Unga, it och medier – på fritiden och i skolan

Skrivet av Stefan Pålsson, april 14, 2015 – 17:21 -

Idag presenterade Statens medieråd för sjätte gången sin enkätundersökning Ungar och medier, som genomförts vartannat år sedan 2005. Resultatet beskrivs i tre rapporter: Småungar och medier 2015 (barn noll till åtta år), Ungar och medier 2015 (barn och ungdomar nio till arton år) samt Föräldrar och medier 2015 (vårdnadshavare till barn och ungdomar mellan nio och arton år).

Undersökningen presenterades av Ulf Dalquist, forskningsansvarig vid Statens medieråd, vid ett seminarium i Stockholm imorse som streamades och även kan ses i efterhand. De tre rapporterna innehåller kvantitativa uppgifter som baseras på individuella faktorer. Senare i år kommer en rapport som även väger in demografiska faktorer: boendeort, föräldrars utbildning och inkomst, och så vidare.

Numera använder i princip alla svenska barn och ungdomar digitala medier på Internet regelbundet, från spädbarnsåldern och framåt. Ökningen är störst bland de yngre barnen, vilket delvis beror på att nästan alla äldre barn redan använder Internet. Årets undersökning visar att surfplattor i allt högre grad ersätter eller kompletterar datorer. Det gäller framför allt bland yngre barn och bland flickor. Tv-tittande är dock den vanligaste mediekonsumtionen fram till barnen är elva år. Då tar nätet – och mobilen – över.

Internet är inte längre bundet till skrivbordet och den stationära datorn, utan har blivit ett mobilt fenomen. Nätet kan användas överallt, vilket innebär att användningen både blir mer kontinuerlig och mer fragmenterad. Om man kommunicerade med vännerna vid datorn hemma, går det att fortsätta i mobilen på bussen. Och när det blir en stund över under dagen, är det lätt att ta fram mobilen.

Barn och ungdomar ser främst mobilen som ett socialt verktyg. Datorn och surfplattan används i skolan respektive för underhållning.

I likhet med tidigare undersökningar finns det en tydlig könsskillnad: pojkar spelar spel medan flickor använder sociala medier. Idag räknas fyra av fem till den kategori som tidigare kallades högkonsumenter – de använder nätet mer än tre timmar om dagen. Mediekonsumtion och kommunikation på nätet har blivit en naturlig och självklar del av vardagen för de allra flesta.

Rapporterna kommenterades tidigt imorse av DN:s techredaktör Linus Larsson, som påpekade att den ökade nätanvändningen inte med självklarhet leder till att barn och ungdomar blir mer teknikkunniga. Användningen av it och digitala medier kan ha mängder med andra fördelar, till exempel att läsförståelsen tränas, att förmågan till abstrakt tänkande utvecklas eller  att reaktions- och koordinationsförmågan förbättras. Men för att förstå hur tekniken fungerar, att inse vad den kan betyda för samhället och för att själv kunna skapa med den, räcker det inte att kommunicera med vännerna eller att konsumera innehåll från gamla och nya medier via enkla och smidiga visuella gränssnitt.

Här vilar ansvaret tungt på skolan, menar Linus Larsson. I ett samhälle och en vardag som präglas av den digitala utvecklingen, är det bland annat nödvändigt att ha en övergripande förståelse för hur hårdvara är konstruerad, hur nätverk fungerar och hur programmering går till. Det är dock inte en alldeles enkel pedagogisk uppgift när allt fler lär sig att använda digitala medier med pekfingret på en surfplatta redan i spädbarnsåldern, konstaterar han.

Kristina Alexanderson, chef för internet i skolan på .SE, är inne på ungefär samma spår på sin blogg: Blir morgondagens internetanvändare bara konsumenter av medier? Är det verkligen önskvärt? Nej, alla barn och ungdomar behöver utveckla en bättre förståelse för hur den digitala världen är uppbyggd och fungerar. Detta behöver skolan ta tag i, och det förutsätter att eleverna har tillgång till datorer som möjliggör en mer kraftfull användning, menar hon.

I september förra året gav .SE ut den andra utgåvan av Eleverna och internet, som baseras på statistik från Svenskarna och internet samt intervjuer med lärare som deltar i Webbstjärnan med sina elever. Här, liksom i rapporten från föregående år, framgår det tydligt att datorer och internet inte är en naturlig del av skoldagen. Precis som Skolverket visade 2013 i rapporten It-användning och it-kompetens i skolan, är den svenska skolan överlag mindre bra på att dra nytta av de möjligheter för kommunikation, kunskapssökning och lärande som teknikutvecklingen öppnar för.

Barn och ungdomar lär sig framför allt att använda Internet på sin fritid och de gör det, som Ungar och medier tydligt visar, i stor utsträckning med surfplattor och mobiler. Skolan har en viktig roll att spela för att göra alla barn och ungdomar delaktiga i det digitala samhället, slår förra årets utgåva av Svenskarna och Internet fast. Mobiler och plattor, som är lätta och smidiga att använda, kan naturligtvis också ha en viktig plats i skolans undervisning, men ibland krävs enheter som ger större möjligheter. Det krävs också pedagogiska visioner och arbetssätt som sträcker sig bortom informationssökning och ordbehandling och som kan ge en bättre förståelse av hur dagens samhälle och infrastruktur ser ut och fungerar.

Medie- och informationskunnighet är också en viktig uppgift för skolan, konstaterade Jesper Strömbäck, professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, samt politikern, publicisten och diplomaten Olle Wästberg i en artikel på DN Debatt igår. Medielandskapet, samhällsdebatten och politiken blir alltmer komplext och det förutsätter en bättre förståelse av hur det ser ut, hur det fungerar och hur kritisk informationsvärdering går till. Fler måste följa med i samhällsdebatten och även vara kapabla att delta i den med väl underbyggda resonemang och en god förståelse för sakfrågorna. Annars riskerar vi en kunskapsklyfta i samhälle som på sikt kan hota demokratin, menar de.

Olle Wästberg leder 2014 års demokratiutredning, som tillsattes förra sommaren av den dåvarande regeringen. Syftet är att undersöka förutsättningarna för allas delaktighet och ett mer jämlikt inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan valen. Debattartikeln skrev med anledning av att Jesper Strömbäck levererade rapporten Demokratin och det förändrade medielandskapet. Senast 15 december ska utredningen lämna sitt betänkande.

Ungar och medier visar att den digitala världen inte alls är något främmande för svenska barn och ungdomar. Samtidigt är det tydligt att de i stor utsträckning saknar de djupare kunskaper och den övergripande förståelse som blir allt viktigare för att bli delaktig i det digitala samhälle som tar form. Det räcker inte att kunna klicka på länkar och vara mediekonsument för att förstå samhällsutvecklingen och för att kunna göra sin röst hörd.

Statens medieråd arbetar redan hårt och medvetet med att ta fram information och lärresurser om medie- och informationskunnighet. Det är en viktig del av deras regeringsuppdrag. .SE och en rad eldsjälar runt om i landet verkar för att den digitala infrastrukturen och tekniken ska bli mer begriplig för barn och ungdomar och för gemene man. Barnhack, och snart även Lärarhack, är exempel på satsningar som vänder sig till skolan.

Än återstår många utmaningar och trösklar, i Sverige liksom i resten av världen.


Postat i kategorin Digital kompetens, Medie- och informationskunnighet, Skolutveckling | 2 kommentarer »

Digital kompetens i Kanadas skolsystem

april 10, 2015 – 16:05

MediaSmarts är en oberoende och icke-vinstdrivande organisation i Kanada, som ...

Inga kommentarer »

Kollaborativ digital problemlösning allt viktigare

april 1, 2015 – 17:20

Den digitala utvecklingens konsekvenser för arbetsmarknaden och för samhället blir ...

2 kommentarer »

ViRum – ett virtuellt gymnasium för Svenskfinland

mars 27, 2015 – 16:06

Gymnasieskolorna i Svenskfinland är ofta små och de är spridda ...

3 kommentarer »

Digitaliseringen av skolan fortsätter i Danmark

mars 20, 2015 – 15:32

För ett år sedan arrangerade folketingets barn- och utbildningsutskott en ...

Inga kommentarer »

Delstater i USA samarbetar om öppna lärresurser

mars 11, 2015 – 15:56

Den här veckan organiserar Open Education Consortium för fjärde gången ...

Inga kommentarer »

Ungas digitala skapande i Storbritannien

mars 5, 2015 – 18:07

Hur står det till med brittiska barns och ungdomars digitala ...

Inga kommentarer »

Programmering för alla på Tunaskolan i Lund

februari 26, 2015 – 11:20

I måndags gav Björn Regnell, professor i datavetenskap på Lunds ...

Inga kommentarer »

MatematikkMOOC – lärarfortbildning på nätet

februari 20, 2015 – 16:29

9 mars är det premiär för MatematikkMOOC, en öppen fortbildningskurs ...

Inga kommentarer »

Kan skolan utvecklas utan teknologiförståelse?

februari 13, 2015 – 16:24

Hösten 2012 skrev jag om det danska forskningsprojektet Technucation - ...

Inga kommentarer »
RSS