En undervisning som utvecklar nytänkande och handlingsförmåga

Initiativförmåga och företagaranda är en viktig kompetens som ofta behandlas i den internationella debatten kring utbildning och lärande. Den är också en av EU:s åtta nyckelkompetenser och hör alltså till de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att kunna klara sig i samhället.

Vår tid präglas av snabba förändringar inom alla samhällsområden, inte minst näringsliv och arbetsmarknad. Därför är det viktigt att ständigt kunna tänka om och tänka nytt för att skapa nytta och mening i tillvaron. Detta ställer andra krav på undervisning och arbetssätt i skolan och det gäller också att kunna dra nytta av de möjligheter som den digitala utvecklingen öppnar för.

Förra året fick Skolverket i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. Här handlar det både om att kartlägga vad som redan görs ute i landet och att hitta sätt att få fart på utvecklingen.

Det händer förstås också en hel del i vår omvärld som det kan vara värdefullt att titta närmare på. I Danmark har Undervisningsministeriet de tre senaste åren arbetat med Pionerkampagnen och Pionerprisen för att stimulera till nytänkande, företagsamhet och handlingsförmåga i undervisningen. I den här satsningen ingår även Pionermagasinet, som hittills kommit ut fem gånger.

I det senaste numret lyfter man bland annat fram aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt som visar hur undervisningen kan gå till i praktiken.

pionermagasinetEn av dem som intervjuas är Anne Kirketerp, som arbetar på Aarhus Entrepreneurship Centre vid Aarhus universitet och på Universe Research Lab i Sønderborg. Hon disputerade nyligen på Syddansk universitet på sin avhandling Pædagogik og didaktik i entreprenørskabsundervisning på de videregående uddannelser i et foretagsomhedsperspektiv.

I avhandlingen gör hon fallstudier på Babson College, Operation StartUp, Kaospiloterne och Enterprisers för att ta reda på hur en didaktik som främjar entreprenöriellt lärande ser ut och fungerar.

Anne Kirketerps slutsats är att undervisningen ska bestå av konkreta uppgifter som uppmuntrar till engagemang, och att läraren ska ”knuffa på” och ge det stöd som behövs för att kunna gå från tanke till handling. Men det kräver att läraren sätter sig in i hur eleverna tänker och uppfattar verkligheten och utgår från det i sin undervisning. Det handlar också om att eleverna ska kunna se nyttan och meningen med det som de ska lära sig och att de kan arbeta tillsammans för att uppnå gemensamma mål. Och det är nödvändigt att börja arbeta med detta så tidigt som möjligt.

Dorrit Sørensen, lektor vid Nationalt Center for Erhvervspædagogik, menar att lärarna måste ge sig ut på antropologiskt fältarbete och forska, undersöka och experimentera för att få eleverna att lära självständigt och tänka nytt. Hon arbetar också med att ta fram verktyg som gör det enklare för lärarna att arbeta på det här sättet och att tydliggöra hur elevernas förmåga till nytänkande och genomförande utvecklas.

Villy Raahauge, skolledare på Egtved skole i Vejle, deltar i forskningsprojektet Mange måder at lære på, som drivs av Anne Kirketerp och hennes kollega Hans Henrik Knoop på Universe Research Lab till och med hösten 2011. Målet med det här projektet är att utveckla en differentierad pedagogik som kan anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. I Vejle deltar sammanlagt 35 skolor, 1.500 lärare och pedagoger, 120 skolledare samt 12.500 elever – och det kan säkert ge ett gott underlag till det fortsatta utvecklingsarbetet.

För att få igång det entreprenöriella lärandet, är det viktigt att utveckla elevernas trivsel, samarbetsförmåga och deras förmåga att tänka, lära och agera på egen hand. Det gäller även att dokumentera vad som verkligen fungerar, så att lärarna kan bygga vidare på detta i sin undervisning.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *