SmÃ¥, bärbara och billiga datorer hör nog till det hetaste man kan tänka sig just nu inom IT-omrÃ¥det. Oftast använder de nÃ¥gon variant av Linux, även om Windows XP ocksÃ¥ förekommer, och de kan i regel kopplas till trÃ¥dlösa nätverk. Visionen om permanent uppkoppling och ständig tillgÃ¥ng till datorer tycks vara inom räckhÃ¥ll – och detta borde fÃ¥ konsekvenser för skolan. Snart kan alla elever fÃ¥ tillgÃ¥ng till varsin dator, och därmed blir det kanske ocksÃ¥ enklare att utveckla undervisning och lärande i en mer digital och samtida riktning.

Utvecklingen satte igång för knappt tre år sedan, i november 2005, när Nicholas Negroponte, grundare av MIT Media Lab, presenterade One Laptop Per Child (OLPC) på World Economic Forum i Davos.  Tanken var att skapa en billig laptop, baserad på öppen källkod, som kunde sätta fart på den pedagogiska IT-användningen i utvecklingsländerna och hjälpa barn och ungdomar i hela världen att få den digitala kompetens som de kommer att behöva när de blir vuxna. Intel hakade snabbt på med Intel Classmate, en betydligt mer lyckad satsning än OLPC, som under året bland annat haft problem med distributionen av sin dator XO-1 och drabbats av interna konflikter.

Idag tecknade Intel ett avtal med Portugals regering om att sälja en halv miljon datorer till landets skolbarn. Detta är ett led i den nya  satsningen pÃ¥ IT i skolan – Iniciativa Magalhães (Magellan-initiativet), en del av den nationella teknologiplanen som ska anpassa Portugal och portugiserna till det globala samhällets krav pÃ¥ kreativitet och digital kompetens.

De kommersiella datortillverkarna började vakna på allvar i slutet av förra året, efter att taiwanesiska Asus kommit med första generationen av sin EEE PC. Nu har de börjat ta över bollen från skolprojekten och utvecklingen är på väg mot ordentlig fart!

Härom veckan släpptes Linux-varianten av Asus eee PC 900, som hör till den andra generationen, här i Sverige, och de första reaktionerna är försiktigt positiva. Visst känns det lovande med en bärbar dator för 3000 kronor  som bland annat gör det möjligt att surfa, mejla, chatta, skypa och skriva med hjälp av gratisprogram som bygger på öppen källkod! Men tiden får avgöra vad som krävs för att göra sig gällande på marknaden. Konkurrenterna är redan på gång med sina alternativ och om några år kan vi se vilka som lyckades genomföra de vinnande dragen.

Det finns förstÃ¥s redan flera svenska skolor som ger eleverna tillgÃ¥ng till varsin (vanlig) dator. I februari satsningen Inter@ktivt lärande i göteborgska Bergsjön, och för ett Ã¥r sedan skrev jag om En-till-En projektet i Falkenberg, som i höst kommer att utökas med ytterligare tvÃ¥ skolor. Men med tanke pÃ¥ att de nya datorer som släpps är väsentligt billigare än vanliga laptops, borde det snart hända spännande saker – om bara viljan, kunskaperna och intresset finns.

PÃ¥ bloggen Datorn i skolan – pryl eller verktyg, som drivs av läraren Mattias Davidsson i Lund, förs intressanta resonemang kring den pedagogiska IT-användningen och hur en förbättrad datortillgÃ¥ng kan förändra skolan. Här finns även en lista över billiga laptops, lämpliga för skolan,  som är pÃ¥ väg att släppas i Sverige, liksom ett utkast till en förteckning över svenska skolor som arbetar med en dator per elev. En genomgÃ¥ng av de olika program och nätbaserade program som används är ocksÃ¥ pÃ¥ gÃ¥ng.

I Norge arbetar man sedan flera år tillbaka med satsningen Skolelinux, stödd av norska staten, som går ut på att utveckla ett komplett datorsystem som är skräddarsytt för skolans resurser och behov. Kanske vore detta något för oss i Sverige att ta efter, både för att stimulera till ökade satsningar på datorer åt alla elever och för att sätta ordentlig fart på den pedagogiska IT-utvecklingen i skolorna? Ett kraftfullt och målmedvetet arbete kring öppna lärresurser, som redan är på gång i projekt som Digiref i Gävleborgs län, Teacher On Demand i Falköping och söktjänsten Spindeln, vore säkert också en bra idé!

I mitten av juni pekade jag på två projekt som visar att datorspel, lärande och fysisk aktivitet kan hänga ihop. Och det pågår bland annat flera intressanta projekt i Danmark som understryker detta!

Vidensbrønden (Kunskapsbrunnen) är en forsknings- och utvecklingssatsning som drivs av ISIS Katrinebjerg i Århus, ett regionalt kompetenscenter inom IT-området, vars syfte är att testa teoretiska insikter i praktiken och att försöka ta fram produkter och lösningar som kan fungera kommersiellt. Satsningen ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet kring interaktiva rum, där man försöker skapa olika slags interaktiva miljöer som kan fungera  hemma, i skolan, på muséer och så vidare. I det här fallet rör det sig om ett tolv kvadratmeter stort interaktivt golv där eleverna rör sig mellan rutorna för att lösa gåtor och problem.

Vidensbrønden testas sedan något år tillbaka på Møllevangskolen i Århus, och det finns en kort film online, med engelsk berättarröst, som berättar hur man går tillväga.

Folkeskolen.dk skrev om Vidensbrønden i förra veckan och lyfter bland annat fram anknytningen till Howard Gardner och hans teori kring olika intelligenser och lärstilar, där den kroppsligt-kinestetiska är en. Det kroppsliga minnet kan alltså spela en viktig roll i lärande och detta kan och bör man förstås dra nytta av i undervisningen.  Det interaktiva golvet kan till exempel användas i språkundervisningen, och eleverna deltar också i arbetet med att skapa spel för olika ämnen.

Gitte Molbæk, IT-pedagog på Møllevangskolen, berättar i artikeln att Vidensbrønden har visat sig vara ett bra sätt att förnya undervisningen med hjälp av IT, och att de traditionella lärar- och elevrollerna överskrids. Lärare och elever lär av varandra och man arbetar projektinriktat på ett sätt som innebär att eleverna själva bestämmer hur arbetet ska läggas upp och genomföras. Det viktiga är att de kan leverera ett färdigt resultat vid den tidpunkt som man kommit överens om.

I fredags skrev Ã…rhus Stiftstidende om ett annat spännande sätt att kombinera IT, rörelse och lärande som pÃ¥gÃ¥r i bostadsomrÃ¥det Kridthøjparken i Ã…rhus.  Här handlar det om interaktiva, ”intelligenta” klättringsstativ där barnen kan skapa egna spel och lekar. Klättringsstativet, som bär namnet Spider, kommer frÃ¥n företaget PlayAlive i jylländska Vejle, och gör det möjligt för barnen att träna fantasin och tillsammans skapa kreativa lekar samtidigt som man rör sig och tränar kroppen.

Barnens användning av Spider följs av forskare vid Syddansk Universitet i Odense, närmare bestämt vid Institut for Idræt og Biomekanik, där man ständigt arbetar med att hitta nya, kreativa sätt att förbättra människors hälsa och fysiska välbefinnande. Inte minst handlar det om att försöka hitta sätt som motiverar och väcker intresse, något som ibland visar sig särskilt svårt när det gäller barn och ungdomar.

Kanske kan det vara en bra idé att idrottslärare börjar samarbeta med lärare inom andra ämnen för att finna fram till nya vägar att öka intresset för såväl ämnesundervisningen som för fysisk träning?