Mediautvecklingen går allt snabbare och den sker numera till stora delar på Internet. Detta innebär bland annat att medierna blir sociala, interaktiva och multimediala, samtidigt som informationsmängden växer över alla bräddar. Vi är inte längre enbart konsumenter, utan kan också vara producenter. Utvecklingen rymmer förstås en rad intressanta och positiva möjligheter, inte minst ur demokratisk synvinkel. Den ställer också högre krav på språkförmågan, till exempel förmågan att tolka, hantera och sammanställa information på ett kritiskt och reflekterande sätt.

Skolan spelar förstås en avgörande roll i det här avseendet, men det är uppenbart att det inte är någon lätt nöt att knäcka. I fredags publicerade Kolla källan en intervju med journaliststudenten Sanna Trygg, som i sitt examensarbete pekar på att skolans undervisning har svårt att hänga med i utvecklingen. Därför faller det i stor utsträckning på eleverna själva att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs. Och det är förstås allvarligt i ett samhälle där informationskompetens och mediakritik är en viktig del av den språkliga förmågan.

De senaste tio åren har det genomförts flera nationella satsningar för att utveckla pedagogiken inom det här området, och de har främst handlat om kompetensutveckling av lärare och skolbibliotekarier. Såväl forskning som praktisk erfarenhet visar nämligen att lämpligt att kombinera de båda yrkesgruppernas perspektiv för att hjälpa eleverna hantera den språkliga och mediala verkligheten.

Skolbibliotekarierna kan spela en avgörande roll i det här avseendet, eftersom de aktuella frågeställningarna länge har varit en viktig del av deras yrkeskompetens. Det framgår tydligt i den artikel om projekten SökaSpråkaLära, SMiLE, Många SMiLE och StilBib som finns att läsa på Kolla källan idag. Men då gäller det också att media- och samhällsutvecklingen tas med i beräkningarna. Annars finns det risk för att undervisningen fastnar i gamla, traditionella hjulspår som inte är anpassade efter dagens verklighet.

New York Times har sedan förra sommaren publicerat en serie artiklar där man tittar närmare på hur kraven på läs- och skrivförmågan är på god väg att förändras. I slutet av juli inleddes serien med en artikel om att läsa och skriva på nätet. Två månader senare fortsatte man med en text om hur datorspel kan locka till läsning, och för knappt två veckor sedan kom en artikel om hur skolbibliotekariens arbete finner nya vägar. Här finns det mycket att läsa och fundera kring! Och detta är förstås samma slags utveckling som sker här i Sverige, även om artikelserien skildrar det hela ur ett amerikanskt perspektiv.

Den senaste artikeln kompletteras med en drygt fem minuter lång film som tydligt visar hur skolbibliotekariens yrkesroll förändrats. Det räcker inte längre att vägleda eleverna bland bokhyllorna eller att presentera skönlitteratur. Istället blir det allt viktigare att hjälpa eleverna att hantera och kritiskt granska det ständigt pågående digitala informationsflödet.

Skolbibliotekarien är numera en resursperson som kompletterar lärarens undervisning genom att hjälpa eleverna att dra nytta av de resurser av olika slag som är tillgängliga på Internet. Detta blir förstås viktigare efterhand som allt fler delar av samhället och den dagliga tillvaron digitaliseras!

För bara nÃ¥gon vecka sedan startade Ingunn Kjøl Wiig, norsklärare pÃ¥ Sandvika videregÃ¥ende skole, ett socialt nätverk för alla i Norge som är intresserade av  IT och lärande, den sociala webbens möjligheter, digitala lärresurser och digital kompetens: D&B 09 – Del det du har, bruk det du fÃ¥r.

I skrivande stund finns det 181 medlemmar, och det handlar både om lärare, skolledare, myndighetspersoner och departementsanställda.

 

Det hela tog sin början på Kongsbergkonferansen,  där Ingunn Kjøl Wiig höll en presentation om nyttan av att använda sociala medier som bloggar och wikier i undervisningen. Här lyfte hon fram möjligheterna för eleverna att utveckla sitt lärande på ett effektivt och roligt sätt, som dessutom ligger väl i takt med den mediautveckling som pågår i samhället.

Sociala medier kan naturligtvis även komma till nytta för lärare och göra det enklare att utveckla undervisningen i nya riktningar. Hon pekade därför på hur Ning, en lättanvänd gratistjänst på nätet, kan användas till detta. Alla som är intresserade bjöds in till det nystartade nätverket, som för övrigt har lånat sin underrubrik från Kongsbergkonferansen.

Användningen har alltsÃ¥ snabbt tagit fart och det har bildats undergrupper som bland annat rör undervisningen i olika ämnen, podcasting, Second Life och NDLA – en förkortning av Nasjonal digital læringsarena,  en landsomfattande satsning pÃ¥ öppna digitala lärresurser som drivs av fylkeskommunerna. Tanken är alltsÃ¥ att alla ska dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att skapa en kraftfull plattform för ett informellt och gemensamt lärande. Samtidigt skapas förstÃ¥s en gyllene möjlighet att fÃ¥ ordentlig fart pÃ¥ den pedagogiska utvecklingen!

Finns det någon svensk motsvarighet?

Tankesmedjor med en konkret inriktning på viktiga frågor och problemställningar kan vara ett fruktbart sätt att skapa förutsättningar för regional skolutveckling. För tre år sedan drog Kommunförbundet Skåne, Högskolan Kristianstad, Lärarutbildningen på Malmö högskola samt ett antal kommuner i Skåne därför igång en gemensam satsning på detta: Tankesmedjan.

Utgångspunkten är att en grupp lärare, skolledare och forskare från regionen under en längre sammanhängande period ska vända, vrida och resonera kring de utmaningar och möjligheter som ryms inom ett bestämt område. Syftet är inte primärt att komma fram till några konkreta svar eller direkta förslag till lösningar. Man vill istället ge möjlighet till analyser och en fördjupad diskussion som kan vara till nytta i  arbetet med skolans utveckling i regionen.

Än så länge har man hunnit genomföra tre tankesmedjor. Den första behandlade individuella utbildningsplaner, bedömning och betygsättning i grundskolan och på gymnasiet. I den andra tittade man närmare på relationerna mellan hälsa och lärande.

I den tredje tankesmedjan, som nyligen avslutade sitt arbete, har diskussionerna kretsat kring kunskapssyn och kompetenskrav i morgondagens samhälle. Arbetet tog sin början för två år sedan och i fredags presenterades den slutliga rapporten.

Europaparlamentets och Europeiska rådets åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande utgör själva grunden för resonemangen kring de krav som samhällsutvecklingen ställer på skolan, och förutsättningarna för att utbildningen ska kunna motsvara dessa.

I rapporten diskuteras bland annat hur synen på kunskap kan komma att utvecklas och förändras, vad som krävs för att dagens elever ska kunna hantera framtidens utmaningar, populärkulturens och mediautvecklingens konsekvenser, entreprenörskapets betydelse, skolans roll som institution och mötesplats samt hur framtidens lärande kan organiseras och bedrivas.

I september förra året arrangerades ett slutseminarium där innehållet strukturerades efter de tio kapitel som ryms i rapporten. De olika presentationerna varar mellan fem och tjugo minuter, och ger en kort och koncis beskrivning av de tankar, möjligheter och problem som man vill uppmärksamma.

Samtliga presentationer kan ses som strömmande video pÃ¥ webben – och är bÃ¥de en lämplig introduktion till rapporten och en bra utgÃ¥ngspunkt för fortsatta funderingar och diskussioner kring framtidens undervisning och lärande.

För ett par veckor sedan presenterade forskningskonsortiet DREAM och det nationella kunskapscentret Læremiddel.dk en tänkvärd rapport om användningen av digitala lärresurser: Digitale læringsressourcer i folkeskolen og de gymnasiale ungdomsuddannelser. Rapporten bygger på en kvantitativ undersökning baserad på frågeformulär som genomfördes i september och oktober förra året under ledning av Kirsten Drotner.

Den danska staten har satsat runt en miljard danska kroner på pedagogisk IT-användning sedan mitten av 90-talet, bland annat genom de båda stora satsningarna IT, medier og folkeskolen samt IT i folkeskolen. Mycket krut har lagts på hårdvara och infrastruktur, men man har även satsat på kompetensutveckling och utveckling av digitala lärresurser. Trots detta är användningen av de digitala möjligheterna fortfarande i sin linda, och traditionella läromedel, tryckta eller fotokopierade, dominerar fortfarande i undervisningen.

Danska medier, till exempel Politiken, har skrivit om den haltande utvecklingen, och undervisningsminister Bertel Haarder funderar säkert på vad som bör göras. Sommaren 2007 drog regeringen igång en nationell strategi för elärande, som omfattar hela samhället och syftar till att utveckla befolkningens livslånga lärande och deras digitala kompetens. EMU, Danmarks Undervisningsportal, som samlar fria och avgiftsbelagda lärresurser, är en viktig del av den satsningen.

Men precis som Thomas Illum Hansen, verksamhetsledare på Læremiddel.dk, påpekar i en kommentar till rapporten, räcker det inte att möjligheterna finns tillhands. Det krävs också att lärarna utvecklar den IT-mognad och de kunskaper och färdigheter  som de behöver. Därför är det förstås viktigt att satsa på det här i lärarutbildningen. Det är också avgörande att det skapas incitament för detta, bland annat i styrdokumenten, i likhet med vad som sker i Norge.

Efter sommaren är det dags för nya undervisningsmål för ämnesundervisningen i folkeskolen, det som på danska heter Fælles Mål. En del av dem är klara, och i bland annat kursmålen för danska och samhällskunskap pekar man explicit på vad den pedagogiska IT-användningen skall syfta till.

Beträffande danskan betonas att eleverna ska kunna använda datorn som ett skrivredskap. De ska också kunna dra nytta av de elektroniska mediernas möjligheter på ett medvetet och ändamålsenligt sätt, både som konsument och som producent.

När det gäller samhällskunskapen lyfter dokumentet fram förmågan att använda nätet för att lära sig vad politiska partier, intresseorganisationer och gräsrotsrörelser står för och hur de arbetar, samt behovet av en förståelse för hur IT-utvecklingen påverkar och förändrar demokrati och maktutövning, såväl lokalt som nationellt och globalt.

Læremiddel.dk och DREAM arbetar just nu med forskningsprojekt som syftar till att ta fram underlag för en utveckling av pedagogisk IT-användning, digital kompetens och innovativa lärandeformer i det danska skolsystemet.

Hos Læremiddel.dk pågår ett projekt som tittar närmare på förutsättningarna för en användardriven produktion av digitala lärresurser. I ett annat projekt vill man genom praktiskt arbete försöka ta reda på vilka möjligheter och problem som finns när det gäller användningen av sociala medier i undervisningen, och hur det är möjligt att utveckla en ny läromedelskultur som svarar mot de krav som samhällsutvecklingen innebär.

Ungefär detsamma kommer att ske i DREAMs projekt Læring 2.0: Digitale læreprocesser og innovation, som startade förra veckan. Här är tanken att forskningen ska fungera som en katalysator för en idédriven pedagogisk utveckling, och man vill även se hur muséer och science center kan användas för ett upplevelsebaserat lärande.

En hel del intressant är på gång på andra sidan Öresund!