Futurelab presenterade nyligen tionde utgåvan av VISIONS Magazine, en mycket läsvärd tidskrift som presenterar visioner och nytänkande kring den digitala utvecklingen och hur detta påverkar lärandets villkor. Den kan läsas helt utan kostnad, som pdf eller på webben, och ges ut två gånger om året.

Den här gången fastnade jag särskilt för artikeln Digital Britain, digital schools. Det rör sig om en kort och tänkvärd text som med hjälp av några konkreta exempel försöker belysa själva grundfrågan: Varför är det viktigt att integrera digitala medier och kommunikationsformer i skolans undervisning?

Redan i titeln finns en ledtrÃ¥d – Digital Britain. Detta är namnet pÃ¥ en arbetsgrupp som den brittiska regeringen satte samman i oktober 2008 och som delas mellan Department of Business och Department for Culture, Media and Sports. Syftet är att ta fram de strategiska riktlinjerna för hur landet pÃ¥ bästa sätt ska dra nytta av den globala digitaliseringen och samhällsutvecklingen. I juni förra Ã¥ret presenterades ett whitepaper som pekar pÃ¥ att alla delar av landet mÃ¥ste anpassas till de nya förutsättningarna. Samtidigt betonas värdet av att hela befolkningen verkligen ges möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs.

Den digitala strategin för skolan benämns Harnessing Technology: Next Generation Learning och gäller till och med 2014. Strategin presenterades sommaren 2008 och är en revision av den som presenterades tre år tidigare. Här finns en starkare betoning av nödvändigheten av att undervisningen utvecklas och förändras med teknikens hjälp, så att eleverna kan lära sig att hantera det samhälle som de lever i.

Nu menar man att det är hög tid att gÃ¥ frÃ¥n ord till handling och att se till att de önskvärda förändringarna genomförs och tränger in i skolans verksamhet. Rapporten Harnessing new technologies in education and children’s services, som National Foundation for Educational Research Foundation publicerade i höstas, visar dock att det fortfarande gÃ¥r trögt och att det behövs nya tag.

I december förra året presenterade den brittiska regeringen en storsatsning på niohundra miljoner pund (ca 11 miljarder kronor) för att förbättra skolan. Pengarna ska användas till en rad initiativ inom olika områden för att utveckla skolans undervisning och lärarnas förmågor och kompetenser. Det ställs också krav på de lokala skolmyndigheterna att ta fram en tidsplan för de förändringar som behöver genomföras. Skolan måste helt enkelt klara av att hjälpa alla elever att utveckla de kompetenser de behöver för att hantera sin tillvaro i ett globalt, högteknologiskt och föränderligt samhälle.

De nya styrdokument för skolan som ska gälla från och med september 2011 är en viktig del av storsatsningen. Tanken är att läroplanen och kursplanerna ska ge de riktlinjer som krävs för att skolan ska fungera på rätt sätt. Det ramverk som kallas Essentials for learning and life är en av hörnstenarna. Här understryks nödvändigheten av att eleverna utvecklar och stärker sex nyckelförmågor.

1.  Läs- och skrivförmåga
2.  Matematisk förmåga
3.  Förmågan att använda den digitala tekniken i vardagen och för sitt lärande.
4.  Tanke- och lärförmågor
5.  Personliga och känslomässiga förmågor
6.  Sociala förmågor

Det rör sig om komplexa förmågor som behöver tid, tålamod, erfarenheter och stöd för att kunna utvecklas så bra som möjligt. Och det ställer förstås stora krav på hur undervisningen går till samt hur läraren verkar och agerar i de konkreta lärsituationerna.

Tyngdpunkten ligger på att eleverna ska utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga ute i samhällets vardag, utanför skolans fyra väggar. Dessa sex nyckelförmågor pekar i riktning mot ett slags bildningsbegrepp för vår tid. Med andra ord: det som alla behöver kunna för att klara av verklighetens möjligheter och problem.

SÃ¥ – varför är det egentligen viktigt att integrera digitala medier och kommunikationsformer i skolans undervisning? Svaret är att de numera är en sÃ¥ pass viktig del av samhällslivet att de mÃ¥ste ta den plats som de förtjänar. De sex nyckelförmÃ¥gorna behövs i alla dimensioner av tillvaron, bÃ¥de i den vanliga fysiska, ”analoga” och i den digitala. IT kan alltsÃ¥ inte särskiljas frÃ¥n resten och behandlas som nÃ¥got ”extra” vid sidan av, utan mÃ¥ste integreras i helheten.

I artikeln i VISIONS Magazine betonas betydelsen av att eleverna behandlas som deltagare och att undervisningen måste vara problembaserad, realistisk och engagerande för att verkligen fungera. Annars blir det svårt för eleverna att utveckla de nyckelförmågor som de behöver. Och i artikeln understryks att man inte kan förvänta sig att eleverna utveckla dessa på egen hand bara genom att placera dem vid varsin dator. Det ställs krav på undervisningen och på lärarna.

Just nu driver Futurelab projektet Digital Participation som en del av den stora forskningsinsats som pågår kring strategin Harnessing Technology. Här tittar man närmare på vad som krävs av lärarna och hur man kan gå tillväga för att tillgodose deras kompetensbehov. Det pågår förstås också en hel del arbete bland lärare för att möta kraven. Ett exempel på detta är intressegruppen Learning Today: Teachers and children shaping digital worlds, som är en del av UK Literacy Association.

Den globala samhällsutvecklingen går i en digital riktning och de brittiska satsningarna är intressanta bud på hur strategierna kan se ut för att handskas med det. Fortsättning följer!

Förra veckan var det dags för tvÃ¥ stora internationella evenemang i London – Learning and Technology World Forum (LATWF) och BETT. Underrubrikerna säger ganska mycket om vad det handlade om: ”Re-imagining education” respektive ”Learning together through technology”. Behovet av att tänka om, tänka nytt och dra nytta av tekniken för att förbättra undervisningen och utveckla lärandet stod högt pÃ¥ agendan.

LATWF vänder sig till nationella ledare inom utbildning och skolpolitik från hela världen samt tjänstemän från internationella organisationer som Världsbanken och Unesco. I år var ett tusental personer från omkring hundra länder närvarande. Man kan säga att det rör sig om utbildningsvärldens motsvarighet till World Economic Forum i Davos, även om WISE i Qatar härom månaden seglade upp som en möjlig konkurrent.

En lång rad föreläsningar stod på programmet och vi som inte fanns på plats kan nu se några av höjdpunkterna i efterhand. Några av deltagarna har även intervjuats om sina upplevelser och intryck.

Storbritanniens premiärminister Gordon Brown invigde konferensen. Han betonade i sitt tal betydelsen av att världens länder lär av varandra, arbetar målmedvetet för att se till att utbildning och undervisning svarar mot tidens krav och hjälper barn och ungdomar att tillsammans skapa en hållbar värld.

Charles Leadbeater beskrev i sitt föredrag hur teknikutvecklingen gör det möjligt att hitta helt nya former för undervisningen och att nå fler barn än någonsin. Detta gäller inte bara för de rikare delarna av världen, utan i allt högre grad även för u-länder där fattiga och flickor länge saknat möjligheter att gå i skolan och lära sig det som de behöver. Med teknikens hjälp kan lärare utgå från barns konkreta tillvaro och skapa en undervisning som både är relevant, intresseväckande och effektiv. Läraren Moliehi Sekese från Lesotho berättade hur detta kan gå till i praktiken i ett av de fattigaste länderna i södra Afrika.

BETT drog som vanligt till sig ett stort antal besökare, och runt tvåtusen svenskar fanns på plats.  Vid sidan av mässan arrangerades ett stort antal möten och seminarier. Stephen Heppell, som jag intervjuade i våras, höll i sitt eget evenemang Be Very Afraid, där han visade hur barn och ungdomar på egen hand lär sig att använda tekniken i och för sitt lärande. Hans budskap är att utvecklingen numera går så rasande snabbt att skolan måste ta till sig den nya tekniken snarast för att inte halka hopplöst efter.

Datorn i utbildningen ansvarade för ett antal seminarier på svenska ambassaden och har lagt upp sex korta filmer därifrån på Vimeo. Francesc Pedró, ansvarig för OECDs satsning New Millennium Learners, var en av dem som intervjuades och gav sin syn på de utmaningar som skolan står inför idag och som det gäller att hitta kreativa lösningar på. Den snabba IT-utvecklingen leder till att samhället och vardagen ser helt annorlunda ut idag än för bara några år sedan. Därför gäller det att tänka om hur skolan ska fungera och hur undervisningens mål bör se ut.