22-24 februari arrangerade OECD, Världsbanken, Inter-American Development Bank och Österrikes utbildningsdepartementet tillsammans en internationell konferens i Wien om erfarenheter av satsningar på en dator per elev i skolan. Det hela ägde rum inom ramen för OECD:s satsning New Millennium Learners, och syftade till att lyfta fram viktiga frågor och problemställningar,  att peka på utmaningar kring de pågående satsningarna samt att skapa förutsättningar för ett internationellt erfarenhetsutbyte.

Som förberedelse för konferensen tog OECD fram fyra rapporter, bland annat ett paper, tillgängligt som word-dokument i en preliminär version, som presenterar satsningar från olika delar av världen, lyfter fram jämförande forskning och pekar på möjliga konsekvenser för beslutsfattare och myndigheter.

Programmet för de tre dagarna var tematiskt ordnat: första dagen gavs en allmän bakgrund till de olika satsningarna, andra dagen presenterades möjligheter och problem ur ett forskningsperspektiv och tredje dagen diskuterades erfarenheter, lärdomar samt tankar kring hur utvecklingen kan gå vidare.

Vi som inte var på plats kunde följa med med hjälp av Christoph Derndorfers videosändning på Ustream (av skiftande teknisk kvalitet) och twitterflödet på #1to1viena. På bloggen OLPC News har Christoph Derndorfer sammanfattat vad som behandlades under första, andra och tredje dagen.

Konferensen hade ett brett anslag och tog upp en rad olika satsningar allt ifrån internationella projekt som One Laptop Per Child (OLPC), Open Learning Exchange (OLE) och Barefoot Foundation till nationella initiativ som portugisiska Iniciativa Magalhães, Uruguays Plan Ceibal och den amerikanska delstatssatsningen Maine Learning Technology Initiative.

Trots alla olikheterna finns det dock ett gemensamt drag: det handlar om att ge barn och ungdomar möjlighet att dra nytta av teknikutvecklingen för att utveckla sitt lärande och sina digitala förmågor. En viktig del av arbetet går ut på att försöka överbrygga den digitala klyftan, men här visar erfarenheterna att det inte bara handlar om att ge alla barn samma tekniska möjligheter. Det är också viktigt att ta fasta på socioekonomisk bakgrund och kulturellt kapital och att undersöka vilka förkunskaper och förmågor som är nödvändiga för att eleverna verkligen ska kunna dra nytta av de nya möjligheterna.

Resonemang kring detta kommer att presenteras i OECD:s kommande rapport Are the new millennium learners making the grade? som kommer att publiceras under våren.

Innan konferensen avslutades, diskuterade deltagarna de utmaningar som man nu står inför. Här betonades bland annat betydelsen av att ta ett systemperspektiv, eftersom det krävs ett övergripande och holistiskt synsätt för att verkligen kunna greppa komplexiteten kring satsningarna på en dator per elev.

Det handlar ju inte bara om att använda datorn, utan om att föra in nya sätt att undervisa, andra perspektiv på lärande, nya kunskaper och förmågor och nya sätt att bedöma och värdera lärande, förståelse och kunskap.  Detta är varken enkelt att hantera för lärarna, eleverna eller för det formella utbildningssystemet.

För en vecka sedan skrev Fast Company om Startl, en spännande satsning på att förnya undervisning och lärande i USA. Det rör sig om en inkubator som ska ge stöd och hjälp åt nytänkande entreprenörer som vill skapa nya sätt att undervisa och lära, såväl i som utanför skolan. Med andra ord vill man bygga en infrastruktur som gör det möjligt för de som vill genomföra en pedagogisk och didaktisk utveckling att verkligen ro i land sina idéer.

Startl har grundats gemensamt av stiftelserna Gates Foundation, Hewlett Foundation och MacArthur Foundation, som alla tre arbetar hårt och målmedvetet för att föra in utbildningsväsende och undervisning på andra vägar, utanför de traditionella stråken. Phoenix Wang, en av tre som leder verksamheten, pekar i artikeln bland annat på att det under senare år börjat dyka upp intressanta tjänster inom mobilt lärande, simulationer och serious games, som både avviker från traditionell undervisning och den edutainment som länge dominerade. Den lärandes intressen och behov står i centrum och det ger helt andra möjligheter för ett upplevelsebaserat och förståelseinriktat lärande.

I mitten av januari aviserade president Obama det ambitiösa programmet Race to the Top, som med ett kapital på sex miljarder dollar vill sätta fart på utvecklingen i det amerikanska skolsystemet och förbättra elevernas lärande och prestationer. Enligt Phoenix Wang handlar det här framför allt om att institutionalisera sådant som redan fungerar och att försöka reformera skolan inifrån. Startls ambition är istället att ge stöd åt de krafter utanför skolans väggar som kan föra in tankar och arbetssätt som förändrar rådande sociala och kulturella strukturer.

The New Youth City Learning Network, en konsortium som består av skolor, bibliotek, muséer och andra liknande institutioner, är ett exempel på aktörer som säkert kan dra nytta av Startls verksamhet. De arbetar tillsammans för att med hjälp av teknikens möjligheter och nya forskningsbaserade insikter kring lärande skapa vardagsanknutna tjänster och lärmiljöer som kan väcka barns och ungdomars intresse och lust att lära.

Hittills har man tagit fram en konkret lösning – Mannahatta, en prototyp pÃ¥ ett gps-baserat spel för iPhone som gör det möjligt att utforska Manhattan sÃ¥ som det sÃ¥g ut 1609. Verksamheten leds av Diana Rhoten pÃ¥ Social Research Council, som även är en av de tre som ingÃ¥r i ledningen för Startl.

Den övergripande tanken för både Startl och New Youth City Learning Network är att göra det möjligt för unga att med hjälp av den senaste tekniken utveckla den kunskap och de färdigheter som de behöver för att förstå och kunna påverka sin tillvaro. På 2010-talet är digitala medier, en stark anknytning till vardagen, det omgivande samhället och ett informellt lärande en viktig del av detta.

Idag är det för sjunde året i rad dags att fira Safer Internet Day, ett initiativ från EU-nätverket Insafe som syftar till att få igång samtal och reflektioner kring ungdomars nätanvändning. Här i Sverige är det Medierådet som håller i trådarna. Håll utkik på Kolla Källan för artiklar och reportage som belyser dagens arrangemang!

Det övergripande temat för Ã¥rets arrangemang är  ”Hur gör du pÃ¥ nätet?” – och det är en frÃ¥geställning som forskarvärlden intresserar sig för. Det handlar om att undersöka hur ungdomar faktiskt umgÃ¥s pÃ¥ nätet och hur de agerar för att förhÃ¥lla sig till och lösa de problem som kan uppstÃ¥. Elza Dunkels, som jag intervjuade härom veckan, är den mest namnkunniga av de svenska forskarna inom omrÃ¥det unga och digitala medier. Hon medverkar bÃ¥de pÃ¥ konferensen Digital turist och pÃ¥ .SE:s open space meeting Hej skolan, dags att internetta.

2006-2009 finansierade EU-kommissionens Safer Internet Programme det omfattande forskningsprojektet EU Kids Online I. Under ledning av professorerna Sonia Livingstone och Leslie Haddon på London School of Economics  sammanställdes och jämfördes  europeisk forskning om ungas tillvaro och säkerhet på nätet.

Målet med det här projektet var att ta reda på vilka sociala, kulturella och andra faktorer som påverkar ungas användning av nätet och vad som styr forskarnas perspektiv och inriktning. Elza Dunkels deltog från Sverige.

Arbetet resulterade bland annat i en antologi i tryckt form med bidrag från olika delar av Europa och i en fritt tillgänglig databas över aktuell europeisk forskning inom område. Presentationer och texter från projektets avslutande konferens finns också på nätet.

EU Kids Online II, som drog igång förra året och avslutas sommaren 2011, syftar till en kvantitativ översikt över ungas hantering av risker på nätet.  Man jämför också hur föräldrar i EU:s  medlemsländer uppfattar och förhåller sig till riskerna med sina barns digitala umgänge, bland annat mobbing och sexuellt utnyttjande. Syftet med det här projektet är både att ge evidensbaserade riktlinjer för beslutsfattarna och att försöka kartlägga vilka områden som behöver beforskas framöver.

Forskare som Elza Dunkels och Petter Bae Brandtzæg hör till dem som länge pekat på att de nätregler som tagits fram av olika organisationer i Sverige, Norge och i andra länder riskerar att skapa en falsk trygghet.  Samtidigt får ungdomarna sämre möjligheter att utveckla de digitala kompetenser som de faktiskt behöver för att kunna hantera vardagen på nätet.

Forskningen visar att anonymitet och en överdriven försiktighet inte är någon konstruktiv strategi när det digitala umgänget blir en allt viktigare del av tillvaron. Den som framträder under sitt riktiga namn tar i regel större ansvar för sitt agerande och har även bättre förutsättningar att knyta värdefulla kontakter och att delta i meningsfulla samtal som gynnar lärande och personlig utveckling.

För knappt två år sedan presenterade psykologen och författaren Tanya Byron sin rapport och handlingsplan Safer Children in a Digital World (även kallad Byron Review), som tagits fram på uppdrag av den brittiske premiärministern. Här varnar hon för att en överdriven oro för möjliga faror på nätet kan hämma ungdomars utveckling och förespråkar istället mer förnuftsstyrda och empiriskt förankrade strategier.

Tanya Byron föreslog också bildandet av ett nationellt råd, bestående av myndigheter, organisationer och företag, som gemensamt kan arbeta för att fram fungerande riktlinjer som skolan kan utgå ifrån i sin undervisning. Kort efter att rapporten publicerats, grundades UK Council for Child Internet Safety (UKCCIS) som för närvarande samlar runt 150 medlemmar.

Satsningar som Safer Internet Day och aktörer som UKCCIS och MedierÃ¥det kan fästa uppmärksamheten pÃ¥ viktiga frÃ¥gor, skapa förutsättningar för en saklig debatt och hjälpa vuxna att förstÃ¥ den nya verklighet som växer fram. Umgänget börjar bli en viktig del av tillvaron för de allra flesta – sÃ¥väl ungdomar som vuxna. Precis som i den fysiska verkligheten handlar det om att agera förnuftigt och att försöka behandla andra människor pÃ¥ samma sätt som man själv vill bli behandlad.

Föräldrar och lärare kan spela en viktig roll för att hjälpa unga utveckla de sociala kompetenser som behövs på nätet. Det förutsätter dock att de själva förstår de informella spelregler som gäller. De behöver ha den kunskap och erfarenhet som är nödvändig för att kunna ge en ordentlig vägledning när det gäller frågor kring ungas digitala umgänge.

16 november förra Ã¥ret presenterade Taoiseach, den irländske regeringschefen Brian Cowen, en treÃ¥rig plan för att utveckla skolan i en mer digital och samtida riktning. Tanken är att försöka skapa ’smarta skolor’ och det är en del av det allmänna ramverk för en smart ekonomi som lanserades senhösten 2008.

Den smarta ekonomin handlar om att skapa ett globalt konkurrenskraftigt och miljövänligt näringsliv där människornas kunskaper, förmågor, kreativitet och förmåga till nytänkande spelar en avgörande roll. Men för att det verkligen ska fungera, är det nödvändigt att förändra såväl skolans verksamhet som undervisningens mål och medel.

För ett par, tre år sedan tillsatte utbildningsministern en nationell it-strategigrupp med representanter från skolvärlden, som i sin slutrapport pekade på behoven av rejäla, långsiktiga satsningar på infrastruktur, digitala lärresurser och lärarkompetens för att verkligen få fart på utvecklingen. Några månader senare tillsattes en rådgivningsgrupp som dominerades av folk från it-och telekombranschen och där irländska Microsofts vd Paul Rellis var ordförande. Deras råd spelade en avgörande roll för planen och rapporten Smart Schools = Smart Economy blev offentlig samtidigt som planen lanserades.

Rapporten rekommenderar satsningar inom samma områden som it-strategigruppen pekade på. Den innehåller även en vision för digitalt lärande som tar sin utgångspunkt i EU:s åtta nyckelkompetenser. Utgångspunkten är att samhällsutvecklingen ställer krav på en rad kunskaper, färdigheter och attityder som i regel inte ryms inom ramen för den traditionella undervisningen. Förutom att kunna hantera informationsöverflödet, är det bland annat viktigt att kunna dra nytta av teknikens möjligheter i arbetsliv och vardag, att kunna lösa problem, handskas med ovana situationer, samarbeta, dela kunskap och ständigt kunna lära om och lära nytt.

Så här långt har två satsningar startats inom ramen för planen. Den första satsningen drog igång direkt och är en satsning på 22 miljoner euro för att ge varje elev varsin dator och installera en projektor i varje klassrum. I början av januari meddelade regeringen att samtliga skolor får fri tillgång till Encyclopedia Britannica och World Book som ett komplement till de drygt elvatusen digitala lärresurser som redan finns tillgängliga i Scoilnet, det irländska skoldatanätet.

Förra mÃ¥naden öppnade webbplatsen ACTION – Assessment, Currculum and Teaching Innovation On the Net – som ska ge stöd Ã¥t pedagogiskt nytänkande och en it-användning som hjälper eleverna att utveckla de kompetenser som är nödvändiga för att möta samhällsutvecklingens krav. Tanken med den här webplatsen är inte främst att berätta för lärarna hur de ska arbeta, utan att ge exempel och förslag pÃ¥ hur verksamheten kan bedrivas för att sträva i en önskvärd riktning.

Än så länge är det förstås för tidigt att avgöra om planen kommer att förändra skolan i grunden, eller om det snarare blir en digitalisering av den traditionella modellen. Nästa steg bör väl rimligen vara en satsning på lärarutbildning och kompetensutveckling. Den tittar vi närmare på när den dyker upp!