åren har jag vid flera ...

Inga kommentarer »

Hög tid att koppla upp den svenska skolan

juli 2, 2014 – 13:59

Igår tog jag upp två seminarier om skolans digitalisering som ...

Inga kommentarer »

Om skolans digitalisering på It-dagen i Almedalen

juli 1, 2014 – 17:22

Almedalsveckan är igång och skolan är, ur olika perspektiv, som ...

4 kommentarer »

LIKA – it-tempen för skolan

juni 26, 2014 – 15:48

I augusti förra året skrev jag om det uppdrag SKL ...

2 kommentarer »
RSS