Digital kompetens i den svenska skolan

Digitaliseringen och globaliseringen är på god väg att förändra tillvaron på ett genomgripande sätt i vår del av världen. Det innebär bland annat att skola, utbildning och lärande ställs inför helt andra krav och möjligheter än tidigare.

I december 2006 presenterade Europaparlamentet sina rekommendationer för de åtta nyckelkompetenser som anses nödvändiga i dagens samhälle. Hit hör digital kompetens, det vill säga förmågan att hantera och utnyttja de möjligheter till lärande som teknikutvecklingen skapar.

Europaparlamentet utgår ifrån att medlemsländerna ser till att de åtta nyckelkompetenserna genomsyrar respektive lands skolsystem. De rekommendationer som ges är dock väldigt allmänt formulerade. Därför krävs det att man i varje land definierar och konkretiserar de kunskaper, attityder och förhållningssätt som undervisning och lärande ska utveckla hos eleverna.

Här i Sverige är det Skolverket som har ansvaret. Tonvikten ligger framför allt på den digitala kompetensen och hur den ska hanteras och utvecklas i det svenska skolsystemet,

Under 2007 arrangerade Skolverket flera seminarier kring detta, där man bland annat bjöd in lärarutbildare, forskare och andra experter. I februari förra året kom ett PM om digital kompetens som ger en överblick över området. Här läggs också grunden för det vidare arbetet med konkretiseringar och definitioner i styrdokumenten.

Nu börjar det bli dags att arbeta med utformningen av ämnesplaner och examensmål. Därför är det viktigt att få igång en allmän debatt om hur dessa bör se ut. Det gäller också att börja diskutera vilka andra åtgärder som krävs för att förändringarna ska kunna genomföras i praktiken.

I början av december presenterades utredningen av den nya lärarutbildningen. Här finns det också mycket att resonera kring: Har lärarna den digitala kompetens som de behöver i sitt arbete? Hur bör lärarutbildningen se ut för att motsvara samhällsutvecklingens krav? Krävs det satsningar på kompetensutveckling av yrkesverksamma lärare?

– Vi har inte fått vårt slutliga uppdrag av regeringen än, säger Stefan Skimutis, utbildningsråd på enheten för styrdokument på Skolverket. Men vi är naturligtvis intresserade av alla synpunkter och kommentarer som kan föra in nya insikter och perspektiv!

Diskussionen får gärna ta sin början här i kommentarsfältet!


Kommentarer (9)

  1. Anders Berggren,

    Äntligen!

    Nu börjar det hända saker, efter stum och definitiv tystnad (post-ITiS) från statligt håll. Definitivt behövs det fullt utbildade ”moderna lärare” med inriktning på 21-århundradets lärande. Vi har eleverna, men lärarna är tyvärr mer undantag än regel.

    Givetvis är digital kompetens en mycket komplex frågeställning. Nyutbildade lärare, med ibland ringa kunskaper IT-Mediepedagogik, har en tendens att försöka överleva de första åren ute i verkligheten. Hur gör man det? Jo, genom att foga sig till rådande ”skolkultur”.

    När kommer den digitalt kompetente läraren från lärarutbildningen, som vågar ställa krav och konfrontera sina äldre kollegor i det moderna lärandet?

    Komplext… och som avslutning en liten saga:

    Alla djuren i djungeln skulle se vem som var djungelns konung. De ville ha en tävling som var lika för alla. Vem som snabbast kunde klättra upp i djungelns högsta träd. Bra. Likvärdighet. Ett klart mål. Enkelt att utvärdera.

    Tigern, elefanten, ormen och flugan ställde upp. Lika mål… Vem vann? Det blev kanske elefanten som hyrde en helikopter?

    Så är det lite grand inom kommunal skola också. Allt beroende på resurser, politikerambition, tradition osv…

    Sätt upp styrande mål och inte diffusa. Rakt fram med mycket skall… det går inte med skulle ni vilja…

    Många ord blev det…
    /Anders Berggren
    IT-pedagog
    Smedjebackens Kommun

    Svara
  2. Anna-Stina,

    Vad jag kan läsa mig till om digital kompetens, så innefattar den bland annat något som har diskuterats särskilt bland skolbibliotekarier, men även lärare, ett antal år redan: informationskomepetens. Eller som man säger på engelska, Information Literacy.

    Inför förra regeringens planer på att revidera gymnasieskolan (vilket ju gick om intet) fördes ungefär samma diskussion kring informationskompetens, som nu kring digital kompetens, om integrering i styrdokument etc. Den stora skillnaden är att diskussionen initieras ”uppfrån” den här gången. Förra gången var det ”underifrån”.

    Man kan väl inte se det som annat än ett välkommet uppvaknande. Men lite synd är det allt att fokuseringen på det digitala är så ensidig. Våra barn behöver absolut lära sig ”söka fram, samla in, och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt” (från definitionen av nyckelkompetenserna).

    Men fortfarande existerar information som bara finns tryckt på papper, och att hantera den har inte alltid kopplingar till digitala förmågor. Men det är bara en anmärkning i kanten från min sida. Man får vara glad för det lilla 🙂

    Svara
  3. Påverka styrdokumenten at IT-mamman,

    […] ligger ett förut lite småhemligt dokument ute på Omvärldsbloggen. Det handlar om hur skolan ska se på digital kompetens. Dokumentet ligger bland annat till grund […]

    Svara
  4. marjariitta ritanoro,

    Social Media

    Kallar MKFC metoden att använda digitala verktyg till lärandets tjänst.
    För närvarande har vår vänskola i Somalia passerat första fasen av en lärarutbildning. Vi är lika glada som de om förändringen i hela skolsamhället.
    När de digitala samhällen nyttjas och blir en del av verklighet i lärandet blir lärandet nytt, mera kritiskt, mera reflekterande, mera glädjefyllt , öpppet och internationellt. Förändringen drabbar hela skolan, alla elever, föräldrar och landet. Om ni läser bloggens berättelser kommentera gärna. Barnen i Somalia får i alla fall genom den digitala verkligheten resonera exemplevis om barnens rättighter med 404 skolor i världen.
    marja-riitta ritanoro, rektor

    http://albaraka.wordpress.com/

    Svara
  5. Göran Brolund,

    Hej!
    En allmän reflektion är att det börjar röra på sig när det gäller digital kompetens, vetenskapligt Förhållningssätt/informationskompetens eller vilka begrepp man nu använder. Förslaget till ny lärarutbildning tar upp de här frågor i mer än en bisats, även om innehållet kunde vara genomtänkt.
    När det gäller Stefans funderingar kring examensmål och ämnesplaner kan jag tänka mig att skolverkets uppdrag inte är enkelt.
    Det centrala ämnet i de här frågorna blir ”examensuppgiften” – någon slags efterträdare till projektetarbetet. Det positiva är att gymnasielektorerna är på väg tillbaka, medbedömarna ska helst var på forskarnivå och samarbetet med högskolan ska stärkas. Samtidigt är betygsförslaget med enbart IG och G en katastrof – det såvitt jag förstår enda genuint universitetsförberedande ämnet (examensuppgiften) förvandlas till ett ointressant ”slaskämne” där det enbart gäller att ordna godkänt – något mer går inte. Det ämne som skulle kunna vara höjdpunkten och beviset för att eleverna på de studieförberedande programmen har tränats i ett vetenskapligt tänkande, reflektion och informationskompetens i vid mening – det ämnet blir det inte lätt att skriva en ämnesplan för. Var kommer nivån, kraven att ligga? Inte särskilt högt är min gissning när högsta betyg är G. Att ställa höga krav på struktur, process, innehåll verkar knappast möjligt. Förhoppningsvis vaknar politikerna innnan det är försent.
    Jag förstår att man inte direkt kan skriva in modern pedagogisk teori i ämnesplaner, men man kanske skulle kunna få in ett mer helhetsinriktat, konstruktivistiskt perspektiv utifrån Kuhlthaus och Todds tankebanor i ämnesplaner i ex.vis svenska, samhällskunskap, historia. I så fall skulle det vara ett utmärkt bidrag till att få bort plagiat och klippa-klistra-metodik från svensk skola.
    För mig blir gymnasieutredningen en tjock utredning med motsägelsefulla budskap där modern pedagogik har för lite plats….fast jag kanske har alldeles fel.

    Svara
  6. Svante Häggström,

    Hur länge ska eleverna `”klippa gräsmattor med nagelsax”?

    Frågan i rubriken syftar på att datorn är ”hjärnans verktyg” och att eleverna bör få tillgång till de bästa verktygen i sitt arbete. Den svenska skolan och lärarutbildningen har under ett antal år kämpat för att få lärare och elever/studenter att använda IT i sina verksamheter. Jag har varit med i KK-stiftelsens projekt och ITIS, som båda kostade miljarder. Dessa två satsningar lyckades åstadkomma en digital infrastruktur i den svenska skolan men däremot inte att IT kom att användas som en naturlig del av verksamheten.
    Lärarutbildningen
    50-talet
    När det gäller lärarutbildningen så hade man på femtiotalet den organiserad så att det i byggnaden där seminariet höll till fanns ett antal klasser som kunde utnyttjas för studenters auskultation eller övning att undervisa.

    60-talet
    Vid en reform på 60-talet insåg man att kommunikationer med vägar, bilar och bussar hade förbättrats så att man kunde skicka iväg studenter på praktik och klasserna i lärarhögskolan behövdes inte längre.

    2000-talet
    Det som har hänt nu är att vi har fått ytterligare en infrastruktur, den digitala, som gör det möjligt att kommunicera och sända tankar och idéer på ett enkelt sätt

    Slutsats
    För att bidra till en utveckling not större användning av IT i skola och lärarutbildning vill jag föreslå följande arbetssätt:
    Lärarstuderande, som har återkommandeVFU-kontakt med någon eller några klasser i skolan kan delta i en verksamhet , som går ut på att de(lärarstudenterna)i olika kurser, får i uppgift att skapa en eller flera uppgifter för eleverna.Lärare inom läraarutbildningen fungerar då som handledare Uppgifterna och/eller studiematerialet ska sedan skickas eller presenteras på distans. Det kommer att medföra att studenterna får motiv att söka färdigheter i IKT och digitala medier. De vet säkert, av privat datoranvändning vad som går att göra och får nu anledning att lära sigatt utföra det. Lärare vid lärarutbildningen kommer då att fungera som handledare och kommer i kontakt med IKT-användning för utbildning. Även lärarna i VFU-klasserna kommer att ”dras med” i aktiviteterna.
    Typer av uppgifter skulle kunna vara:
    • I en kurs i svenska om barn- och ungdoms-litteratur får studenter tillsammans med barnen komma överens om en skönlitterär bok att läsa för att sedan diskutera via e-post eller en wiki som studenterna sätter upp
    • En naturlig användning är givetvis en process-skrivning där elever skickar sitt material och får kommentarer av studenter.
    • En uppgift i en matematik-kurs kan vara att formulera ett problem som eleverna ska lösa och redogöra för ury de har tänkt.
    • Bild-ämnet kan också ge möjlighet till uppgifter eftersom eleverna antingen arbetar med digitala bilder, diskuterar eller scannar och skickar bilder som gjorts på papper.

    • I en NO-kurs kan studenterna ge eleverna i uppgift att göra några observationer i naturen och redovisa i text och bild

    • Studenterna får sedan redovisa sina resultat för varandra och berätta hur det gick.

    Fördelar
    • Studenterna får tänka fler ”pedagogiska tankar”
    • Studenterna får prova på ”distans-undervisning”, något som de säkert kommer att behöva använda i någon mån i sitt arbetsliv exempelvis för att hjälpa långvarigt sjuka elever.
    • Studenterna får anledning att söka färdigheter om att presentera medie-material på distans
    • Lärare vid lärarutbildningen får handleda studenter i deras ”distans-undervisning”Förhoppniingsvis kan de då upptäcka fördelar med IT för deras egen undervisning

    • VFU-lärarna får se hur studenterna löser sitt ”berättande för eleverna” och handleda eleverna när de ska skapa sina ”svars-dokument”.

    • Eleverna får öva att kommunicera i text med en motpart.

    Svara
  7. Lennart Rolandsson,

    De kliade i fingrarna, så jag kunde inte låta bli. Tycker det har varit tyst ett långt tag … omkring den ”digitala kompetensen”, samtidigt som den används utanför skolan bland många ungdommar.

    Efter en del läsning av ”PM om digital kompetens”, så hittade jag ett uttalande av Roger Säljö, som tilltalade mig:
    ”… digitaliseringen innebär en förändring av kunskap och lärande och att innehållsfrågorna börjar bli viktiga. Kulturens digitalisering går långsamt, men det sker en medveten diskussion om vad förändringen innebär. IKT i skolan är en kamp där lärarna i allt högre grad känner av det pågående paradigmskiftet.”

    Är problemet en fråga om att arbeta mer konstruktivistiskt? Handlar det enbart om att lärarna skall byta paradigm? Jag tror att hela idéen med skolan måste reformeras och kunskaper måste få en kontext på individnivå.

    Det hade varit enklare om man bara kunde tillföra en ny kurs till gymnasieskolan – Digital kompetens, men den skulle bli meningslös, då många ungdomar redan utövar kunskaper i en sådan kompetens. Jag tror att det är viktigare att hitta pedagogiska former där ungdomar ser vad IKT skulle kunna innebära för deras sociala sammanhang och framtida yrkesval. En typ av innovativ verkstad, där man upptäcker möjligheter att samverka med andra skolor och organisationer utanför skolans ramar, MEN VILKEN LÄRARE vågar eller orkar ta den risken som det innebär att gå utanför den traditionella roll, som förmedlare och initiativtagare till allt kursinnehåll.

    Svara
  8. Lennart Rolandsson,

    Såg vid närmare läsning av Stefan Pålssons text i PM:et på s.16 att Neil Selwyn har liknande tankar som i mitt inlägg här ovan, om att söka pedagogiska sammanhang utanför skolkontexten, som betyder något för den enskilde eleven.

    Intressant sammanställning som Stefan har gjort. Men vad har man gjort på Skolverket efter att detta PM skrevs? Hur har PM:et används vid skrivandet av de nya kursplanerna? Jag är mycket tveksam till att man kan konstruera kursplaner där Web 2.0 och den sociala webben genomsyrar skolans verksamhet i en specifik kurs. Risken är stor att det blir ett utanpåverk eller som ”poesidelen” i Lpf94/Lpo94 med en massa vackra ord, med liten genomslagskraft i det lokala arbetet på skolorna. Skall bli inressant att läsa vad arbetsgruppen kommer processa fram för att skolan mera konkret måste arbeta med det som Säljö benämner som det ”pågående paradigmskiftet”.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *