Digital skolutveckling från skandinavisk horisont

Skrivet av Stefan Pålsson, januari 22, 2015 – 17:33 -

Idag publicerar New Media Consortium (NMC) 2015 NMC Technology Outlook: Scandinavian Schools, en regional rapport inom ramen för Horizon Report-projektet. Rapporten är skriven tillsammans med och på uppdrag av Senter for IKT i utdanningen, Skolverket och Styrelsen for It og Læring.

Författarna har med hjälp av en skandinavisk expertpanel, där bland annat jag själv ingick, använt delfimetoden för att identifiera nio nyckeltrender, nio utmaningar och tolv viktiga tekniktrender. Dessa beskrivs och analyseras i rapporten. Arbetet i expertpanelen finns dokumenterad på projektets wiki.

Enligt rapporten kommer de här tre nyckeltrenderna att driva på den digitala utvecklingen under de närmaste två åren:

  1. Den ökade användningen av digitala prov. Danmark och Norge testar sedan flera år hur dator och internet kan användas för att utveckla de nationella proven, och i Sverige tittar Skolverket och Skolinspektionen närmare på saken. Det är sannolikt att detta driver på integrationen av it i undervisningen och ökar incitamenten för lärare att använda digitala läromedel och lärresurser.
  2. Nya perspektiv på lärarrollen. Den traditionella lärarrollen är inte längre självklar och snabbt spridda arbetssätt som det flippade klassrummet pekar på nya didaktiska möjligheter.
  3. Eleverna blir i allt högre grad producenter. Det ökade intresset för makerspace och makerkultur visar att elevernas eget skapande är på väg att ges en allt större roll i deras utveckling och lärande. Bookis, som gör det enkelt för elever att publicera och sprida egna eböcker, är ett intressant svenskt exempel.

Följande tre nyckeltrender blir viktiga under de kommande tre till fem åren:

  1. Ett genombrott för öppna digitala lärresurser. Lärobokskulturen är fortfarande stark i de skandinaviska länderna, men allt fler lärare interagerar med eleverna på nätet och spelar in egna ljud- och videosekvenser som kan användas i undervisningen. Intresse och behov av att skapa och dela mellan kollegor börjar växa fram. I Sverige ger Internetfonden stöd åt den gryende utvecklingen och i Norge arbetar arton av landets nitton fylkeskommuner med den gemensamma satsningen NDLA – Nasjonal Digital Læringsarena.
  2. Nya perspektiv på hur skolan kan se ut och fungera. Enskilda och gruppbaserade arbetssätt i projektform, ibland tvärs över ämnesgränserna, ställer andra krav än tidigare på skolans fysiska struktur. Hellerup skole i Gentofte, som är en av de digitala demonstrationsskolorna i Danmark, har till exempel inte några klassrum. Danska FabLab@School, som bygger på elevernas eget autentiska skapande och på samverkan med övriga samhället, kräver också mer av skolans rum än vad som tidigare varit fallet. Det svenska projektet Makerspace i skolan, som stöds av Vinnovas satsning Digitalisering för framtidens skola, kan säkert också peka på nya villkor och behov.
  3. Lärandeanalytik. Precis som i många andra delar av världen finns ett ökat intresse för att dra pedagogisk nytta av den information som skapas när digitala lärresurser används och när elever kommunicerar och skapar tillsammans på nätet. Redan i Horizon Report 2011 pekades lärandeanalytik ut som ett viktigt område inom de kommande fyra till fem åren. EU-projektet LACE, där Skolverket deltar, syftar till att få igång dialogen mellan olika aktörer och intresseområden, så att såväl praktiska och metodiska problem som mer principiella och integritetsrelaterade frågor kan belysas och diskuteras.

De här tre nyckeltrenderna kommer att vara drivande på fem års sikt och längre:

  1. Nya yrken i skolan. När it ska integreras i undervisningen behöver skolledare och lärare hjälp av andra yrkesgrupper för att hitta nya möjligheter. Det handlar både om att göra undervisningen autentisk och att förbereda eleverna för fortsatta studier och för morgondagens samhälle. Den norska satsningen Lektor2, som gör det möjligt för skolor att använda gästlärare från näringslivet i naturvetenskapliga och tekniska ämnen, är ett exempel på hur detta görs redan idag.
  2. Hybridmodeller som förenar fysiska och digitala lärmiljöer. Det gäller att hitta undervisningsformer som blandar fysiska och digitala lärmiljöer, som bygger vidare på elevernas vardagliga it-användning och som drar nytta av respektive miljös fördelar.
  3. Nya digitala enheter med nya gränssnitt. Det sker en snabb utveckling av bärbara enheter som både är kraftfulla och som använder nya gränssnitt. Det snabba genomslaget för surfplattor och utforskandet av hur de kan användas i undervisningen är ett exempel. Här har vi bara sett början.

Den snabba tekniska utvecklingen innebär förstås en rad utmaningar för skolan. I rapporten delas de in i tre kategorier: okomplicerade (solvable), komplicerade (difficult) och mycket komplicerade (wicked).

Okomplicerade utmaningar är sådana som vi både förstår och kan hantera utan större problem. Här handlar det om att skapa autentiska lärsituationer, att integrera it och digitala medier i lärarutbildningen och att hjälpa eleverna att utveckla sina digitala färdigheter och förmågor i undervisningen. Men även om de, åtminstone på pappret, är enkla att hantera, så är det nödvändigt att detta verkligen görs. I NMC:s rapport om den norska skolan från senhösten 2013, nämndes lärarutbildningen som det viktigaste hindret för den digitala utvecklingen – och det är ett problem som fortfarande återstår att lösa.

Till kategorin komplicerade utmaningar hör sådana som vi förstår, men som vi ännu inte riktigt kan hantera. Hit räknas förmågan att förena formellt och informellt lärande, att dra lärdom av relevanta kunskaper och erfarenheter från andra delar av samhället samt utvecklingen av ett mer individualiserat lärande.

Utmaningar som räknas som mycket komplicerade, är både svåra att ringa in och att hantera. Till den här kategorin hör, enligt rapporten, en mer systemövergripande digital utveckling av skolan, att se till att skolan förblir meningsfull och relevant för eleverna samt att möjliggöra att pedagogiskt nytänkande och didaktiska landvinningar sprids och kommer till användning. Det utvidgade kollegiet, framväxten av lokala och regionala pedagogsajter som stimulerar till nya vägar samt skapandet av mötesplatser för forskningsbaserad skolutveckling, är några möjliga sätt att identifiera och att ta tag i den här sortens problem underifrån.

Rapporten avslutas med en kort beskrivning av tolv tekniktrender som kommer att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande i skolan under de närmaste åren:

    1. Bring Your Own Device (ett år eller snabbare). Eleverna tar med sin egen dator eller annan digital enhet till skolan. Satsningar på varsin dator blir allt dyrare, och enligt några bedömare kanske onödig, när de flesta elever ändå redan har en egen dator eller surfplatta.
    2. Molnet (ett år eller snabbare). Google Apps for Education och Office 365 Education, som blir allt vanligare, skapar nya möjligheter för kommunikation, samarbete, vägledning och bedömning när arbetsprocesserna blir synliga. Det finns dock fortfarande en del legala hinder för införandet, eftersom personuppgifter lagras och publiceras.
    3. Det flippade klassrummet (ett år eller snabbare). Kunskapshubben på Årstaskolan i Stockholm är ett bra svenskt exempel på hur man kan arbeta på det här sättet.
    4. Spel och spelifierat lärande (ett år eller snabbare). Den amerikanske forskaren James Paul Gee hör till dem som pekar på hur datorspel kan användas för att utveckla elevernas sociala samspel och lärande. Nordahl Grieg videregående skole i Bergen är ett exempel på en skola som utforskar möjligheterna,
    5. Lärandeanalytik (inom två till tre år). Årstaskolans nyligen inledda satsning Looper, som stöds av Vinnovas satsning Digitalisering för framtidens skola, är ett exempel på hur detta kan göras.
    6. Makerspace (inom två till tre år). Det danska FabLab@School-projektet och svenska Makerspace i skolan kan bidra till att visa vägen framåt.

    7. Öppna digitala lärresurser (inom två till tre år). I Norge är utvecklingen långsamt på gång med bland annat NDLA och i Danmark är stödet till en marknad för digitala läromedel en viktig del i den digitala strategin för skolan. Lärarspindeln, som gör det enkelt för lärare att publicera och tillgängliggöra sina lärresurser, kan bli viktig för den fortsatta utvecklingen.
    8. Sociala medier och nätverk (inom två till tre år). De sociala medier som många använder på sin fritid, till exempel Facebook, Youtube och Skype, kan även användas i skolans undervisning och i samspelet med världen utanför skolan.
    9. Sakernas Internet (inom fyra till fem år). När kroppen, kläder och alla slags maskiner kan kopplas till nätet och utväxla data, skapas oändliga möjligheter i undervisningen, liksom inom många andra områden i samhället. Samtidigt är det, precis som med molnet, viktigt att vara medveten om integritetsproblematiken.
    10. Robotar och programmering (inom fyra till fem år). Lekfulla och undersökande vägar till programmeringskod och digitalt skapande kommer sannolikt att få en större roll i skolan framöver. Detsamma gäller utvecklingen inom ai och robotar, där det finns mycket att undersöka och att reflektera kring.
    11. Direktöversättning av talat språk (inom fyra till fem år). Forskning och utveckling går raskt framåt, och här kan det hända mycket framöver som både påverkar förutsättningarna för vardagslivet och för skolans undervisning.
    12. Kroppsnära it (inom fyra till fem år).  Eva Mårell-Olssons tester av Google Glass-prototypen ger en fingervisning av vad den här utvecklingen kan innebära. Microsoft nya satsning HoloLens, som möjliggör ett helt annat samspel mellan fysisk och virtuell verklighet än idag, är ett annat exempel som kan öppna för fantastiska möjligheter i undervisningen under de kommande åren.

Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digital kompetens, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Vilka förmågor är viktiga för digital läsförståelse?

januari 16, 2015 – 16:18

Medielandskapet förändras snabbt i en digital riktning och läsning på ...

2 kommentarer »

Lärarutbildningen och lärares digitala kompetens

januari 9, 2015 – 18:18

Hur står det till med lärares digitala kompetens? Har lärare ...

1 kommentar »

Hur ska skolan möta samhällsutvecklingen?

december 10, 2014 – 17:02

Samhället förändras snabbt av den digitala utvecklingen, men det märks ...

Inga kommentarer »

Makerspace – ett laboratorium för lärande

december 5, 2014 – 17:20

Förra veckans inlägg tog upp den internationella undersökningen ICILS 2013, ...

Inga kommentarer »

Är eleverna redo för dagens digitala samhälle?

november 28, 2014 – 16:45

Digitaliseringen av samhälle, arbetsliv och vardag fortsätter i oförminskad takt, ...

Inga kommentarer »

Innovationsupphandling kan skapa nya vägar

november 19, 2014 – 11:29

Marknaden för digitala produkter och tjänster som är avsedda för ...

Inga kommentarer »

Mötesplats för forskningsbaserad skolutveckling

november 14, 2014 – 13:35

För ett par veckor sedan lanserades den webbaserade tjänsten Acedu ...

Inga kommentarer »

OECD och förnyelsen av skolan i en digital värld

november 3, 2014 – 18:47

Här i Sverige, liksom i många andra länder, är det ...

Inga kommentarer »

Skolutveckling i digital riktning på Irland

oktober 30, 2014 – 17:17

I likhet med övriga medlemsländer i EU, arbetar Irland med ...

Inga kommentarer »
RSS