Tidigare under året har jag vid ett par tillfällen bloggat om forsknings- och utvecklingssatsningar i Danmark som rör digitala lärresurser och integration av IT i undervisningen.

I februari skrev jag om den rapport om användningen av digitala lärresurser i folkeskolen och gymnasiet som tagits fram av forskningskonsortiet DREAM tillsammans med det nationella forskningscentret Læremiddel.dk. Där konstaterades att utvecklingen fortfarande går ganska trögt, trots omfattande pedagogiska IT-satsningar sedan mitten av 90-talet. Framför allt pekade man på att det krävs en högre IT-mognad och bättre kunskaper hos lärarna för att förändringarna ska kunna ta fart.

Som ett resultat av den här undersökningen har de båda organisationerna startat varsitt forskningsprojekt som under de närmaste åren ska ta fram underlag för satsningar som stimulerar utvecklingen av nytänkande IT-baserade lärandeformer i det danska skolsystemet.

Tre mÃ¥nader senare skrev jag om de tre initiativ Undervisningsministeriet presenterade som en uppvärmning inför höstens insatser. Det handlade om kompetensutvecklingsinitiativ för lärarna, tjänster för läxhjälp pÃ¥ nätet och en förbättring av EMU – Danmarks undervisningsplatform, som bland annat rymmer lärresurssamlingen Materialeplatformen.

Nu när det nya läsåret har börjat, gäller nya kursmål i ämnesundervisningen i folkeskolen, det som på danska kallas Fælles Mål. Här står det också vilka digitala kunskaper och förmågor som eleverna förväntas utveckla inom de olika ämnena, från år ett till och med år tio. För att detta verkligen ska fungera, är det viktigt att tänka igenom vilka stödåtgärder som kan vara lämpliga.

För en vecka sedan meddelade Undervisningsministeriet att kommunerna under nästa år ska dela på fyra miljarder som satsas på att förnya folkeskolen. Det kan till exempel handla om renoveringar av undervisningslokaler, men den ansvarige ministern Bertel Haarder betonade att han gärna ser att IT-satsningar prioriteras. Här handlar det främst om hårdvara, allt ifrån datorer till smartboards och digitala kameror. Departementet har även tagit fram en broschyr som är tänkt att ge inspiration och idéer kring hur man kan gå tillväga för att skapa nya förutsättningar för undervisningen.

Satsningar är också på gång för gymnasiet och här kommer pengarna från regeringens globaliseringssatsning, som syftar till att stärka landets innovationskraft och därmed även dess konkurrensförmåga. Det är ännu inte klart hur stora belopp det rör sig om, men Undervisningsdepartementet planerar bland annat att digitalisera all administration för att frigöra resurser till pedagogiska IT-satsningar.

Danmarks Evalueringsinstitut presenterade häromveckan sin rapport It i skolen – erfaringer og perspektiver, där man särskilt pekade pÃ¥ att en genomtänkt organisation för tekniskt stöd och support är en nödvändig förutsättning för att lärarna ska kunna integrera IT i sin vardag och i sin undervisning. Men det räcker inte med att tekniken fungerar, utan varje skola bör ocksÃ¥ utse nÃ¥gon eller nÃ¥gra som ansvarar för den pedagogiska IT-användningen och hjälper sina kolleger att komma igÃ¥ng.

Den stora satsning på IT i folkeskolen som inleddes för sex år sedan avslutades officiellt 18 augusti i samband med en konferens som sammanfattade slutsatser och resultat. Nu är utmaningen att se till IT-användningen i skolorna kommer igång på allvar, så att alla elever kan få en undervisning som är anpassad till tidens krav. Precis som norska ITU Monitor konstaterade förra veckan, är det inte alldeles enkelt. Men man ser både problemen och möjligheterna och det blir intressant att se vad som kommer att göras rent konkret för att hantera dem.

Idag släpptes fjärde upplagan av den norska rapporten ITU Monitor, en nationell kartläggning av den pedagogiska IT-användningen i skolan och utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Den här rapporten har getts ut vartannat år sedan 2003 av ITU, Forsknings- og kompetansenettverk for IT i utdanning vid Universitetet i Oslo.

ITU arrangerade för ett par timmar sedan ett seminarium i Oslo där rapporten presenterades. Vi som inte var på plats kunde följa det hela över nätet och sändningen kan även ses i efterhand. Eva Bratvold har en mycket bra sammanfattning av seminariet på sin blogg.

Precis som i den förra rapporten konstaterar ITU att IT-användningen ännu inte har tagit ordentlig fart i grundskolan och att det är lärarna som är flaskhalsen. På gymnasiet går förändringarna betydligt snabbare, men det innebär samtidigt att det kan bli en svårare övergång för eleverna. Detta gäller särskilt för de elever som inte kan få hjälp med IT-användning och läxor av sina föräldrar.  I rapporten pekar man därför på den växande digitala och socioekonomiska klyfta som det på sikt kan leda till.

Det är stora skillnader mellan olika skolors förmåga att utveckla sin verksamhet efter samhällsutvecklingens krav och att integrera IT i undervisningen. Här har skolägare och -ledare ett tungt ansvar för att ge lärarna rätt förutsättningar att ge nya former och nytt innehåll åt sin undervisning.

Förändringen av undervisning och lärande har inte gått så snabbt som regering och myndigheter hoppats på, men man konstaterar att det i det stora hela ändå går framåt. Och i det här sammanhanget gäller det förstås att komma ihåg att Norge hör till de länder som har mest ambitiösa målsättning kring digital kompetens och IT-användning i skolan. Digital kompetens ses som den femte basfärdigheten och ska integreras i all ämnesundervisning.

I tidigare rapporter har elever och lärare själva fått uppskatta sina kunskaper och färdigheter inom IT-området. Den här gången har ITU för första gången utformat prov till elever och lärare som försöker mäta olika slags kunskaper och färdigheter.

Det handlar om fyra olika prov: ett för år sju, ett för år nio, ett för andraårseleverna på gymnasiet och ett för lärarna. Proven lägger tonvikten vid grundläggande IT-färdigheter och förmågan att lösa problem med hjälp av IT, men innehåller också frågor som fångar de sociala och etiska dimensionerna och förmågan att värdera olika källors innehåll och tillförlitlighet.

För elevernas del samspelar resultatet med deras hemförhållanden, skolprestationerna i övrigt, skolans satsning på att integrera IT i undervisningen, mängden tid som de använder vid datorn hemma samt i vilken utsträckning som de är  studiemotiverade och intresserade av skolarbetet. När det gäller lärarna är det tydligt att de som lägger mest tid och energi på sin IT-användning också presterar bäst på provet.

ITU lyfter fram fem punkter som särskilt viktiga för att få in IT i skolans verksamhet och för att utveckla lärares och elevers digitala kompetens:

1. Tillgången till datorer är förstås avgörande. Och här skiljer det sig väldigt mellan skolorna. En del har en dator per elev, medan man på andra håll kan ha en dator på sexton elever. Proven visar tydligt att eleverna på de skolor som vid behov kan använda datorer i undervisningen har mest utvecklad digital kompetens.

2. Det är viktigt att infrastrukturen verkligen fungerar och att driften av datorer och nätverk sköts professionellt.

3. Integrationen av IT-användningen i ämnesundervisningen har en stor och viktig roll när det gäller utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Därför är det betydelsefullt att verkligen arbeta målmedvetet med digitala lärresurser.

4. De skolor som använder lärplattformar har också de elever som är mest digitalt kompetenta.

5. Skolledningens inställning till den pedagogiska IT-användningen spelar en nyckelroll. Och det är avgörande att man satsar ordentligt på att kompetensutveckla lärarna, så att de verkligen kan dra nytta av de nya möjligheterna i sin undervisning.

I samband med seminariet släppte Kunnskapsdepartementet ett pressmeddelande där man presenterar nya satsningar som ska möta de problem och luckor som rapporten pekar på. Bland annat handlar det om att lyfta fram digital kompetens i lärarutbildningen och i olika fortbildningar, och man ska också se till att pedagogisk IT-kompetens blir en del av den nya rektorsutbildningen. Departementet kommer även att se till att det utvecklas ramar och verktyg som kan säkra kvaliteten på digitala lärresurser.

Efter årsskiftet kommer ITU, Uninett abc och Utdanning.no att slås samman till Senter for IKT i utdanningen, ett nationellt forsknings- och utvecklingscenter som kommer att ha huvudansvaret för att ta fram och sprida kunskap om IT-användningens värde och nytta i undervisningen och lärande. Som en del av det arbetet kommer man att ge skolägare och skolledning den hjälp och vägledning som de behöver för att komma på rätt spår.

Det finns anledning att återkomma till utvecklingen i Norge.

De pågående klimatförändringarna har under de senaste åren blivit en alltmer angelägen punkt på dagordningen i den globala samhällsdebatten. 7-18 december arrangeras konferensen COP 15 i Köpenhamn, som är det femtonde mötet inom FN:s ramverkskonvent om klimatförändring och det viktigaste sedan Kyotoprotokollet slöts 1997. Det rör sig sannolikt om en av vår tids verkligt stora frågor. Därför är det helt enkelt nödvändigt att höja det allmänna medvetandet och se till att kunskapnivån ökar.

En rad aktörer, bland andra Europeiska skoldatanätet, Microsoft och det danska klimat- och energidepartementet har därför gÃ¥tt samman för att ta fram kostnadsfria digitala lärresurser som kan användas i skolundervisningen i hela Europa. Utvecklingsarbetet har genomförts av danska Congin – och snart är det färdigt att använda. 14 september startar The Climate Mystery, ett ämnesöverskridande spel pÃ¥ webben som pÃ¥gÃ¥r fram till att konferensen i Köpenhamn avslutas.

Handlingen i The Climate Mystery tar sin utgångspunkt i att en ny, farlig form av allergi börjar spridas bland ungdomar. Det visar sig under spelets gång att allergin har sitt ursprung i olika naturkatastrofer, som i sin tur beror på de pågående klimatförändringarna. Spelarnas uppgift är att hjälpa Axel, spelets huvudperson, att ta reda på orsakerna till dessa katastrofer och därmed även till klimatförändringarna. Slutsatserna samlas i en rapport som ska presenteras på konferensen i Köpenhamn.

Det rör sig om ett Alternate Reality Game, vilket innebär att man genom att förena verkliga och virtuella element vill underlätta förståelsen av komplexa frågor och problemställningar. Precis som i de spel av den här typen som jag tidigare skrivit om här på bloggen, på IT för pedagoger och på Framtidens lärande handlar det om interaktiva berättelser som bygger på en konstruktivistisk syn på lärande.

Spelarna ska utveckla sina kunskaper under spelets gång genom att interagera med fiktiva figurer och med varandra, utföra uppgifter och lösa problem som man reflekterar kring och diskuterar med läraren. I The Climate Mystery ska spelarna hålla kontakten med hjälp av Messenger, Facebook och andra sociala medier på nätet.

De lärare som vill använda The Climate Mystery i sin undervisning kommer att få tillgång till ett omfattande material som hjälper dem att integrera spelavsnitten i sin undervisning. Eftersom hela spelet är på engelska, finns det förstås goda möjligheter att använda det i engelskundervisningen. Men spelets innehåll passar även in i naturorienterade ämnen och i samhällskunskap.

Peter Ellwe, som undervisar på John Bauergymnasiet i Örebro och bloggade om spelet tidigare i veckan, planerar att använda det i sin undervisning. Han vill därför gärna ha kontakt med andra lärare som ska spela The Climate Mystery, så att man tillsammans kan resonera kring hur eleverna på bästa sätt kan få hjälp och stöd för sitt lärande.