Igår meddelade Köpenhamns kommun i ett pressmeddelande att man drar igång en satsning på digitala lärresurser för eleverna i folkeskolen. När sommarlovet är över kommer 34 000 barn och ungdomar att få tillgång till interaktivt webbaserat material i ämnena danska, matematik, engelska och bild. Satsningen är en del av det treåriga utvecklingsprojektet Faglighed for alle, vars syfte är att skapa en skola som motsvarar de kommande årens utmaningar och krav.

Arbetet med digitala lärresurser genomförs i samarbete med välkända danska producenter inom det här området, bland annat Dansk e-Learning Center, som ligger bakom den internationella succén Mingoville. Det uttryckliga målet med den här satsningen är att ta fram material som kan ersätta traditionella läroböcker med interaktivt och multimedialt material som eleverna kan nå på webben, såväl i skolan som när de är hemma. Och man hoppas även att den här typen av lärresurser kan attrahera de elever som har tappat motivationen.

Berlingske Tidende skrev om satsningen i fredags och här framför Jeppe Bundsgaard, som forskar och undervisar kring IT och lärande på Danmarks Pædagogiske Universitetsskole (DPU), tänkvärd kritik. Framför allt pekar han på att lärresurserna i alltför hög grad påminner om läroböcker och att de inte alls har de sociala och kommunikativa egenskaper som barn och ungdomar är vana vid i sin vardagliga användning av nätet. Därför misstänker han att det inte kommer att bli lika revolutionerande som beslutsfattarna hoppas på.

Jeppe Bundsgaard har varit med om att utveckla den webbaserade tidningsverkstaden Redaktionen, där elever i år 7-10 kan arbeta med journalistiskt arbete och skapa sin egen dagstidning. I slutet av förra året intervjuades han om detta i Magasinet Asterisk, som ges ut av DPU.

I intervjun betonar han framför allt betydelsen av att Redaktionen är en plattform som gör det möjligt för eleverna att arbeta på ett sätt som känns autentiskt och att plattformen strukturerar och organiserar arbetet på ett bra sätt. Det finns bland annat inbyggda interaktiva assistenter som hjälper eleverna att fördela arbetsuppgifterna, att genomföra dem och att hålla deadline. Eleverna arbetar projektbaserat, i team, och de lär sig naturligtvis helt andra saker än i den traditionella förmedlande undervisningen. Läraren fungerar likt en coach som är tillhands när det uppstår problem eller när det finns behov av hjälp och stöd, antingen ämnesmässigt eller när det gäller att organisera och genomföra det praktiska arbetet.

Det känns som att politikerna och läromedelsproducenterna fortfarande tänker traditionell skola, medan Jeppe Bundsgaard istället tänker i termer av konkret, verklighetsbaserat lärande som hjälper eleverna att förstå och att lära hur man lär sig. Skillnaderna i synsätt påminner också om vad som händer i Norge. Läromedelsproducenterna har skapat en portal för digitala läromedel, Diglib, som i hög grad påminner om läroböckerna. Samtidigt pågår projektet Nasjonal digital læringsarena, som drivs av samtliga fylkeskommuner utom Oslo, och som vänder sig till gymnasiet. Flera ämnesredaktioner med gymnasie- och högskolelärare från olika delar av landet har påbörjat sitt arbete och fler är på gång. Lärare, elever och ämnesexperter arbetar även tillsammans i Fagwiki, där man gemensamt skapar digitala lärresurser som både är fritt tillgängliga och möjliga att förändra och vidareutveckla.

Synsätt och perspektiv kolliderar – och i slutändan handlar det om hur man uppfattar dagens samhälle, vad som betraktas som viktiga kunskaper och färdigheter och hur man anser att undervisning och lärande bör gÃ¥ till.

Fortsättning följer!

Man hör ofta att barn och ungdomar borde vara ute och röra på sig istället för att sitta inne och spela datorspel. Men det gäller att inte glömma att båda aktiviteterna faktiskt är nyttiga och har ett värde för den personliga utvecklingen. Datorspelen tränar bland annat den spatiala förmågan och konsten att samarbeta och lösa problem, medan de fysiska aktiviteterna tränar motoriken och är viktiga för kroppen och det fysiska välbefinnandet. Detta poängterades nyligen av Elza Dunkels när hon diskuterade barns lekar och aktiviteter med Kerstin Andersson från Friluftsfrämjandet i morgonsoffan hos TV4.

Dessutom bör man förstås komma ihåg att det ena inte behöver utesluta det andra. Danska dagstidningen Sjællandske nämner idag projektet Det virtuelle landskab som drivs av Konsortiet for Fremtidens Idræts- og Legelandskaber och Gerlev Idrætshøjskole. Det hela går ut på att skapa en utvecklingsplattform som inspirerar till lek och rörelse ute i naturen, vilket bland annat innebär att man tar fram mobila datorspel som spelas ute i naturen. Spelen kombinerar lek och rörelse med praktisk problemlösning och tillämpning av teoretiska kunskaper och kan därför komma till god användning i skolans undervisning.

Efter sommaren kommer konsortiet att erbjuda kurser för lärare, fritidspedagoger och de som arbetar inom skolhälsovården, så att de lär sig att dra nytta av teknikutvecklingen i sitt arbete.

Det pågår även satsningar i Sverige, bland annat inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet Ung Kommunikation. Tillsammans med forskningscentret CeLeKT och Mapping Växjö, som är ett samarbete mellan Nätverket SIP och två lokala orienteringsklubbar, utvecklar man mobila lärmiljöer i form av datorspel. Syftet är att öka barns och ungdomars intresse för fysiska aktiviteter samtidigt som de lär sig att utföra beräkningar, att läsa kartan och att samarbeta med varandra. Datorspelet Skattjakt är ett bra exempel!

Efter sommaren kommer jag att återkomma med en artikel som tar upp en del om vad som är på gång inom det här intressanta området. Tips välkomnas!

Igår släppte de båda fackförbunden National Education Association och American Federation of Teachers en rapport som visar pedagogernas uppfattning av hur IT-användningen i de offentliga amerikanska skolorna fungerar: Access, Adequacy, and Equity in Education Technology. Rapporten bygger på en telefonundersökning som genomfördes sommaren 2006 och omfattar ett statistiskt urval av lärare och lärarassistenter från hela landet.

Trots att datorer och Internet varit en del av vardagen i skolan i mer än ett decennium, upplever lärarna fortfarande att de inte har tillräckliga kunskaper för att kunna använda de digitala möjligheterna på ett bra sätt i sin undervisning. Därför använder de inte IT i sin undervisning i den grad som skulle behövas, trots att de ser värdet av att följa med i den tekniska utvecklingen och att anpassa arbetet i skolan efter de förändringar som sker i samhället.

En stor del av lärarna pekar också på att datorerna ofta är föråldrade och att de för det mesta bara är tillgängliga i datorsalarna och inte i klassrummen. Detta är en bidragande orsak till att många fortsätter att undervisa på samma sätt som tidigare.

Men vad krävs egentligen för att digitaliseringen av skolan och de pedagogiska förändringar som krävs ska sätta fart? I rapporten framgår det att lärarna ofta använder datorn i det administrativa arbetet och att detta för det mesta fungerar bra. Men när det gäller undervisningen händer det inte särskilt mycket, och lärarna pekar själva på att de behöver mer kompetensutveckling och ett ökat tekniskt stöd för att IT ska kunna bli en naturlig del av vardagen.

Rapporten slår fast att bärbara datorer och trådlös internetanslutning måste användas i betydligt större utsträckning än idag för att en mer genomgripande förändring verkligen ska bli möjlig. Det är också avgörande att dra fördel av att den övervägande delen av lärarkåren har en positiv inställning till att använda IT i undervisningen. Därför måste lärarna få den hjälp och det stöd som de behöver, såväl när det gäller tekniken som pedagogiken.

De fackliga organisationerna anser att de kan spela en viktig roll genom att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till delstater och skoldistrikt som vill förändra skolan i en digital riktning. Och dessutom är det viktigt att kompetensutvecklingen lägger en större vikt vid pedagogiken och hur elevernas lärande kan förbättras genom en mer effektiv och genomtänkt IT-användning. Mer tydliga mål när det gäller elevernas digitala kompetens skulle också vara betydelsefullt.

Kanske krävs det ett samlat nationellt initiativ för att det ska börja hända nÃ¥got pÃ¥ allvar? För tjugofem Ã¥r sedan kom rapporten A Nation at Risk, som visade att det amerikanska utbildningssystemet inte fungerade och att mÃ¥nga ungdomar lämnade skolan som funktionella analfabeter. Förra mÃ¥naden var det dags för en uppdatering – A Nation Accountable: Twenty-five Years After A Nation at Risk.

Utbildningsminister Margaret Spellings konstaterar att det har skett en hel del förbättringar sedan 1983, men att mycket återstår att göras. Den globala konkurrensen har hårdnat samtidigt som teknik- och samhällsutvecklingen nått ett högre tempo. Under de närmaste månaderna kommer det federala utbildningsdepartementet därför att ägna mycket kraft åt att kartlägga tillståndet i den amerikanska skolan och att försöka ta reda på vilka åtgärder som krävs inom olika områden.

En hel del arbete pÃ¥gÃ¥r förstÃ¥s redan pÃ¥ federalt hÃ¥ll, bland annat inom IT-omrÃ¥det. I november förra Ã¥ret gav man Center for Evaluation and Education Policy vid Indiana University i uppdrag att undersöka hur IT bäst kan komma till nytta i undervisningen. Bland annat fokuseras datorspel, deltagarkulturer och sociala nätverk – företeelser som blir allt viktigare i samhället och som även borde vara det i skolan.

Den som inte känner sig hemma i den digitala världen är snart en funktionell analfabet, så därför måste skolan anpassa sig efter de förändringar som pågår. Och detta är förstås inte enbart en amerikansk angelägenhet!