Vad krävs för att förnya skolan?

Skriven av Stefan Pålsson, oktober 13, 2009 – 17:38 -

Brittiska Futurelab ger regelbundet ut artiklar, rapporter, kartläggningar och handböcker som ger teoretisk förankring och praktisk vägledning i det pågående arbetet med att utveckla utbildning, undervisning och lärande. Nyligen presenterades en intressant litteraturöversikt som skänker nya perspektiv åt arbetet med att förnya och förändra skolans dagliga verksamhet: Overcoming the barriers to educational innovation, sammanställd av medarbetarna Kieron Kirkland och Dan Sutch.

Utgångspunkten för den här litteraturöversikten är att de senaste årens erfarenhet och forskning visar att utveckling och förnyelse av skolan sker underifrån, som ett sätt att hantera möjligheter och problem på en lokal nivå. Mer systemövergripande, nationella förändringar kan bli möjliga genom att se till att nya idéer och arbetssätt sprids bland beslutsfattare, skolledare och lärare. Nationella planer och strategier är inte tillräckligt för att sätta bollen i rullning, utan det krävs fungerande lösningar som kan överskrida strukturella hinder och övervinna motstånd mot förändringar.

Overcoming the barriers to educational innovationSyftet är att försöka kartlägga vilka villkor och förutsättningar som är nödvändiga för att förnyelsearbetet ska kunna lyckas. Kirkland och Sutch har under sin genomgång av litteraturen identiferat sju nyckelområden som måste hanteras på ett konstruktivt sätt. Och det gäller att gripa an de påverkansfaktorer som verkar på individuell, lokal och nationell nivå. Det handlar därför om att fästa blicken på individers förmåga att tänka nytt och hitta nya arbetssätt tillsammans med andra, att peka på betydelsen av lokala förhållanden och organisationskulturer samt att förstå konsekvenserna av styrdokument och nationella initiativ.

Det första nyckelområdet utgörs av själva förnyelsen. Och för att den verkligen ska tränga igenom, är det nödvändigt att den uppfattas på rätt sätt på alla nivåer. Dessutom är det avgörande att förnyelsen håller i sig under en längre period, att den kan tillämpas av alla och att den kan anpassas till lokala förutsättningar och behov.

Informella och sociala stödstrukturer är det andra nyckelområdet. Det krävs helt enkelt att de som ska arbeta på nya sätt får den hjälp och det stöd som de behöver för att förändra sin förståelse och sin praktik. Här handlar det bland annat om informellt stöd, kollegialt samarbete och sociala nätverk.

Den formella omgivningen, det vill säga skolans organisatoriska infrastruktur, är avgörande för att sätta fart på förändringarna. Tekniskt stöd, kompetensutveckling, regler för teknikanvändning och andra faktorer som påverkar arbetssituationen lyfts fram i det här sammanhanget. Om inte skolans organisation utvecklas i takt med förnyelsearbetet, blir det svårt att åstadkomma någon verkligt genomgripande förändring.

Motviljan mot att ta risker är det fjärde nyckelområdet. För att kunna hantera detta på ett bra sätt, måste ledningen uppmuntra till nytänkande och ge stöd åt dem som är villiga att ta risker för att börja arbeta på nya sätt. I det här avseendet spelar det en viktig roll hur arbetet läggs upp. Pilotprojekt kan till exempel vara ett bra sätt att hantera risker liksom ekonomiskt stöd på en nationell nivå.

futurelabLedarskapet, såväl lokalt som nationellt, spelar alltså en stor roll.  Det är betydelsefullt att ansvar och möjligheter sprids inom organisationen och att man på olika sätt arbetar utåtriktat för att sprida och ta till sig insikter och erfareheter. På en mer övergripande nivå är det avgörande att riktlinjer, regler och kontrollfunktioner gör det möjligt att arbeta långsiktigt.

En delad vision, både när det gäller syfte, möjligheter, risker och mål, är förstås viktigt. På så vis kan det bli möjligt för alla att förstå varför förnyelsen är viktig – och att se vilken roll man själv spelar i det sammanhanget.

Slutligen handlar det om hur förnyelsearbetet hanteras. Här visar litteraturen att det är avgörande att involvera all personal, på alla nivåer, i arbetet, liksom att göra förändringarbetet till en del av skolans kärnvärden. Det är också viktigt att alla medarbetare delar en gemensam förståelse av hur organisationer ser ut och fungerar. Och, sist men inte minst, gäller det att se till att eleverna känner sig bekväma med förändringsarbetet,  att de förstår vad som pågår och att de ges en rimlig möjlighet att förstå varför förändringsarbetet behövs.

Förändringsarbete och nytänkande är komplicerade processer som kan vara besvärliga att hantera. Just därför är det förstås oerhört viktigt att bygga vidare på resonemang och slutsatser som bygger på empirisk forskning och en genomarbetad analys.

Den här litteraturöversikten från Futurelab, som sträcker sig över ett fyrtiotal sidor, är utan minsta tvekan en bra början!


Postat i kategorin Skolutveckling | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS