Hur bör Wikipedia hanteras i skolan?

Einar Spetz, bibliotekarie på Vallentuna gymnasium strax utanför Stockholm, gjorde för drygt ett år sedan en undersökning av Wikipedias fel och brister på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm. Här ger han kortfattad och bra beskrivning av hur Wikipedia fungerar, samtidigt som han lyfter fram en av de viktigaste poängerna: utnyttjandet av den kollektiva intelligensen.

Till skillnad från de traditionella uppslagsverken, som bygger på erkända experters kunskap och auktoritet, är det meningen att läsarnas vakna ögon ska se till att innehållet är korrekt, aktuellt, begripligt och användbart. Men det fungerar inte alltid så bra som det borde, och här skulle biblioteken och bibliotekarierna kunna göra en viktig insats för oss alla genom att bidra med sina kunskaper och färdigheter.

wikipediaUndersökningen visade också att Wikipedia börjar bli en allt viktigare resurs i en rad olika sammanhang, inte minst i skolan där i princip alla elever är regelbundna användare. Ur det perspektivet är det förstås både viktigt att innehållet är så korrekt och neutralt som möjligt, och att lärare och elever kan hantera och värdera det på ett kritiskt och reflekterande sätt.

För ett par dagar sedan presenterade Regionbibliotek Stockholm en ny undersökning, även den genomförd av Einar Spetz: Wikipedia – älskat eller avskytt? Den här gången har han genomfört en enkät bland 266 gymnasielärare i Stockholms län för att ta reda på hur de uppfattar Wikipedia och i vilken mån de anser sig ha nytta av den som resurs i skolarbetet.

Undersökningens slutsats är att Wikipedia varken är älskad eller avskydd, men att det finns en ganska god tilltro till innehållets kvalitet och att den til viss del kommer till nytta i undervisningen.

Kanske borde lärare och bibliotekarier behandla Wikipedia och liknande källor på ett mer djupgående sätt i sin undervisning? På konferensen Framtidens skolbibliotek, som jag bloggade om förra veckan, pekade Olof Sundin på att dagens användargenererade och sociala medier på nätet skapar helt nya förutsättningar för källkritik. Det handlar inte längre om en auktoritär monolog med en tydlig början och slut, utan om en ständigt pågående och öppen dialog. Med andra ord ställer detta krav på andra kunskaper, färdigheter och förhållningssätt än vad som gällde tidigare.

Det är uppenbart att lärare och skolbibliotekarier måste förstå och kunna hantera dagens mediala villkor. Annars kan de varken lära sina elever att sila fram användbar information ur dagens mediabrus eller låta dem utveckla de kompetenser som är nödvändiga för att kunna delta i dialogen på ett konstruktivt sätt.

Vad krävs egentligen för att detta ska bli möjligt?


Kommentarer (4)

  1. Bengt,

    Har använt wikipedia både i undervisning och är själv medverkande litet då och då. Det är viktigt att man i undervisningen poängterar källkritik och då är wikipedia ett alldeles utmärkt exempel på vikten av att vara källkritisk.

    Det finns många artiklar som ifrågasätts och diskuteras på wikipedia. En del använder wikipedia som en reklampelare (de blir ofta snabbt bortraderade).

    Det är också viktigt att veta att det är ganska få procent som producerar artiklar och att den svenska versionen inte riktigt är lika bra som den engelska där många fler är aktiva.

    Som exempel kan ses att den svenska versionen av Marshall McLuhan http://sv.wikipedia.org/wiki/Marshall_McLuhan

    är endast en kort notis snarare än artikel som motsvarande engelsk artikel
    http://en.wikipedia.org/wiki/Marshall_McLuhan

    Så i den svenska wikipedia finns det inte deltagande experter inom alla områden. Det är litet så man blir mörkrädd att de som läser journalism inte deltar på Wikipedia och uppdaterar artikel så att den får mer innehåll…

    Svara
  2. Jakob,

    Min erfarenhet är att den svenska utgåvan är bra mycket sämre än den engelska. McLuhan är ett bra exempel, men det går att hitta många många fler. Är det något som diskuteras i skolan?

    Svara
  3. uno nilsson,

    Wikipedia är som vilken annan källa. Huvet med gäller. Källkritiskt tänkande, mao. Annars är det bra, särskilt i engelsk variant. Använder den ofta för snabba ryck. I min tankevärld finns inte mycket som slår wikipedia såväl när det gäller aktualitet som snabbhet. Sen får man ta tre nypor salt naturligtvis. Men det ska man alltid göra. Fattar inte snobbismen bakom att hata wikipedia, men nån måste väl vara finare än andra.. Uno

    Svara
  4. Micke,

    Många har pengar att förlora på Wikipedia… Så det är inte konstigt att det negativa snacket går. Men när man kollade typ 45 artiklar för något år sedan och jämförde Encyclopedia Britannica & Wikipedia så fanns det 2 fel i Britannica & 3 i Wikipedia… Inte någon jätteskillnad. Och Wikipedias potential är ju mångdubbelt större… Ta bara aktualitetsfaktorn. Håller med Uno. Vad är det för vits med att hata något som vill så väl och är så bra. Snobbism?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *