Navigation och förståelse blir allt viktigare

Vad krävs egentligen av skolan och undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla den allmänbildning och den digitala navigationsförmåga som tycks bli allt viktigare?

Idag publicerade Internetworld en artikel på nätet, skriven av Fredrik Wass, som ger en intressant bild av hur de digitala infödingarna förhåller sig till dagens komplexa mediaverklighet. Han intervjuar Katarina Graffman, tidigare konsult på Kairos Future och fil. dr. i antropologi 2002 på en avhandling om kommersiell mediekultur. Numera driver hon tillsammans med projektledaren Viktoria Walldin företaget Inculture, som hjälper mediaproducenter att förstå hur konsumenternas beteenden och attityder ser ut och hur de är på väg att förändras. Det hon säger i artikeln är värt att fundera kring ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv!

Graffman menar att deltagande observation är det enda användbara sättet att verkligen få grepp om och förstå hur ungdomarna tänker och agerar. Det är i stor utsträckning ungdomarnas medievanor som är intressanta för medieföretagen, eftersom de som är uppväxta med Internet och de nya medierna ofta ligger i framkanten när det gäller nya användningsområden och affärsmodeller. Fokusgrupper, enkätundersökningar och intervjuer innebär bara ett försiktigt skrap på ytan och ger egentligen ingen rättvisande bild av hur det förhåller sig. Istället gäller det att leva med i ungdomarnas vardag, och att försöka dela deras synsätt och uppfattningar av hur verkligheten ser ut och vad som krävs för att tillvaron ska hänga samman.

kompass.jpg

Graffman pekar på att ungdomar uppfattar allmänbildning som väldigt viktigt, men de anser att det är svårt att verkligen utveckla den breda och ganska omfattande bildning och förståelse som är nödvändig. Det räcker inte att vara allmänbildad. Det gäller också att vara streetsmart, det vill säga att hålla koll på ”vad som gäller” och kunna genomskåda de ”köpta” kommersiella budskapen. De få som verkligen klarar av detta spelar ofta en stor roll som informationskälla och referenspunkt, ett slags fyrtorn på ett svåröverskådligt och brusande hav av information. Även föräldrarna kan i det här avseendet fungera som en fast punkt i tillvaron.

Hon beskriver också att berättandet håller på att förändras, och att informationsvärde, autenticitet, snabbhet och direkt tilltal blir allt viktigare – oavsett om det rör sig om nyheter, samhällsinformation och litteratur. Allt blir en slags social realism som på olika sätt visar hur samhället ser ut och hur livet kan gestalta sig. Därför blir bloggar och andra sociala medier allt viktigare som informationskällor och mötesplatser på Nätet.

Dagens ungdomar blir överlag allt mer mediekritiska och allt duktigare på att använda de nya tekniska möjligheterna. Men Graffman menar att det även finns tecken på att vi är på väg in i ett nytt klassamhälle, precis som danska Ugebrevet A4 visade härom månaden. Det räcker inte att kunna kommunicera och att använda nätet som ett medium för underhållning.

Förmågan att kunna sålla agnarna från vetet, att förstå vad som är viktig information och att kunna tolka den får allt större betydelse när det gäller att kunna klara sig i samhället. De som inte är digitalt kompetenta riskerar således att halka ohjälpligt efter på grund av att de saknar de kunskaper inom IT- och medieanvändning som är nödvändiga.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *