Framtidens skolbibliotek

Igår och idag arrangerades konferensen Framtidens skolbibliotek på Malmö högskola, som en avrundning av de tre utvecklingsprojekten SökaSpråkaLära, SMiLE och Många SMiLE. Konferensens sammanhållande tema var hur skolbibliotekets och bibliotekariernas pedagogiska roll utvecklas och förändras i det digitala samhället.

Skolbiblioteksfolk och andra intresserade från hela Sverige var på plats för att lyssna på svenska och utländska föreläsare – och för att tänka och diskutera kring denna nyckelfråga.

Bibi Eriksson, Helle Barrett och Maria Gunnarsson-Contassot

Carol Gordon, biträdande chef på Center for International Scholarship in School Libraries, Rutgers University, höll två föredrag.

I det ena föredraget resonerade hon kring hur skolbibliotekariens roll har förändrats när det gäller utvecklingen av elevers läsförmåga. Tidigare handlade arbetet i hög grad om att motivera elever att läsa skönlitteratur. Skälet till detta var att man trodde att tillgång till böcker och ett litterärt intresse räckte för att eleverna skulle utveckla den läsförmåga som krävs för att klara sig i samhället. Numera finns det gott om empiriska belägg för att det inte stämmer.

I ett samhälle som präglas av ett överflöd av information, är det nödvändigt att kunna utveckla strategier som gör det möjligt att förstå och att fånga det viktiga i stora mängder text. Och det kräver en helt annan undervisning, där lärare och skolbibliotekarier samverkar och hjälps åt.

Carol Gordons andra föredrag var mer allmänt hållet, och handlade om på vilket sätt IT ska användas i undervisningen. Hon varnade för att anpassa och begränsa den nya teknikens möjligheter till de villkor som gäller i den traditionella klassrumsundervisningen. Det handlar inte om att använda datorn som enbart skrivmaskin eller sökmaskin. Istället gäller det för personalen i skolan att på olika sätt hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs i ett samhälle som präglas av digitalisering och sociala medier.

Barn och ungdomar måste lära sig att både bli konsumenter och producenter av information för att kunna göra sig gällande i 2000-talets samhälle!

Ross ToddRoss Todd, verksamhetsansvarig på Center for International Scholarship in School Libraries, gav ett engagerat och inspirerande föredrag vars tema kretsade kring hur läsundervisningens innehåll och mål måste förändras.

Skolan ska inte enbart lära eleverna att läsa, utan det gäller att eleverna kan läsa så att de lär sig! Med andra ord är det förståelse av innehåll och sammanhang som står i centrum.Skolbiblioteket ska inte betraktas som ett informationscenter, utan som ett kunskapscenter där eleverna lär sig utveckla de intellektuella verktyg som är nödvändiga för att hantera det ständigt växande och evigt föränderliga flödet av information.

Olof Sundin, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, leder även forskningsprojektet EXAKT, EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT, på Göteborgs universitet. Här undersöker han och hans medarbetare hur dagens användargenererade och sociala medier både skapar helt nya förutsättningar för källkritik och innebär andra krav på kunskaper.

I sitt föredrag pekade han på att källkritik länge främst handlade det om att kunna ställa frågor som kretsade kring en källas trovärdighet. Så länge de tryckta medierna dominerade sågs kunskapsbildningen närmast som en auktoritär monolog. I dagens digitala medieverklighet är det istället avgörande att kunna delta i diskussioner som skapar kunskap, förmå granska och värdera informationen kritiskt och att se till att så många perspektiv som möjligt ryms i resonemangen.

Målet är inte att komma fram till Sanningen, utan att uppnå en så mångfaldig och rättvisande förståelse som möjligt.

Morten Søby, chef på norska ITU, Forsknings- og kompetansenettverk for IT i utdanning, talade om digital kompetens som ett nytt bildningsbegrepp. Han knöt an till aktuella forskningsrapporter som årets Horizon Report, och pekade bland annat på det pågående OECD-projektet New Millennium Learners. Idag måste vi både kunna söka, hantera och förstå information, men framför allt är det nödvändigt att kunna knyta samman de olika delarna till en begriplig och meningsfull helhet.

Med andra ord krävs både goda färdigheter inom IT och en ganska vittomfamnande allmänbildning – och det är en rejäl utmaning för skolbiblioteket att hantera detta. Det är en uppgift som är fundamentalt viktig, eftersom medborgarnas förmåga att förstå samhällsutvecklingen och kunna dra nytta av nya medier och kommunikationsmöjligheter är en av grunderna för det demokratiska samhället.

Samtliga föredragshållare på konferensen betonade att skolan och undervisningen måste utvecklas i en undersökande, problemlösande och reflekterande riktning för att svara mot de krav som gäller i samhället. Och här har skolbibliotekarier en stor och viktig roll att spela – under förutsättning att de utvecklar den digitala kompetens som krävs.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *