Molnet i undervisningen – möjligheter och hinder

Skrivet av Stefan Pålsson, september 17, 2014 – 17:29 -

Tjänster i molnet har på kort tid blivit en naturlig och närmast omistlig del av vardagen, såväl på fritiden som i skolan. Det är till exempel enklare än någonsin att skriva och redigera texter, att arbeta med bildbehandling, att lagra och dela filer och att lyssna på musik.

Termerna moln och molntjänster betyder att infrastruktur och resurser – processorkraft, innehåll, lagring och program – tillhandahålls över nätet. Ofta kan tjänsterna användas både i datorn, plattan och mobilen. De är dessutom tillgängliga var du än är – under förutsättning att nätet fungerar.

CC BY NC SA 2.0efilpera

Förlag som Gleerups och Liber börjar göra sina läromedel webbaserade, multimediala och interaktiva och lärarna kan enkelt följa elevernas utveckling. Google Apps for Education och Office 365 Education är på god väg att ersätta de traditionella kontorsprogrammen. De skapar samtidigt helt andra möjligheter för kommunikation, samarbete, vägledning och bedömning när arbetsprocesserna blir synliga. Skolfederation gör det enkelt och smidigt att komma åt mängder av resurser och tjänster genom en single sign-on-lösning. Förutsättningarna för undervisning och lärande förändras och på många skolor är kreativitet och pedagogisk utveckling i full gång.

Men det finns ett aber. I en del molntjänster publiceras och lagras personuppgifter. Personuppgiftslagen (PuL) ska skydda den personliga integriteten när personuppgifter behandlas och lagras. Den ställer stränga krav på att behörigheten begränsas och att enbart de som behöver personuppgifterna i sitt arbete ska ha tillgång till dem. Skolans huvudman ansvarar för att detta efterföljs och ska även se till att informationen inte lagras längre än nödvändigt samt att säkerheten är tillräcklig. Datainspektionen (DI) är den myndighet som kontrollerar att lagen efterföljs när molntjänster (och alla andra typer av datatjänster) används i skolan.

Kommunens utbildningsnämnd eller friskolans ägare måste alltså göra en juridisk bedömning, noggrant analysera sårbarhet och risker och upprätta ett biträdesavtal med tjänsteleverantören innan den här typen av tjänster kan börja användas i skolan. Tjänsteleverantören ses i det här sammanhanget enbart som biträde. Det är därför skolhuvudmannen som ska bedöma vad tjänsten kan användas till inom ramen för PuL. Med andra ord handlar det om att granska användaravtalet baklänges och att analysera hur pass väl det stämmer överens med lagen.

De senaste årens erfarenheter visar att detta inte är alldeles enkelt. DI har i sina granskningar gett Sollentuna kommun och Malmö stad, två skolhuvudmän som använder Google Apps for Education, bakläxa. Man bedömer helt enkelt att de inte har tillräcklig kontroll över hur personuppgifterna hanteras av tjänsteleverantören och att datasäkerheten verkligen är tillräcklig. Ale kommun, som använder Office 365 for Education, fick i slutet av april godkänt på alla punkter utom en. Den bristande punkten var att avtalet inte gav nödvändig information om i vilka länder som Microsofts underleverantörer har sin verksamhet. Detta måste den personuppgiftsansvarige känna till och därför fick Ale kommun komplettera avtalet med den informationen.

Google Apps for Education är sannolikt den vanligaste molntjänsten i den svenska skolan idag. SVT Västnytts enkät bland landets kommuner i mars i år visar att det är många skolhuvudmän som använder tjänsten, trots att DI:s granskningar visar att det är ganska besvärligt att använda den utan att bryta mot PuL.

Helsingborgs stad är en av de skolhuvudmän som har gjort noggranna juridiska överväganden och en genomarbetad risk- och sårbarhetsanalys innan man beslöt att använda Google Apps for Education i undervisningen. Edward Jensinger, som är utvecklingschef på skol- och fritidsförvaltningen, beskrev i våras kortfattat på sin blogg hur man tänkte och gick tillväga innan man fattade beslutet.

Den avgörande grunden för att använda tjänsten är att det finns goda pedagogiska skäl till detta, konstaterar han. Möjligheterna till samarbete är i nuläget sannolikt de allra bästa och det är enkelt att kommentera och ge återkopplingar som stöder en formativ bedömning, exempelvis i Google Docs. Processen blir både tydligare och bättre för såväl lärare som elever.

En annan viktig faktor är att systemet är plattformsöverskridande och inte kräver  något särskilt operativsystem eller är begränsat till en viss typ av hårdvara, tillägger Edward Jensinger. Dessutom är tröskeln låg när det gäller att komma igång med användningen. Det behövs ingen omfattande fortbildning, utan fokus kan direkt läggas på det pedagogiska arbetet. Ytterligare ett skäl är att många lärare och elever redan använder den här tjänsten. Den underlättar vardagen och de behöver därför ha tillgång till den.

Stadsjuristens juridiska analys och bedömning bygger på en fördjupad granskning av Googles avtal och en genomgång av vad Skolinspektionen säger om skolors förmåga att integrera it och digitala möjligheter i undervisningen, berättar Edward Jensinger i sitt inlägg. Slutsatsen är att Google Apps for Education kan användas i skolan, under förutsättning att miljön hålls fri från material som kan strida mot PuL. Helsingborgs stad väljer därför att inte använda Gmail, eftersom det går att maila den här typen av uppgifter. Man väljer också att inte tillgängliggöra Youtube och Google+ till elever i grundskolan, på grund av risken för att elever kan publicera kränkande material som strider mot PuL. Lärare kommer dock att få tillgång till klasskonton.

Nu när Google Apps for Education införs i Helsingborgs kommunala skolor, är det en pedagogisk uppgift för varje skola att se till att lärare och elever lär sig hur de ska hantera personuppgifter i dokument och annat material, förklarar Edward Jensinger. För elevernas del är detta en pusselbit i det generella arbetet med att lära sig hantera information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Informationshantering och medie- och informationskunnighet är avgörande delar av skolans undervisning i dagens digitala samhälle och medieverklighet.

I oktober förra året reflekterade Edward Jensinger kring för- och nackdelar kring molntjänster i ett annat inlägg. De obestridliga fördelarna är att systemen både är flexibla och lätta att använda samtidigt som de har många förtjänster som kan utnyttjas för att utveckla undervisning och lärande. Ett tungt skäl mot är att det kräver mycket juridiskt arbete, vilket är både tidskrävande och besvärligt. Men det är också viktigt, eftersom många molntjänster drivs av globala storföretag som tjänar pengar på att kartlägga hur tjänsten används, vilka typer av information som hanteras, vilka intressen användarna har, vilka de kommunicerar med, och så vidare.

Den här informationen är intressant att använda för att möjliggöra riktad reklam och marknadsföring. Därför gäller det att se till att tjänsteleverantörerna uppfyller kraven på PuL, så att tjänsterna kan användas i skolorna, menar Edward Jensinger. PuL kan alltså användas för att säkerställa att företagen levererar väl fungerande tjänster utan att göra användning och användarmönster till produkter som kan säljas till högstbjudande på marknaden.

Men det får förstås inte vara alltför besvärligt för skolhuvudmännen att följa lagen. På ett seminarium om molntjänster i skolan på Framtidens lärande i våras, konstaterade två jurister att det blir enklare om man gör rätt från början. Därför gäller det att relevanta aktörer kan ta fram material som underlättar arbetet.

DI har tagit fram ett material som ger en översiktlig beskrivning av vilka regler som gäller för skolor som vill använda molntjänster i undervisningen. SKL har gett ut en vägledning som ger hjälp och stöd. Kommunerna kan också lära av varandra om de gör sina analyser och bedömningar tillgängliga för andra, precis som Malmö och Helsingborg har gjort.

Det behöver bli lättare för skolhuvudmännen att ta fram ett välgrundat beslutsunderlag som håller för DI:s granskning och som ger eleverna det skydd för sina personuppgifter som de har rätt till. Annars finns det risk för att PuL blir ett hinder för en digital skolutveckling, som några konsulter och skolledare varnade för i GP i slutet av augusti.


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digitala lärresurser, En dator åt varje elev, IT-strategi | 1 kommentar »

Lekfulla vägar till kod och digitalt skapande

september 12, 2014 – 15:51

När den digitala utvecklingen börjar prägla hela samhället och tillvaron, ...

Inga kommentarer »

Nya perspektiv med surfplattor i undervisningen

september 3, 2014 – 17:06

Många skolor och kommuner satsar på varsin dator till elever ...

Inga kommentarer »

Vad krävs för att förändra undervisningen med it?

augusti 28, 2014 – 17:07

Att utveckla och förändra skolans undervisning med hjälp av it ...

Kommentering avstängd

En robot som hjälplärare i skolan?

augusti 20, 2014 – 12:40

Den ökade betydelsen av fysiska robotar och artificiell intelligens (AI) ...

Inga kommentarer »

Maktfaktorn visualiserar demokratins grunder

augusti 15, 2014 – 12:57

Vi lever i en tid av snabba tekniska, ekonomiska, kulturella ...

Inga kommentarer »

European Schoolnet Academy blickar framåt

augusti 7, 2014 – 17:18

I december förra året, i samband med den årliga konferensen ...

Inga kommentarer »

Digitaliseringen av skolan i Frankrike

juli 30, 2014 – 13:12

UNESCO Institute for Information Technologies in Education ger ut en ...

Inga kommentarer »

Island satsar på det utvidgade kollegiet

juli 25, 2014 – 14:15

I mars skrev jag ett inlägg om hur det utvidgade ...

Inga kommentarer »

Lärarspindeln gör lärares lärresurser sökbara

juli 8, 2014 – 14:39

Under de senaste par, tre åren har jag vid flera ...

Inga kommentarer »
RSS