Programmering, Open Minds och Blockholm

Skrivet av Stefan Pålsson, april 16, 2014 – 14:58 -

I fredags eftermiddag på Framtidens lärande gavs flera konkreta exempel på hur barn och unga kan lära sig att förstå och dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Den digitala utvecklingen är en stark kraft som bidrar till att forma dagens och morgondagens samhälle. Därför är det viktigt att förstå hur tekniken fungerar och att samhällsutvecklingen inte bara rullar på, utan faktiskt går att påverka. Allt vilar på mänskliga beslut och den som förstår hur tekniken och samhället fungerar kan göra sin röst hörd och påverka utvecklingen tillsammans med andra.

Detta var en viktig tanke hos Måns Jonasson, varumärkes- och webbansvarig på .SE, när han funderade på värdet av att barn lär sig att förstå hur datorprogrammering går till. Hans två söner ville gärna lär sig programmera spel och han såg en möjlighet att även presentera datorprogrammeringens grunder för en större publik.

Måns Jonasson och .SE bestämde sig för att starta Barnhack – en gratis programmeringskurs utanför skolan som ger en inblick i de möjligheter som finns och som klargör programmeringens grundläggande principer. Det var premiär i april förra året och nu har Barnhack arrangerats fjorton gånger.  Nästa tillfälle blir i Gävle om knappt två veckor.

När Måns Jonasson startade Barnhack valde han att använda det visuella programmeringsspråket Scratch, som jag tidigare skrivit om. Det är utvecklat av forskargruppen Lifelong Kindergarten på MIT och gör det möjligt att snabbt och smärtfritt komma igång med programmering, utan några krav på förkunskaper. Det går att skapa en rad olika typer av spel och även berättelser och animationer.

Scratch är en förenklad objektorienterad programmiljö, som körs i webbläsaren, där argument och regler i form av block dras in och kombineras i en klar och tydlig arbetsyta. På Scratch webbplats kan man testa spel och berättelser som skapats av andra. Koden kan även göras synlig, så att användarna kan lära sig hur det hela är uppbyggt. Den som är inloggad kan utveckla och förändra koden och bygga vidare på det som andra har skapat. Scratch ger en bra inblick i hur programmering går till och ger en god grund för den som vill fortsätta med ”riktig” programmering.

Måns Jonasson påpekade att barnen tycker att det är kul att remixa och många bygger snabbt upp egna samlingar av spel. Genom att prova sig fram, lär de sig hur programmeringsspråket fungerar och vad som krävs för att få de händelser och rörelser som ska finnas i spelet. Det finns också goda möjligheter att skapa egna bakgrunder, figurer, ljud och effekter.

På ett Barnhack brukar introduktion och genomgång ta ungefär en halvtimme och efter en kort paus får barnen själva börja utforska Scratch. Det brukar vara femton till tjugo deltagare och de allra flesta är mellan sju och tio år. Barnhacken är könskvoterade, så att hälften är flickor och hälften är pojkar.

Måns Jonasson berättade att pojkar ofta har förutfattade meningar om vad programmering är och vad de ska lära sig. Flickorna har i stor utsträckning blivit mer eller mindre ditsläpade, men när hacket är över har de i regel lärt sig mest och även blivit intresserade av att fortsätta programmera.

I slutet av förra året tog .SE tillsammans med journalisten Anders Thoresson fram guiden Barnhack! – kom igång med programmering, för att hjälpa intresserade vuxna i hela landet att lära barn förstå programmering och att starta liknande arrangemang. Här finns all hjälp som behövs för att komma igång – i skolan eller på fritiden.

De senaste par åren har Karin Nygårds, som är grundskollärare på Sjöstadsskolan i Stockholm, funderat på hur hon bäst kan ta upp den pågående digitaliseringen av samhället i sin undervisning. Bland annat har hon börjat arbeta med att få eleverna att förstå programmeringens principer, men hon tar också upp andra viktiga frågor, bland annat säkerhet på nätet, integritet och upphovsrätt.

Många elever är duktiga på att använda olika program och tjänster på nätet, men ”tekniskt ytflyt” innebär inte nödvändigtvis att de kan det som de behöver för att kunna hantera dagens verklighet. Här har skolan en viktig roll att spela.

Tillsammans med Terese Raymond driver Karin Nygårds den ideella satsningen Teacherhack, som går ut på att ta fram lärresurser som gör det enklare för lärare i årskurs fyra till sex att arbeta med digitalt skapande i undervisningen. Syftet är att skapa bra förutsättningar för barn att bli en aktiv del av ett digitalt samhälle. Allt material är kopplat till grundskolans styrdokument.

Tidigare har Karin Nygårds elever, som går i femman, lärt sig programmeringens principer genom att ”programmera danser” och genom att använda enkla programmiljöer som Kojo och det visuella programmeringsspråket Kodu. På senare tid har hon och hennes elever även börjat använda Scratch. Möjligheten att se andras koder och att kunna remixa dem, skapar en struktur för det egna skapandet och gör det lättare att lära sig programmera.

Karin Nygårds konstaterade att det är vår plikt som medborgare att lära oss hur samhället fungerar. Därför har programmering och annan digitalkunskap en både naturlig och viktig plats i skolans undervisning, menade hon.

Jonas Lindahl och några av hans elever på Freinetskolan Hugin i Norrtälje berättade om hur man arbetar med mästarårsprojekt under grundskolans sista år. Eleverna gör gemensamt ett sista stort tematiskt projekt som ger dem möjlighet att visa sina kunskaper och färdigheter. I samband med med mästarårsprojektet brukar eleverna och deras lärare resa tillsammans, och i år gick färden till London.

Mästarårsprojektet Open Minds gick ut på att spela in en film som belyser brittiska och svenska ungdomars perspektiv på aktuella samhällsproblem och deras syn på hur de kan påverka i samhället. Filmen kommer att premiärvisas 27 maj på biografen Royal i Norrtälje.

Eleverna på Freinetskolan Hugin börjar arbeta med film när de går i sexan, och i nian är de alltså tillräckligt vana vid verktyg och arbetssätt för att kunna genomföra en större filmproduktion, i det här fallet en film som varar cirka femton minuter. Under arbetets gång tränar de sig i att ta ansvar, att jobba tillsammans i grupp, att dra nytta av varandras förmågor och att gemensamt lösa de problem som uppstår.

Jonas Lindahl berättade att tre lärare har medverkat i det ämnesöverskridande projektet som förenade engelska, svenska, bild och musik. Förutom att arbetet med att skapa en film tränade en rad viktiga förmågor som behövs i arbetslivet, lärde sig eleverna hur digital filmproduktion fungerar och de fick en bra möjlighet att visa sina kunskaper och förmågor i flera olika ämnen.

Allra sist på fredagseftermiddagen presenterades Blockholm – den fantastiska staden, en mod till Minecraft som gör det möjligt att skapa ett alternativt Stockholm från grunden. Arkitektur- och designcentrum har tillsammans med Mojang, företaget bakom Minecraft, skapat ett spel som är en exakt kopia av Stockholm baserat på en topografisk karta. All data som används i spelet, bland annat Fastighetsregistret, har de fått fri tillgång till.

Lydia Winters, som nyligen började arbeta som director of fun på Mojang, berättade att de inte brukar lägga sig i hur användarna modifierar och utvecklar spelet. Men när det rör sig om större evenemang och projekt, som i det här fallet, engagerar de sig gärna och hjälper till med genomförandet.

Istället för att enbart prata om eller skriva texter om hur Stockholm kan utvecklas och förändras, går det alltså nu att visa på ett autentiskt sätt med hjälp av Blockholm. Precis som Scratch på ett pedagogiskt och tydligt sätt visar hur programmering fungerar, konkretiserar Blockholm hur stadsplanering och samhällsutveckling kan se ut i praktiken.

En bättre förståelse av hur processerna ser ut, gör det möjligt att delta i diskussionerna och att påverka den pågående utvecklingen. Det gäller både i datavärlden och i samhällets fysiska verklighet.


Postat i kategorin Datorspel, Digital kompetens, Digitala lärresurser, Informellt lärande, Skolutveckling, Upplevelsebaserat lärande | 1 kommentar »

Praktikutveckling och genomtänkta it-satsningar

april 15, 2014 – 13:56

Fredagsförmiddagens ramprogram på Framtidens lärande inleddes av Åke Grönlund, professor ...

Inga kommentarer »

Skolan behöver omvandlas efter dagens villkor

april 14, 2014 – 14:41

I slutet av förra veckan arrangerades den sjätte upplagan av ...

Kommentering avstängd

Från varsin dator till wearable computing i skolan

mars 28, 2014 – 15:30

Hur förändras skolledares, lärares och elevers förväntningar på teknikens möjligheter ...

1 kommentar »

Digitalt kunskapslyft för skolchefer

mars 21, 2014 – 11:38

I augusti förra året skrev jag om SKL:s uppdrag från ...

2 kommentarer »

Digitaliseringen av skolan i Danmark

mars 12, 2014 – 17:21

Igår eftermiddags arrangerade barn- och utbildningsutskottet i folketinget en öppen ...

Inga kommentarer »

Det utvidgade kollegiet – på och utanför nätet

mars 6, 2014 – 18:44

De senaste fem åren har det blivit allt vanligare att ...

Inga kommentarer »

En-till-en är ett långsiktigt förändringsprojekt

februari 27, 2014 – 17:43

I oktober 2010 skrev jag ett inlägg om det nystartade ...

3 kommentarer »

Makerkulturen – en viktig trend för skolan?

februari 21, 2014 – 17:56

I november tog jag upp makerkulturen och det forsknings- och ...

4 kommentarer »

En medveten medieanvändning blir allt viktigare

februari 11, 2014 – 16:34

Den här veckan arrangerar Statens medieråd för första gången MIK-veckan: ...

Inga kommentarer »
RSS