Skolan bortom läroböckerna

Nyligen presenterade OECD en studie som genomförts av Jan Hylén: Beyond Textbooks: Digital Learning Resources as Systemic Innovation in the Nordic Countries. Här analyseras hur användningen av nätbaserade digitala lärresurser påverkar och förändrar undervisningen, och därmed på sikt även utbildningssystemen i Norden.

Projektet drog igång hösten 2007 i samarbete med KK-stiftelsen och skolmyndigheter i de fem länderna. Tanken var att beskriva det pågående arbetet i de fem länderna, undersöka vilka faktorer som driver på respektive motverkar en systemförändring och att ge rekommendationer för hur förändringsarbetet bäst kan bedrivas.

Alla tjänster och allt material på internet som kan användas i undervisningen faller inom ramen för begreppet digitala lärresurser. Undersökningen begränsades alltså inte till sådant som skapats med ett uttryckligt pedagogiskt syfte. Det avgörande var istället att se hur det kan komma till nytta i en konkret undervisningssituation och hur detta i sin tur påverkar skolan ur ett systemperspektiv.

Studien kommer fram till tre sammanfattande slutsatser:

beyond_textbooks1. Framgångsrikt IT-baserat förändringsarbete sprider sig snabbt. Varken hårdvara eller program är längre särskilt kostnadskrävande. Det innebär att små grupper av forskare eller lärare kan dra igång lokala satsningar som på kort tid sprids genom hela skolsystemet och påverkar hur det ser ut och fungerar.

2. Det är svårt att driva på och kontrollera en genomgripande förändring från centralt håll, eftersom det är lärarna som avgör vilket material de ska använda i sin undervisning.

3. Informellt lärande och kunskapsdelning har en större betydelse för nytänkande och förändring än de akademiska, formella kunskaperna.

Detta leder i sin tur till följande rekommendationer:

A. Regering och myndigheter ska försöka skapa gynnsamma förutsättningar för förändring genom att underlätta användningen av digitala lärresurser i undervisningen. Det betyder bland annat att de ska ha ett gemensamt synsätt och en genomtänkt strategi kring vilka nyckelkompetenser som undervisningen ska utveckla. Samtidigt är det viktigt att offentligt finansierat material görs fritt tillgängligt för återanvändning och vidareutveckling, och att det förändrade materialet kan utvecklas vidare.

I det här sammanhanget kan Creative Commons spela en avgörande roll för att mjuka upp de upphovsrättsliga villkoren. Det gäller även att göra skolledare och lärare medvetna om att de har fri tillgång till öppna digitala lärresurser och att uppmuntra dem att börja använda dem i sin vardag. Här är det också viktigt att främja en allmän debatt kring betydelsen av digitala lärresurser. Särskilt handlar det om att diskutera varför det är viktigt att skolan arbetar med andra typer av undervisningsmaterial än den traditionella läroboken

Studien pekar också på värdet av att främja informella diskussioner och öppna samarbetsmöjligheter genom forum och plattformar på nätet. Dessutom är det betydelsefullt att ge stöd åt uppbyggnaden av en formell, vetenskaplig kunskapsbas. På det viset blir det möjligt att på ett mer djupgående och empiriskt prövbart sätt ta reda på vilken typ av förändringar som krävs och vad som måste göras för att de ska kunna genomföras.

B. Man ska främja nytänkande och förnyelsearbete. Det är avgörande att se till att såväl företag som lärare kan få ekonomiskt stöd för att skapa och utveckla öppna digitala lärresurser – och att underlätta ett produktivt samarbete mellan offentliga och privata aktörer.

C. Det handlar om att leda och driva utvecklingen, men på helt andra sätt än det traditionella leverantörstänkandet. Istället för att ta fram och distribuera färdigt material, ska regering och myndigheter göra det möjligt för lärare och privata aktörer att engagera sig innovativt och att spela en aktiv roll i förändringsarbetet.

Studien presenterades förra veckan på det internationella expertmötet The school of the future, today, som arrangerades av OECD tillsammans med brasilianska delstaten Santa Catarina. Det finns säkert anledning att återkomma till dess användning och genomslag, såväl här i Norden som i andra delar av världen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *