IT-utvecklingens strukturella konsekvenser för utbildning och lärande

Idag var det dags för konferensen Nordlet Open Forum på Uminova, som en inledning till det veckolånga möte ISO/IEC JTC 001 SC 36 ska hålla i Umeå från och med imorgon. Den här standardiseringskommittén inom ISO arbetar med att utveckla tekniska standarder av olika slag som rör IT-användningen inom undervisning och lärande. Målet med konferensen var därför att sätta in den pedagogiska IT-användningen i ett större sammanhang, och att samtidigt bjuda in lärare, pedagogiska forskare och andra som är intresserade av den pågående utvecklingen.

Konferensen arrangerades av EU-projekten Nordlet och ICOPER, som är inriktade på utvecklings- och standardiseringsarbete kring öppet lärande och öppna digitala lärresurser.

Det här är inte en fullständig redovisning av konferensen, utan jag fokuserar på fyra presentationer som lyfter fram viktiga frågeställningar, problem och resonemang.

Det första anförandet hölls av Øystein Johannessen, till vardags på Kunnskapsdepartementet i Oslo. Resten av året är han utlånad till Center for Educational Research and Innovation, en avdelning vid OECD i Paris. Han gav en kort beskrivning av projektet New Millennium Learners, som jag skrev en kort artikel om när projektet inleddes våren 2007. De övergripande frågeställningarna handlar om hur de framväxande medierna påverkar barns och ungdomars tillvaro och vad detta i sin tur innebär för undervisning, lärande och behovet av olika kompetenser.

Trots att OECD nu har arbetat med projektet i två och ett halvt år, har man fortfarande en ganska suddig bild av hur IT-användningen påverkar och förändrar verklighetsuppfattning, lärande och förståelse. Utvecklingen är komplex och det är svårt att ge en klar och tydlig bild av vart utvecklingen är på väg.  Men det finns en rad tecken på att den digitala utvecklingen kan ha positiva effekter när det gäller tillägnandet av kunskaper och färdigheter, och även att det informella, intressestyrda lärandet på nätet blir allt viktigare.

Bruce Knowles, som leder arbetet inom ISO/IEC JTC 001 SC 36, menade i sitt anförande att det är en rejäl utmaning för utbildningssystemet att möta de utmaningar som den snabba och mångsidiga teknikutvecklingen innebär. Och för att kunna lyckas med att ta fram standarder som gör det enklare att dra nytta av teknikutvecklingens möjligheter, är det kanske nödvändigt att börja föreställa sig helt andra institutionella ramar, nya former för undervisningen och även, i många avseenden, ett helt annat innehåll.

Bruce Knowles visade en version av Karl Fisch och Scott McLeods kortfilm Did You Know? (Shift Happens), som för några dagar sedan kom i version 4.0. Den visar tydligt att dagens och morgondagens förutsättningar skiljer sig radikalt från de förhållanden som gällde för bara något decennium sedan.

Norm Friesen resonerade i sin föreläsning kring ”The Mediatic Turn”, det vill säga hur hur den pågående digitala mediautvecklingen förändrar hur vi uppfattar och förstår verkligheten och på sikt formar hur utbildning, undervisning och lärande går till. Det mediasystem som nu växer fram fungerar helt annorlunda än det som dominerades av tryckpressen, och det måste vi förstå för att kunna skapa ett utbildningsystem och en undervisning som svarar mot tidens krav.

Jan Hylén, Metamatrix, avslutade med en presentation av fyra viktiga globala trender som under de närmaste åren sannolikt kommer att få genomgripande konsekvenser på utbildningssystem över hela världen.

Den första trenden innebär att ”digitaliseringen bryter upp förpackningen”, ett fenomen som framträder i allt fler delar av tillvaron: vi kan lyssna på radio- och se på tv-program när vi vill, musik säljs inte längre främst som album, utan köps eller laddas ner styckevis och sätts samman till spellistor. På samma sätt blir det allt vanligare att studerande ”plockar och blandar” kurser från olika håll, inom och utom landet, och på det viset själva sätter ihop sitt utbildningsprogram.

Trend nummer två är att lärare och elever inte längre enbart är konsumenter av undervisningsmaterial och lärresurser, utan att de även deltar i produktionen och tar fram det som de behöver i den konkreta situationen. Norska NDLA och svenska Lektion.se är två tydliga exempel på detta.

Den tredje trenden är att det kollaborativa informella lärandet online ökar. Man lär sig av varandra och drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. På sikt kan detta både vara ett hot och en möjlighet för det formella lärandet. Allt beror på hur man hanterar situationen och om man kan hitta en roll och andra sätt att arbeta och fungera.

Trend nummer fyra är att lärandet blir alltmer oberoende av tid och rum. Artikeln i Dagens Nyheter igår, om det växande intresset bland svenska ungdomar att bo utomlands och att studera på distans, över nätet, på svenska högskolor, är ett av många exempel.

Kort sagt: mycket av det som vi är vana vid när det gäller utbildning, undervisning och lärande är på väg i helt andra riktningar. Nya spännande möjligheter öppnar sig – men för att utvecklingen ska gå i en riktning som är gynnsam för det stora flertalet, är det nödvändigt att beslutsfattare och allmänhet blir medvetna om vad som sker och börjar diskutera vad som bör göras.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *