Det amerikanska skolsystemet måste förnyas

Andra upplagan av Leaders and Laggards, en rapport som ges ut gemensamt av US Chamber of Commerce, den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute och den liberala tankesmedjan Center for American Progress, presenterades igår.  Rapporten kom för första gången 2007 och då var syftet att beskriva graden av effektivitet i delstaternas skolsystem; hur de använde sina tilldelade medel, i vilken grad de uppfyllde styrdokumentens normer och mål och om undervisningen var anpassad efter arbetsmarknadens krav. Den här gången handlar det om innovation: klarar delstaterna att utveckla och förändra utbildning och undervisning i takt med samhällsutvecklingen?

Precis som Christian Science Monitor påpekar i sin artikel, är det intressant att tre så pass olika aktörer har gått samman för att analysera skolsystemen och att ge råd om vad som bör göras för att kunna bedriva verksamheten på ett bättre sätt. De är självfallet inte ense i alla detaljer, men de lyckas ändå skapa en gemensam plattform som de kan agera utifrån, både på egen hand och som enad grupp.

Tanken med rapporten är att visa på de stora skillnader som finns mellan delstaterna och att försöka lyfta fram avgörande frågor som behöver belysas i den allmänna skoldebatten. Man konstaterar att det finns mängder av problem som behöver lösas inom en snar framtid och att ingen delstat egentligen lyckas särskilt väl. Något måste göras.

scorecard

Resultaten redovisas med hjälp av interaktiv grafik som ger en bra och tydlig överblick.

Rapporten slår bland annat fast att stela byråkratiska rutiner och onödigt pappersarbete stjäl lärarnas tid. Det råder även en traditionalistisk kultur som hämmar nytänkande och förändring. Delstaternas finansieringssystem är i regel ogenomskinliga, ineffektiva, krångliga och detta gör det svårare att hitta nya vägar. Det konstateras också att det är svårt att hitta tillräckligt underlag för att kunna bedöma om satsningar på IT och en förnyad teknisk infrastruktur har betalat sig. Mängden datorer och hur många skolor som har internetuppkoppling säger ju ingenting om undervisningens kvalitet och resultat.

Skolorna har ofta svårt att rekrytera kvalificerade lärare. Ett annat problem är att utvärderingen av lärares arbete inte baseras på deras prestationer utan på utbildning och tjänsteår. Dessutom är det väldigt besvärligt att avskeda lärare som inte håller måttet.

leadersandlaggardsDet kanske allvarligaste problemet är att det inte tycks finnas något större politiskt intresse för ordentliga, genomgripande reformer som kan göra skolans undervisning mer samtida och låta eleverna utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver idag och imorgon.

Rapporten konstaterar dystert att samhällets och näringslivets strukturella förändringar inte har gjort något djupare avtryck ute i skolorna. Den viktigaste uppgiften tycks fortfarande vara att förbereda ungdomarna för 30-talsindustrins löpande band – en sedan länge svunnen verklighet.

Slutsatsen är att det krävs ett ramverk för förändring som tar tag i de strukturella problemen och som genom praktiska exempel visar hur förändringsarbetet kan gå till. I rapporten talas det om att det krävs en ansvarsfull flexibilitet, det vill säga att lärare och skolledare ges möjlighet att tänka kreativt, att dra nytta av teknikutvecklingens möjligheter på ett bättre sätt och att hitta nya vägar för hur undervisningen ska bedrivas och vad den ska leda till.

Rapporten rekommenderar bland annat att skolledningen både ges mer frihet och ett större ansvar för att bedriva verksamheten på ett fungerande sätt, och att de lärare som utför ett bra arbete och utvecklar elevernas lärande belönas för det. Det anses också viktigt att satsa på kompetensutveckling, bland annat inom pedagogisk IT-användning, och att skapa organisationer som kan ge stöd till skolor som vill arbeta på nya sätt. The Mind Trust, Charter School Growth Fund och New Schools for New Orleans är tre exempel.

Satsningar på större konkurrens och en mer kraftfull reformmiljö är också viktigt, liksom stöd åt entreprenöriella organisationer som Teach for America och Wireless Generation.

De tre organisationerna bakom rapporten understryker att det gäller att kunna tänka om och att kunna tänka nytt för att se till att skolsystemet fyller sin uppgift. Det blir intressant att se om den här rapporten ger avtryck i den amerikanska skoldebatten och vad den i så fall leder till.


Kommentarer (1)

  1. Lars Landegren,

    Många problem man pekar på finn sju också i Sverige:”…stela byråkratiska rutiner och onödigt pappersarbete stjäl lärarnas tid….”
    Skulle vara intressant att räkna alla skolbyråkrater som i dag sitter fast i den kommunala skolbyråkratin i för- hållande till de som försvann då SÖ halverades…. Tror att de kommunala skol”experterna” vida överstiger de som slutade på SÖ för x antal år sedan.
    Som jag ser det är detta den viktigaste orsaken till dagens problem i den svenska skolan. Ge skolorna friheten att utvecklas utifrån Lpl och kursplaner med kompetenta ledare och lärare!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *