Digitala lärresurser och förändringen av skolsystemen i de nordiska länderna

I torsdags och i fredags arrangerade Skolverket tillsammans med Göteborgs universitet ett slutet symposium i Göteborg: Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Allt som presenterades och diskuterades har dokumenterats och kommer senare att sammanfattas  i en rapport. Några av föredragen filmades och de kommer efterhand att läggas ut på nätet.

I det här inlägget skriver jag några rader om de presentationer som tog upp utveckling och användning av digitala lärresurser i de nordiska länderna.

Jan Hylén beskrev OECD:s pilotstudie Digital learning resources as systemic innovation som omfattar samtliga fem nordiska länder. Arbetet drog igång i slutet av 2007 och kommer att avslutas med en sammanfattande rapport och analys kring halvårsskiftet i år. Den svenska delen av den här studien genomförs i samarbete med Skolverket och KK-stiftelsen. I övriga länder ligger ansvaret på utbildningsdepartementet.

Studiens övergripande syfte är att analysera, beskriva och jämföra hur skolsystemen förändras när den traditionella undervisningen ersätts med arbetssätt som försöker dra nytta av de möjligheter Internet erbjuder. Samtidigt är det viktigt att kartlägga vilka faktorer som driver på utvecklingen och vilka som hindrar och bromsar.

Mot slutet av 1990-talet fanns det ett stort politiskt intresse för IT-användning och skolutveckling i samtliga nordiska länder och det genomfördes stora satsningar. Intresset svalnade när IT-bubblan sprack, och sedan har förändringsarbetet inte riktigt tagit fart igen. I Norge och i Danmark levde intresset och satsningarna vidare, men förändringstakten är fortfarande ganska låg.

Øystein Johannessen, Kunnskapsdepartementet, lyfte fram fyra generella dogmer kring digitala lärresurser och förändringen av skolsystemet som fungerar som riktlinje för de norska satsningarna:

  1. Strategier för digitala lärresurser måste knytas till överordnade politiska prioriteringar.
  2. Skolan och de nationella myndigheterna ska sätta ramarna och ange vilka pedagogiska och kvalitetsmässiga villkor som gäller för utvecklingen av digitala lärresurser.
  3. Det är viktigt att de som har det politiska och administrativa ansvaret vågar fatta de beslut och genomföra de förändringar som krävs för att integrationen av IT i undervisningen verkligen ska genomföras. Satsningar på forskning och utveckling och införandet av digitala färdigheter på lärarutbildningarna är två avgörande faktorer i det här sammanhanget.
  4. Det gäller att inse att innovation bygger på komplexa processer som kräver målmedvetet arbete under en lång tidsperiod. Inte minst handlar det om att förändra attityder och beteenden – och det tar nästan alltid längre tid och kräver fler insatser än vad man tror.

Leo Højsholt-Poulsen, utbildningschef på Uni-C, pekade på att den danska regeringen har satt globaliseringen på dagordningen och sedan några år tillbaka arbetar målmedvetet med att anpassa hela samhället till de förändringar som är nödvändiga. Här är naturligtvis den allmänna digitaliseringen en grundfaktor.

I juni 2007 lanserade Videnskabsministeriet en treårig nationell strategi för e-lärande, och just nu är Finansministeriet i färd med att förbereda en ambitiös och genomgripande satsning på den pedagogiska IT-användningen inom alla utbildningsområden i Danmark.

Norska grundskolan och gymnasiet fick nya läroplaner för ett par år sedan, och i Danmark kommer man efter sommaren att införa nya mål för ämnesundervisningen i folkeskolen. I båda länderna anges tydligt vad den pedagogiska IT-användningen ska syfta till och den knyts tätt samman med de ämnesrelaterade kunskaperna och färdigheterna.

Nya styrdokument för grundskolan och gymnasiet är även på gång här i Sverige. Därför är det viktigt att debatten kring dessa och hur de ska genomföras kommer igång på allvar – och att vi kan dra nytta av insikter och erfarenheter från Danmark och Norge kring digitala lärresurser och digital kompetens.


Kommentarer (3)

  1. Öpedagogen,

    Ja jag funderar och funderar hur den digitala kompetensen ska bli en naturlig del av min och elevernas skoldag. Egentligen är det inte så svårt för vi är redan digitala användare – men jag måste kunna motivera mina tankar innan jag skrider till verket. Skrivit om det på min blogg.

    Svara
  2. Gunnar Bergholtz,

    Visst Eleverna är på barnan men skolledningarna ute på våra skolor sätter inte upp mål och budgetar för att genomföra en mer interaktiv skolform. Låt engagerade lärare få tid och resurser för att stötta sina kollegor i framtagandet av adekvata digitala lärresurser. Bygg upp ett centralt/lokalt kunskapsnav där alla pedagoger lägger in och delar varandras erfarenheter inom området. Då kanske vi kommer någonstans. Se http://www.kunskapsnavet.se ett mycket bra initiativ.

    Svara
  3. Susanne Niemi,

    Hej! håller med om att detta är viktigt. Kunskapsnavet är bra, det rekommenderar jag, http://www.techerondemand.se likaså men framförallt rekommenderar jag att ett lag med intresserade lärare börjar utforska den digitala världen tillsammans, får inspiration och startar en diskussion, så gjorde vi. Vi började några stycken likasinnade som ladda ner olika program, tittade på olika sidor, diskuterade tillsammans hur det skulle gå att använda, inspirerande och lärorikt, dessutom hade vi kul. ganska snart undrade de andra vad vi gjorde när vi hade så kul tillsammans, datalärare, idrottslärare, No lärare och yrkeslärare, vi var 5 från början, nu har vi haft utbildning i skolan för de andra och fler och fler , även skolledningen tycker det är intressant. Håll intresset och dialogen levande, det leder till utveckling.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *