Umeå satsar på IT och pedagogisk utveckling

Umeå kommun satsar sedan några år tillbaka på att utveckla gymnasieskolan i en digital riktning som är i takt med samhällsutvecklingen. Och nu börjar man så smått se resultat. Det finns en tydlig positiv effekt bland eleverna och lärarna ersätter förmedlingspedagogiken med mer utvecklande arbetssätt och undervisningsmetoder.

Igår pratade jag med Anna Cederblad och Johan Wahlström som båda arbetar på Learning Lab, en pedagogisk utvecklingsresurs och stödfunktion inom pedagogisk IT-användning för de kommunala gymnasierna i Umeå.

– Det finns en uttalad politisk vilja att utveckla och förändra undervisningen med teknikens hjälp, berättar Anna Cederblad. Infrastrukturen kom först och därefter har vi steg för steg börjat arbeta med att göra IT-användningen till en naturlig och integrerad del av den dagliga undervisningen.

Learning lab

Samtliga gymnasielärare har sedan tre år tillbaka en egen laptop, och nu börjar man även satsa på en dator per elev. I höstas fick samtliga 1 500 elever som började ettan varsin dator. Det uttalade målet är att alla som går på gymnasiet ska ha en egen dator inom tre år. Snart är det dags att dra igång en liknande satsning på grundskolan, och där kommer år sju till nio att vara först ut.

– Vi har använt Fronter som lärplattform i drygt två år och det fungerar bra, säger Johan Wahlström. Det är enkelt för lärarna att kommunicera med varandra och med eleverna. Här kan eleverna lämna in sina uppgifter och snabbt få respons. Och all viktig information finns alltid snabbt tillgänglig.

För lite mer än ett år sedan började Umeå kommun arbeta med PIM för att se till att lärarna verkligen lär sig att hantera teknikens möjligheter. Kommunen satsar också på Lärarlyftet och en forskarskola som ska resultera i ett antal lic.-tjänster på gymnasiet.

– IT i undervisningen innebär inte distansundervisning eller att eleverna ska sköta allt på egen hand, påpekar Anna Cederblad. Läraren spelar en viktigare roll än någonsin! Men för att kunna klara av detta behövs en rad kunskaper och färdigheter som ständigt måste förnyas och vidareutvecklas. Ett problembaserat och undersökande lärande blir allt viktigare, liksom förmågan att arbeta tillsammans och att kunna dra nytta av varandras kunskaper och perspektiv. Detta ställer förstås nya krav.

Många lärare har fått en nytändning av IT-satsningen och en spännande utvecklingsprocess har dragit igång. Det kräver förstås att skolledarna tar sitt ansvar och både följer upp och ger det stöd som behövs. IT-användningen kan lätt falla in i gamla hjulspår och reduceras till ordbehandling och enkel informationssökning. För att undvika detta är det nödvändigt att väcka liv i det pedagogiska samtalet.

Kokbok à la Umeå kommuns gymnasieförvaltning

Det är viktigt att börja diskutera hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna ska kunna utveckla de kompetenser de behöver. Och det är avgörande att lärarna arbetar i team där man både kan dra nytta av varandra och av andra yrkesgrupper som är verksamma i skolan, inte minst bibliotekarierna. Genom att arbeta tillsammans kan lärare och bibliotekarier hjälpa eleverna att förbättra sin digitala kompetens och skapa goda förutsättningar för ett livslångt lärande.

I Norge har lärare och bibliotekarier på egen hand startat ett socialt nätverk för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter när det gäller IT och lärande, digital kompetens och sociala medier i undervisningen: communityn Del och bruk, som två månader efter starten har 1056 medlemmar.

– Jag tror att Multimediabyrån skulle kunna spela en liknande uppgift här i Sverige, säger Anna Cederblad. Men då måste man utvecklas mer i riktning mot en community. Det behövs en nationell insats som dammsuger och samlar alla guldkorn som finns ute i landet. Mycket av det goda arbete som görs ute i landet når tyvärr aldrig någon större spridning. Detta måste vi ändra på för att få fart på utvecklingen!

Dagens skola är en produkt av industrisamhället, men det innebär inte att den måste bli omodern när samhällsutvecklingen tar nya vägar. Däremot krävs det att innehåll, form och mål håller någorlunda jämna steg med resten av samhället, så att eleverna lär sig det de behöver.

– Eleverna ska lära sig hur man lär sig, understryker Johan Wahlström. Annars blir det svårt för dem att följa med i samhällets ständiga förändringar. De måste helt enkelt kunna ta till sig och omsätta kunskap, såväl i tryckt som digital form, och de behöver hela tiden kunna lära om och lära nytt. Detta är en nyckeluppgift för skolan och en rejäl utmaning för lärarna som vi helt enkelt måste ta på allvar.


Kommentarer (4)

  1. Samuel,

    Detta tycker jag låter väldigt intressant.
    Jag skulle gärna vilja veta vilken roll IT-avdelningen har haft i detta projekt, vilka problem som dök upp under genomförandet och hur man tog hand om dem.

    Svara
  2. Alexander,

    Jag är intresserad av samma sak som Samuel. En satsning av detta slag behöver ett projekt och det skulle vara till stor hjälp att få se en sådan projektplan i detalj.

    Svara
  3. Alexander Jaworowski,

    Jag gjorde det och blev kontaktad – stort tack till Anna C som tog sig tid och delade med sig av sina erfarenheter.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *