Kunskapsauktoritet, källkritik och lärande

Härom veckan publicerade DN en översatt artikel från AFP om hur allt fler universitetslärare börjar använda Wikipedia i undervisningen, inte minst i USA och i Kanada. Studenterna ska inte bara ägna tid åt uppsatser som i bästa fall kommer att läsas av läraren och de andra studenterna. De bör också skriva artiklar för Wikipedia inom något av de områden som behandlas på kursen. Det innebär att deras texter blir lästa, bedömda, kommenterade och korrigerade av intresserade och kunniga läsare från hela världen, såväl inom som utom universitetsvärlden. Texterna kommer till nytta samtidigt som studenterna kan få en helt annan respons än vad som är möjlig i den vanliga undervisningssituationen.

wikipedia.jpg

I måndags lyfte DN fram att det även finns svenska universitetslärare som arbetar på det här sättet, bland annat pedagogikprofessorn Peter Gill vid Högskolan i Gävle. Genom att arbeta med Wikipedia lär sig studenterna både kritisk informationsgranskning och analys och hur man söker, sammanställer och presenterar kunskap inom ett området. Peter Gill pekar även på den revolutionära roll som Wikipedia spelar: kunskapen styrs inte längre av den etablerade makten, utan alla kan ta del av den samlade kunskapen och bidra till att utöka samlingen med nytt och förbättrat innehåll.

Dagen efter belyste Henrik Berggren en del kritiska aspekter på detta i en signerad ledarartikel i DN. Informationen filtreras inte längre genom en redaktion före publicerandet, utan det är läsarnas uppgift att fungera som ett gemensamt, samverkande filter. Uppslagsverk och andra medier som överskrider den traditionella gränsen mellan producent och konsument kan inte längre betraktas självklara auktoriteter som garanterar att det som sägs verkligen är objektivt och riktigt.

En möjlig lösning på detta är att alla ges möjlighet att utveckla den kompetens som krävs för att kunna filtrera informationen i efterhand. Alternativet, som Berggren förespråkar, är att den förhandsgranskande redaktionen bör återinföras för att återupprätta auktoriteten. Men är det verkligen hållbart i dagens samhälle? Vore det inte bättre om skolan kunde lära barn och ungdomar att hantera detta? Informationskompetens spelar en avgörande roll för såväl det formella som det informella lärande. Dessutom är det en ofrånkomlig del av de kunskaper och färdigheter som vi behöver för att klara oss i dagens samhälle.

exakt.jpg

I februari startades ett treårigt forskningsprojekt kring den här problemställningen, finansierat av Vetenskapsrådet, som bedrivs på Göteborgsuniversitet och Högskolan i Borås: EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (EXAKT). Det rör sig om ett tvärvetenskapligt projekt där pedagogikforskare och forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap tillsammans undersöker förutsättningarna för källkritik och kunskapsauktoritet i dagens mediaverklighet och hur ungdomar i gymnasieskolan hanterar detta. Arbetet sker inom ramen för The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS) och leds av Olof Sundin.

Alla som vill följa vad som händer och sker i EXAKT-projektet rekommenderas att hålla ett öga på deras blogg!

EXAKT består av två delstudier som båda handlar om hur gymnasieelever lär sig att hantera information om klimatförändringar som de hittar på bloggar, i Wikipedia och i andra medier som samlas under beteckningen Web 2.0. I den första delstudien ska forskarna ta reda på hur eleverna kompletterar de traditionella kriterierna för källkritik när de bedömer den information som de hittar på olika håll. I den andra ska man fokusera de strategier som de nya medierna använder för att skapa förtroende och bygga upp ett rykte som en trovärdig kunskapskälla. I Wikipedia är det ju möjligt att se hur författarna diskuterar beskrivningen av varje uppslagsord, och att det går att följa hur texten förändras och vilka som har ändrat innehållet.

Hur förhåller sig eleverna till det här och hur bör lärarnas undervisning se ut för att fungera så bra som möjligt? Det är viktiga frågor som verkligen förtjänar en seriös forskning och en fördjupande diskussion – både inom skolans värld och i resten av samhället!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *