Monitor – lägesrapport om digital kompetens i norska skolan

Idag släpptes fjärde upplagan av den norska rapporten ITU Monitor, en nationell kartläggning av den pedagogiska IT-användningen i skolan och utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Den här rapporten har getts ut vartannat år sedan 2003 av ITU, Forsknings- og kompetansenettverk for IT i utdanning vid Universitetet i Oslo.

ITU arrangerade för ett par timmar sedan ett seminarium i Oslo där rapporten presenterades. Vi som inte var på plats kunde följa det hela över nätet och sändningen kan även ses i efterhand. Eva Bratvold har en mycket bra sammanfattning av seminariet på sin blogg.

monitorPrecis som i den förra rapporten konstaterar ITU att IT-användningen ännu inte har tagit ordentlig fart i grundskolan och att det är lärarna som är flaskhalsen. På gymnasiet går förändringarna betydligt snabbare, men det innebär samtidigt att det kan bli en svårare övergång för eleverna. Detta gäller särskilt för de elever som inte kan få hjälp med IT-användning och läxor av sina föräldrar.  I rapporten pekar man därför på den växande digitala och socioekonomiska klyfta som det på sikt kan leda till.

Det är stora skillnader mellan olika skolors förmåga att utveckla sin verksamhet efter samhällsutvecklingens krav och att integrera IT i undervisningen. Här har skolägare och -ledare ett tungt ansvar för att ge lärarna rätt förutsättningar att ge nya former och nytt innehåll åt sin undervisning.

Förändringen av undervisning och lärande har inte gått så snabbt som regering och myndigheter hoppats på, men man konstaterar att det i det stora hela ändå går framåt. Och i det här sammanhanget gäller det förstås att komma ihåg att Norge hör till de länder som har mest ambitiösa målsättning kring digital kompetens och IT-användning i skolan. Digital kompetens ses som den femte basfärdigheten och ska integreras i all ämnesundervisning.

I tidigare rapporter har elever och lärare själva fått uppskatta sina kunskaper och färdigheter inom IT-området. Den här gången har ITU för första gången utformat prov till elever och lärare som försöker mäta olika slags kunskaper och färdigheter.

Det handlar om fyra olika prov: ett för år sju, ett för år nio, ett för andraårseleverna på gymnasiet och ett för lärarna. Proven lägger tonvikten vid grundläggande IT-färdigheter och förmågan att lösa problem med hjälp av IT, men innehåller också frågor som fångar de sociala och etiska dimensionerna och förmågan att värdera olika källors innehåll och tillförlitlighet.

För elevernas del samspelar resultatet med deras hemförhållanden, skolprestationerna i övrigt, skolans satsning på att integrera IT i undervisningen, mängden tid som de använder vid datorn hemma samt i vilken utsträckning som de är  studiemotiverade och intresserade av skolarbetet. När det gäller lärarna är det tydligt att de som lägger mest tid och energi på sin IT-användning också presterar bäst på provet.

provresultat

ITU lyfter fram fem punkter som särskilt viktiga för att få in IT i skolans verksamhet och för att utveckla lärares och elevers digitala kompetens:

1. Tillgången till datorer är förstås avgörande. Och här skiljer det sig väldigt mellan skolorna. En del har en dator per elev, medan man på andra håll kan ha en dator på sexton elever. Proven visar tydligt att eleverna på de skolor som vid behov kan använda datorer i undervisningen har mest utvecklad digital kompetens.

2. Det är viktigt att infrastrukturen verkligen fungerar och att driften av datorer och nätverk sköts professionellt.

3. Integrationen av IT-användningen i ämnesundervisningen har en stor och viktig roll när det gäller utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Därför är det betydelsefullt att verkligen arbeta målmedvetet med digitala lärresurser.

4. De skolor som använder lärplattformar har också de elever som är mest digitalt kompetenta.

5. Skolledningens inställning till den pedagogiska IT-användningen spelar en nyckelroll. Och det är avgörande att man satsar ordentligt på att kompetensutveckla lärarna, så att de verkligen kan dra nytta av de nya möjligheterna i sin undervisning.

I samband med seminariet släppte Kunnskapsdepartementet ett pressmeddelande där man presenterar nya satsningar som ska möta de problem och luckor som rapporten pekar på. Bland annat handlar det om att lyfta fram digital kompetens i lärarutbildningen och i olika fortbildningar, och man ska också se till att pedagogisk IT-kompetens blir en del av den nya rektorsutbildningen. Departementet kommer även att se till att det utvecklas ramar och verktyg som kan säkra kvaliteten på digitala lärresurser.

Efter årsskiftet kommer ITU, Uninett abc och Utdanning.no att slås samman till Senter for IKT i utdanningen, ett nationellt forsknings- och utvecklingscenter som kommer att ha huvudansvaret för att ta fram och sprida kunskap om IT-användningens värde och nytta i undervisningen och lärande. Som en del av det arbetet kommer man att ge skolägare och skolledning den hjälp och vägledning som de behöver för att komma på rätt spår.

Det finns anledning att återkomma till utvecklingen i Norge.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *