Einar Spetz, bibliotekarie på Vallentuna gymnasium strax utanför Stockholm, gjorde för drygt ett år sedan en undersökning av Wikipedias fel och brister på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm. Här ger han kortfattad och bra beskrivning av hur Wikipedia fungerar, samtidigt som han lyfter fram en av de viktigaste poängerna: utnyttjandet av den kollektiva intelligensen.

Till skillnad från de traditionella uppslagsverken, som bygger på erkända experters kunskap och auktoritet, är det meningen att läsarnas vakna ögon ska se till att innehållet är korrekt, aktuellt, begripligt och användbart. Men det fungerar inte alltid så bra som det borde, och här skulle biblioteken och bibliotekarierna kunna göra en viktig insats för oss alla genom att bidra med sina kunskaper och färdigheter.

Undersökningen visade också att Wikipedia börjar bli en allt viktigare resurs i en rad olika sammanhang, inte minst i skolan där i princip alla elever är regelbundna användare. Ur det perspektivet är det förstås både viktigt att innehållet är så korrekt och neutralt som möjligt, och att lärare och elever kan hantera och värdera det på ett kritiskt och reflekterande sätt.

För ett par dagar sedan presenterade Regionbibliotek Stockholm en ny undersökning, även den genomförd av Einar Spetz: Wikipedia – älskat eller avskytt? Den här gÃ¥ngen har han genomfört en enkät bland 266 gymnasielärare i Stockholms län för att ta reda pÃ¥ hur de uppfattar Wikipedia och i vilken mÃ¥n de anser sig ha nytta av den som resurs i skolarbetet.

Undersökningens slutsats är att Wikipedia varken är älskad eller avskydd, men att det finns en ganska god tilltro till innehållets kvalitet och att den til viss del kommer till nytta i undervisningen.

Kanske borde lärare och bibliotekarier behandla Wikipedia och liknande källor på ett mer djupgående sätt i sin undervisning? På konferensen Framtidens skolbibliotek, som jag bloggade om förra veckan, pekade Olof Sundin på att dagens användargenererade och sociala medier på nätet skapar helt nya förutsättningar för källkritik. Det handlar inte längre om en auktoritär monolog med en tydlig början och slut, utan om en ständigt pågående och öppen dialog. Med andra ord ställer detta krav på andra kunskaper, färdigheter och förhållningssätt än vad som gällde tidigare.

Det är uppenbart att lärare och skolbibliotekarier måste förstå och kunna hantera dagens mediala villkor. Annars kan de varken lära sina elever att sila fram användbar information ur dagens mediabrus eller låta dem utveckla de kompetenser som är nödvändiga för att kunna delta i dialogen på ett konstruktivt sätt.

Vad krävs egentligen för att detta ska bli möjligt?

Igår och idag arrangerades konferensen Framtidens skolbibliotek på Malmö högskola, som en avrundning av de tre utvecklingsprojekten SökaSpråkaLära, SMiLE och Många SMiLE. Konferensens sammanhållande tema var hur skolbibliotekets och bibliotekariernas pedagogiska roll utvecklas och förändras i det digitala samhället.

Skolbiblioteksfolk och andra intresserade frÃ¥n hela Sverige var pÃ¥ plats för att lyssna pÃ¥ svenska och utländska föreläsare – och för att tänka och diskutera kring denna nyckelfrÃ¥ga.

Carol Gordon, biträdande chef på Center for International Scholarship in School Libraries, Rutgers University, höll två föredrag.

I det ena föredraget resonerade hon kring hur skolbibliotekariens roll har förändrats när det gäller utvecklingen av elevers läsförmåga. Tidigare handlade arbetet i hög grad om att motivera elever att läsa skönlitteratur. Skälet till detta var att man trodde att tillgång till böcker och ett litterärt intresse räckte för att eleverna skulle utveckla den läsförmåga som krävs för att klara sig i samhället. Numera finns det gott om empiriska belägg för att det inte stämmer.

I ett samhälle som präglas av ett överflöd av information, är det nödvändigt att kunna utveckla strategier som gör det möjligt att förstå och att fånga det viktiga i stora mängder text. Och det kräver en helt annan undervisning, där lärare och skolbibliotekarier samverkar och hjälps åt.

Carol Gordons andra föredrag var mer allmänt hållet, och handlade om på vilket sätt IT ska användas i undervisningen. Hon varnade för att anpassa och begränsa den nya teknikens möjligheter till de villkor som gäller i den traditionella klassrumsundervisningen. Det handlar inte om att använda datorn som enbart skrivmaskin eller sökmaskin. Istället gäller det för personalen i skolan att på olika sätt hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs i ett samhälle som präglas av digitalisering och sociala medier.

Barn och ungdomar måste lära sig att både bli konsumenter och producenter av information för att kunna göra sig gällande i 2000-talets samhälle!

Ross Todd, verksamhetsansvarig på Center for International Scholarship in School Libraries, gav ett engagerat och inspirerande föredrag vars tema kretsade kring hur läsundervisningens innehåll och mål måste förändras.

Skolan ska inte enbart lära eleverna att läsa, utan det gäller att eleverna kan läsa så att de lär sig! Med andra ord är det förståelse av innehåll och sammanhang som står i centrum.Skolbiblioteket ska inte betraktas som ett informationscenter, utan som ett kunskapscenter där eleverna lär sig utveckla de intellektuella verktyg som är nödvändiga för att hantera det ständigt växande och evigt föränderliga flödet av information.

Olof Sundin, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, leder även forskningsprojektet EXAKT, EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT, på Göteborgs universitet. Här undersöker han och hans medarbetare hur dagens användargenererade och sociala medier både skapar helt nya förutsättningar för källkritik och innebär andra krav på kunskaper.

I sitt föredrag pekade han på att källkritik länge främst handlade det om att kunna ställa frågor som kretsade kring en källas trovärdighet. Så länge de tryckta medierna dominerade sågs kunskapsbildningen närmast som en auktoritär monolog. I dagens digitala medieverklighet är det istället avgörande att kunna delta i diskussioner som skapar kunskap, förmå granska och värdera informationen kritiskt och att se till att så många perspektiv som möjligt ryms i resonemangen.

Målet är inte att komma fram till Sanningen, utan att uppnå en så mångfaldig och rättvisande förståelse som möjligt.

Morten Søby, chef på norska ITU, Forsknings- og kompetansenettverk for IT i utdanning, talade om digital kompetens som ett nytt bildningsbegrepp. Han knöt an till aktuella forskningsrapporter som årets Horizon Report, och pekade bland annat på det pågående OECD-projektet New Millennium Learners. Idag måste vi både kunna söka, hantera och förstå information, men framför allt är det nödvändigt att kunna knyta samman de olika delarna till en begriplig och meningsfull helhet.

Med andra ord krävs bÃ¥de goda färdigheter inom IT och en ganska vittomfamnande allmänbildning – och det är en rejäl utmaning för skolbiblioteket att hantera detta. Det är en uppgift som är fundamentalt viktig, eftersom medborgarnas förmÃ¥ga att förstÃ¥ samhällsutvecklingen och kunna dra nytta av nya medier och kommunikationsmöjligheter är en av grunderna för det demokratiska samhället.

Samtliga föredragshÃ¥llare pÃ¥ konferensen betonade att skolan och undervisningen mÃ¥ste utvecklas i en undersökande, problemlösande och reflekterande riktning för att svara mot de krav som gäller i samhället. Och här har skolbibliotekarier en stor och viktig roll att spela – under förutsättning att de utvecklar den digitala kompetens som krävs.

Umeå kommun satsar sedan några år tillbaka på att utveckla gymnasieskolan i en digital riktning som är i takt med samhällsutvecklingen. Och nu börjar man så smått se resultat. Det finns en tydlig positiv effekt bland eleverna och lärarna ersätter förmedlingspedagogiken med mer utvecklande arbetssätt och undervisningsmetoder.

Igår pratade jag med Anna Cederblad och Johan Wahlström som båda arbetar på Learning Lab, en pedagogisk utvecklingsresurs och stödfunktion inom pedagogisk IT-användning för de kommunala gymnasierna i Umeå.

- Det finns en uttalad politisk vilja att utveckla och förändra undervisningen med teknikens hjälp, berättar Anna Cederblad. Infrastrukturen kom först och därefter har vi steg för steg börjat arbeta med att göra IT-användningen till en naturlig och integrerad del av den dagliga undervisningen.

Samtliga gymnasielärare har sedan tre år tillbaka en egen laptop, och nu börjar man även satsa på en dator per elev. I höstas fick samtliga 1 500 elever som började ettan varsin dator. Det uttalade målet är att alla som går på gymnasiet ska ha en egen dator inom tre år. Snart är det dags att dra igång en liknande satsning på grundskolan, och där kommer år sju till nio att vara först ut.

- Vi har använt Fronter som lärplattform i drygt två år och det fungerar bra, säger Johan Wahlström. Det är enkelt för lärarna att kommunicera med varandra och med eleverna. Här kan eleverna lämna in sina uppgifter och snabbt få respons. Och all viktig information finns alltid snabbt tillgänglig.

För lite mer än ett år sedan började Umeå kommun arbeta med PIM för att se till att lärarna verkligen lär sig att hantera teknikens möjligheter. Kommunen satsar också på Lärarlyftet och en forskarskola som ska resultera i ett antal lic.-tjänster på gymnasiet.

- IT i undervisningen innebär inte distansundervisning eller att eleverna ska sköta allt på egen hand, påpekar Anna Cederblad. Läraren spelar en viktigare roll än någonsin! Men för att kunna klara av detta behövs en rad kunskaper och färdigheter som ständigt måste förnyas och vidareutvecklas. Ett problembaserat och undersökande lärande blir allt viktigare, liksom förmågan att arbeta tillsammans och att kunna dra nytta av varandras kunskaper och perspektiv. Detta ställer förstås nya krav.

Många lärare har fått en nytändning av IT-satsningen och en spännande utvecklingsprocess har dragit igång. Det kräver förstås att skolledarna tar sitt ansvar och både följer upp och ger det stöd som behövs. IT-användningen kan lätt falla in i gamla hjulspår och reduceras till ordbehandling och enkel informationssökning. För att undvika detta är det nödvändigt att väcka liv i det pedagogiska samtalet.

Det är viktigt att börja diskutera hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna ska kunna utveckla de kompetenser de behöver. Och det är avgörande att lärarna arbetar i team där man både kan dra nytta av varandra och av andra yrkesgrupper som är verksamma i skolan, inte minst bibliotekarierna. Genom att arbeta tillsammans kan lärare och bibliotekarier hjälpa eleverna att förbättra sin digitala kompetens och skapa goda förutsättningar för ett livslångt lärande.

I Norge har lärare och bibliotekarier på egen hand startat ett socialt nätverk för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter när det gäller IT och lärande, digital kompetens och sociala medier i undervisningen: communityn Del och bruk, som två månader efter starten har 1056 medlemmar.

- Jag tror att Multimediabyrån skulle kunna spela en liknande uppgift här i Sverige, säger Anna Cederblad. Men då måste man utvecklas mer i riktning mot en community. Det behövs en nationell insats som dammsuger och samlar alla guldkorn som finns ute i landet. Mycket av det goda arbete som görs ute i landet når tyvärr aldrig någon större spridning. Detta måste vi ändra på för att få fart på utvecklingen!

Dagens skola är en produkt av industrisamhället, men det innebär inte att den måste bli omodern när samhällsutvecklingen tar nya vägar. Däremot krävs det att innehåll, form och mål håller någorlunda jämna steg med resten av samhället, så att eleverna lär sig det de behöver.

- Eleverna ska lära sig hur man lär sig, understryker Johan Wahlström. Annars blir det svårt för dem att följa med i samhällets ständiga förändringar. De måste helt enkelt kunna ta till sig och omsätta kunskap, såväl i tryckt som digital form, och de behöver hela tiden kunna lära om och lära nytt. Detta är en nyckeluppgift för skolan och en rejäl utmaning för lärarna som vi helt enkelt måste ta på allvar.

Inquiry to Insight (I2I) är ett av de projekt som förra året fick stöd av Wallenberg Global Learning Network för att planera och vidareutveckla sin projektidé. Det rör sig om ett samarbete mellan Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet samt Hopkins Marine Station, som är en del av Stanford University. Två gymnasieskolor ingår också i projektet, Gullmarsgymnasiet i Lysekil och Seaside High School i Seaside, Kalifornien, USA.

I2I är tänkt att göra det möjligt för gymnasieelever att undersöka och förstå aktuella miljöproblem med hjälp av  virtuella laborationer som gör eleverna bekanta med ett naturvetenskapligt arbetssätt. Simuleringar och diskussioner med andra elever, lärare och forskare ska föra in andra perspektiv, stimulera till reflektion och skapa förutsättningar för en fördjupad förståelse. En webbaserad mötesplats ska komplettera laboratoriet och göra det möjligt att diskutera, ställa frågor och problematisera laborationernas resultat.

Bilden är från Virtual Urchin

Samtidigt som eleverna lär sig ett undersökande arbetssätt, tränas de i gemensamt lärande och samarbete på tvärs av nations- och kulturgränser. De får också tillfälle att jämföra och reflektera kring hur man i olika delar av världen förhåller sig till och tar itu med likartade miljöproblem.

Forskarna på Stanford har i  mer än tio år arbetat med virtuella laborationer för undervisningsändamål och tar med sig viktiga erfarenheter och insikter därifrån. Virtual Urchin, där elever bland annat kan uppleva och studera befruktning och tidig embryonalutveckling hos sjöborre, är ett exempel på projekt som tagits fram under åren.  

Projektet leds av professorerna Michael Thorndyke i Göteborg och David Epel på Stanford. Géraldine Fauville i Göteborg är projektsamordnare för I2I.

För ett par veckor sedan träffades forskare och lärare i Göteborg för att förbereda projektstarten och i samband med detta besöktes även Gullmarsgymnasiet. Snart drar det hela igång!

IgÃ¥r var det för sjätte gÃ¥ngen dags för State Educational Technology Directors Association (SETDA) att publicera sin Ã¥rliga nationella redovisning av utvecklingen inom programmet Enhancing Education Through Technology: Focus on Technology Integration in America’s Schools.

Programmet är en del av den federala satsningen No Child Left Behind, som drog igång 2001. Syftet är att IT ska integreras i undervisningen som ett stöd för elevernas lärande, i enlighet med vad den empiriska forskningen kan påvisa. Det innebär bland annat att undervisningens form och innehåll ska utvecklas och förändras, och att lärarna ska få den fortbildning som krävs för att det hela ska fungera så bra som möjligt.

Rapporten beskriver fem trender som man tror kommer att spela en stor roll för de kommande årens utveckling av det amerikanska skolväsendet:

1. Den pedagogiska IT-användningen ökar i de amerikanska K12-skolorna, det vill säga både på grundskolan och gymnasiet, och detta har en klart positiv effekt på elevernas lärande och prestationer. Man konstaterar också att den gynnsamma utvecklingen är särskilt tydlig i skolor i socialt utsatta områden. Här har det pedagogiska nytänkandet och teknikanvändningen ökat med 31 procent samtidigt som det har skett en tydlig förbättring av elevernas prestationer i läsning och matematik. När det gäller läsning har elevernas prestationer ökat med mellan 17 och 33 procent, och i matematik presterar de mellan 18 och 36 procent bättre.

2. Allt fler delstater erbjuder ”virtuella skolor”, det vill säga möjligheter för eleverna i de olika skolorna att läsa kurser och följa undervisningsförlopp online. Eleverna är alltsÃ¥ inte beroende av det kursutbud som finns lokalt, utan fÃ¥r en större valfrihet. Detta är bÃ¥de bra för de elever som behöver särskilt stöd och de som vill ha större utmaningar.

3. Satsningarna på fortbildning är en grundsten i programmet och nu börjar detta få genomslag ute på skolorna.  Allt fler lärare får möjlighet att genomgå fortbildningsinsatser som ger de kunskaper och insikter som krävs för att teknikanvändningen ska kunna integreras i deras undervisning på ett naturligt sätt. De börjar arbeta på nya sätt och undervisningen kan ta nya vägar.

4. Allt fler delstater kräver att de skolor som får stöd ska delta i forskningsprojekt och utvärderingar som genomförs av delstatens skolmyndighet. På så sätt blir det enklare att garantera att arbetet genomförs på samma sätt och enligt vedertagna metoder och principer.

5. Elevernas praktiska IT-kompetens blir allt bättre för varje år. Här handlar det både om att använda datorn på ett effektivt sätt och att kunna hantera informationsöverflödet på nätet.

SETDAs rapport pekar alltsÃ¥ i samma riktning som Ã¥rets upplaga av Technology Counts, presenterad av Education Week för ungefär en vecka sedan, sammanfattat i rubriken ”Breaking away from tradition”. Forskningsprojektet Virtual School Clearinghouse, som finansieras av AT&T Foundation och University of Florida, kan ocksÃ¥ visa att nya undervisningssätt och en kreativ användning av undervisningsmöjligheterna pÃ¥ nätet förbättrar elevernas kunskaper och lärande.

De amerikanska skolorna börjar sÃ¥ smÃ¥tt lämna den traditionella undervisningen bakom sig för att istället anpassa verksamheten till samhällets och arbetsmarknadens krav – och till teknikutvecklingens spännande möjligheter.