Informationskompetens och mediakritik är en viktig del av språkförmågan

Mediautvecklingen går allt snabbare och den sker numera till stora delar på Internet. Detta innebär bland annat att medierna blir sociala, interaktiva och multimediala, samtidigt som informationsmängden växer över alla bräddar. Vi är inte längre enbart konsumenter, utan kan också vara producenter. Utvecklingen rymmer förstås en rad intressanta och positiva möjligheter, inte minst ur demokratisk synvinkel. Den ställer också högre krav på språkförmågan, till exempel förmågan att tolka, hantera och sammanställa information på ett kritiskt och reflekterande sätt.

Skolan spelar förstås en avgörande roll i det här avseendet, men det är uppenbart att det inte är någon lätt nöt att knäcka. I fredags publicerade Kolla källan en intervju med journaliststudenten Sanna Trygg, som i sitt examensarbete pekar på att skolans undervisning har svårt att hänga med i utvecklingen. Därför faller det i stor utsträckning på eleverna själva att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs. Och det är förstås allvarligt i ett samhälle där informationskompetens och mediakritik är en viktig del av den språkliga förmågan.

De senaste tio åren har det genomförts flera nationella satsningar för att utveckla pedagogiken inom det här området, och de har främst handlat om kompetensutveckling av lärare och skolbibliotekarier. Såväl forskning som praktisk erfarenhet visar nämligen att lämpligt att kombinera de båda yrkesgruppernas perspektiv för att hjälpa eleverna hantera den språkliga och mediala verkligheten.

Skolbibliotekarierna kan spela en avgörande roll i det här avseendet, eftersom de aktuella frågeställningarna länge har varit en viktig del av deras yrkeskompetens. Det framgår tydligt i den artikel om projekten SökaSpråkaLära, SMiLE, Många SMiLE och StilBib som finns att läsa på Kolla källan idag. Men då gäller det också att media- och samhällsutvecklingen tas med i beräkningarna. Annars finns det risk för att undervisningen fastnar i gamla, traditionella hjulspår som inte är anpassade efter dagens verklighet.

21st-century.jpg

New York Times har sedan förra sommaren publicerat en serie artiklar där man tittar närmare på hur kraven på läs- och skrivförmågan är på god väg att förändras. I slutet av juli inleddes serien med en artikel om att läsa och skriva på nätet. Två månader senare fortsatte man med en text om hur datorspel kan locka till läsning, och för knappt två veckor sedan kom en artikel om hur skolbibliotekariens arbete finner nya vägar. Här finns det mycket att läsa och fundera kring! Och detta är förstås samma slags utveckling som sker här i Sverige, även om artikelserien skildrar det hela ur ett amerikanskt perspektiv.

Den senaste artikeln kompletteras med en drygt fem minuter lång film som tydligt visar hur skolbibliotekariens yrkesroll förändrats. Det räcker inte längre att vägleda eleverna bland bokhyllorna eller att presentera skönlitteratur. Istället blir det allt viktigare att hjälpa eleverna att hantera och kritiskt granska det ständigt pågående digitala informationsflödet.

Skolbibliotekarien är numera en resursperson som kompletterar lärarens undervisning genom att hjälpa eleverna att dra nytta av de resurser av olika slag som är tillgängliga på Internet. Detta blir förstås viktigare efterhand som allt fler delar av samhället och den dagliga tillvaron digitaliseras!


Kommentarer (8)

  1. Öpedagogen,

    Hej! Tack för ett intressant blogginlägg. Det tar upp många saker som jag funderar kring. Att diskutera ITanvändandet i skolan är inte alla gånger så lätt att föra en diskussion kring. Argument som: Sitta vid datorerna kan eleverna göra hemma, dyker ibland upp. Jag tror att många inte har insett att datorer, internet och den mediala världen är här för att stanna – att det är vardag för våra unga. Vi i skolan har en viktig uppgift att vägleda eleverna runt i den digitala världen.

    Svara
  2. Anders Erenius,

    Mycket intressant.
    Hade senast idag ett samtal med en specialpedagog om detta. Vilket perspektiv är det vi har egentligen. Jag menade att vi lägger för liten vikt vid att lära eleverna att skriva på dator men för stor vikt vid penna och papper.
    Dagens unga behöver mer träning i att skriva på datorn. Det är där deras skrivande till övervägande del kommer att ske. Penna och papper använder man väl knappt till att skriva små meddelanden med. Det sköter man ju med SMS?
    Framtidsperspektivet finns allt för sällan med i lärarnas vardag.
    Det är kanske inte handhavande av datorerna (som PIM) vi behöver lära lärarna utan ett helt nytt tänk. Paradigmskifte kallas det väl.

    Svara
  3. Pia Malmberg-Kronvall,

    Digital kompetens, informationskompetens och nu senast ett uttryck som jag tror kan vara lätt(are) att lansera vikten av – ”web literacy”.
    Min utgångspunkt är skol- och gymnasiebibliotek. Där pågår ständigt arbete med och diskussioner kring kompetenserna och literacy-n oavsett vad man väljer att kalla det. Vi ser att det är vid datorerna som eleverna är, sökande, skrivande, producerande och att det också är där vi vuxna i skolans värld behöver lägga större fokus när det gäller stöd, strategier, handledning och att lära ut ett granskande/kritiskt/reflekterande arbetssätt.
    Inom några veckor ska jag ge mina lokala biblioteksnätverk information kring riktningar och tidplaner när det gäller ny lärarutbildning, ny läroplan och kursplaner. Det ser lite magert ut när det gäller samverkan mellan pedagoger och bibliotekarier kring digital kompetens och stöd till eleverna. Paradigmskifte? Vore milt uttryckt välkommet, men syns inte så tydligt hittills. Kan man skicka länkarna till New York Times artiklar/video som remissvar och synpunkter till Utbildningsdepartementet och Skolverket?

    Svara
  4. Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst,

    Stefan…

    Du för skolbiblioteksbranschens talan på ett väldigt sakligt sätt, tycker jag.
    Vist är det som du säger, och kommenterarerna som lämnats nyanserar tydliggörandet om skolbiblioteket som en pedagogisk resurs ytterligare.
    I branschen är det du tar upp något som skolbibliotekarier stångas för varje dag, som en del av vardagen, på gott och ont.

    Taget rakt från vardagens gräsrötter får även jag dagligen se hur faktaböcker blir stående orörda, medans kön vid mitt skolbiblioteks datorer tilltar för varje vecka. Men frekvensen av datoranvändning är fortfarande avhängt lärarens inställning till var information ska hämtas.

    Vi skolbibliotekarier ska vägleda och kritiskt granska och framförallt nyansera validiteten i informationsunderlaget, en inte helt lätt uppgift (tack o lov finns Kolla källan, en ovärderlig reurs som också lärare ser värdet av, vid presentation vill säga), men ack så nödvändig.

    För information finns det som vi alla vet gott om, men urvalsprocessen, vilken bl.a. Monica Nilsson ofta talat sig varm om, ja det är just i det momentet kvalitén på slutprodukten avgörs.

    I det momentet ser jag allt för ofta att eleverna släpps ”fria på grönbete”, på tok för fort, för att sen på ägna större delen av restrerande tid i arbetsgången åt att backa, backa och åter backa!

    Min fråga blir därför:

    Vem ska ta ansvar för att informationssökningsprocessen efterlevs i grundskolan? För skolbibliotekarien ska i mitt tycke inte ersätta läraren, eller för den delen bli en outtalad hjälplärare.

    Vidare… När ska skolbiblioteket bli en naturlig del av lärarutbildningen?

    Och sist men inte minst, när ska skolbiblioteket finnas med som en naturlig del av skollag, läroplan och lokala styrdokument för skolan av idag?

    Viktiga strävansmål både på nationell, och kommunal nivå, och med långsiktigt tänk som grogrund för ett framtida Sverige som ledande kunskapsnation, något Niclas Lindberg, Generalsekreterare på Svensk Biblioteks förening lyft fram flertalet gånger den sista tiden, och som jag liksom – Sveriges skolbiblioteksföreningar, står bakom fullt ut, vågar jag påstå.

    Våga därför satsa på kvalité i Skolbiblioteken, och det NU!

    Svara
  5. Stefan Pålsson,

    Hej på er – Öpedagogen, Anders, Pia och Fredrik! Tack för kommentarerna!

    Det pedagogiska samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier är ett viktigt ämne som jag behandlat tidigare, och som jag förstås kommer att återkomma till under året! Samhället och de medier som omger oss förändras snabbt. Detta ställer både krav på nya arbetssätt, nya tankemönster och nya kompetenser.

    Arbetet på Högskolan i Borås med den fristående kursen Utveckla skolbiblioteket och planerna på en masterutbildning för skolbibliotekarier, som både vänder sig till lärare och bibliotekarier, pekar i en spännande riktning! Detta nämns i all hast i artikeln om kompetensutvecklingsprojekten på Kolla källan, och även här finns det goda skäl att återkomma.

    23-24 april arrangeras konferensen Framtidens skolbibliotek i Malmö. Den tar avstamp i de problemställningar och möjligheter som SökaSpråkaLära, SMiLE och Många SMiLE pekade på, och knyter samman dem med internationell utveckling, forskning och debatt. Härifrån kommer jag både att blogga och skriva artiklar för Kolla källan.

    Den samhällsförändring som pågår är global – och därför är det förstås av stort värde att vi både delar med oss av det som sker här och kan dra nytta av andras erfarenheter, insikter och perspektiv!

    Svara
  6. Fredrik Ernerot, Ordförande i Skolbibliotek Väst,

    Stefan…

    Trevligt värre!

    Vi är flera från Skolbiblioteksföreningarna som kommer att närvara i Malmö på konf. så väl mött!

    Bra initiativ att ni från Skolverket är på plats och bloggar, det är precis den typen av aktivitet som vi inom skolbiblioteksföreningarna själva har för avsikt att utveckla, och därför också efterfrågar från fler håll – nu och inför framtiden.

    PS: Du har väl inte missat Delfi-studien om forskningsområden inom biblioteks Sverige. Även den bidrar till att ge intressanta indikationer på var skolbiblioteken är på väg i framtiden :DS

    Svara
  7. Stefan Pålsson,

    Finemang! Då ses vi där!

    Jag har snabbläst den kortfattade svenska rapporten, ”På säker grund”, men har ännu inte plöjt igenom hela ”A Delphi study of research needs for Swedish libraries”. Betoningen av bibliotekets förändrade roll i samhället och dess växande betydelse för utbildning och lärande är förstås viktig!

    Alla som vill veta mer rekommenderas att läsa mer hos Svensk Biblioteksförening. Här ges en kort sammanfattning av innehållet och det finns länkar till både rapport och delfistudie.

    Svara
  8. Jannie Jeppesen,

    Intressant läsning. Bibliotekperspektivet har jag, som verksam mediepedagog, inte funderat över mer än att det på förekommen anledning talades om en lokalflytt för skolbiblioteket eftersom de ville ha större lokaler för att eleverna och lärarna skulle komma till skolbiblioteket i större utsträckning. Vi kom snabbt fram till att det inte finns något behov av en fakta och referenslitteratursavdelning längre eftersom eleverna har gott om eller egna datorer i undervisningsituationen. När det gäller faran för att skolbibliotekarien blir ”hjälplärare” så måste det oundvikliga, att eleverna får egna datorer i skolan, omdefiniera rollen för skolbibliotek som ”datorcentraler”. Pedagoger behöver fortbildning och insikt i vad digital litteracitet och vidgat textbegrepp innebär och vilka kompetenser ungarna behöver. Målgruppen är kanske skolledare och pedagoger i första hand?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *