Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, inledde den andra och avslutande dagen av Framtidens lärande med en presentation om lärandets mÃ¥l och villkor i digitala tider. Dagens snabba förändringar kräver i mÃ¥nga avseenden nya kunskaper och färdigheter. Samtidigt gör teknikutvecklingen och det nya medielandskapet det möjligt att undervisa och lära pÃ¥ helt andra sätt än tidigare. Detta ställer bland annat andra krav pÃ¥ sättet att mäta och värdera kunskap – och pÃ¥ lärarutbildning och kompetensutveckling.

OECD har redan konstaterat att de kunskaper som mäts i de internationella testerna inte längre är de mest relevanta och att testen måste förändras. Därför gäller det att fastställa nya mål för skolans undervisning och eleverns lärande. Det är även nödvändigt att lärare tillsammans med forskare kan ta fram undervisningssätt som hjälper eleverna utveckla den kompetensbas de behöver för att ständigt kunna lära om, lära nytt och lära av.

Mikael Iselow, som leder PIM, Skolverkets satsning på praktisk it- och mediekompetens, gav tillsammans med PIM-ansvariga från Göteborg, Lund, Stockholm och Ystad en inblick i hur arbetet ser ut och går till. Idag är det 135 kommuner som deltar, det vill säga knappt hälften av landets 290 kommuner.  Just nu deltar deltar cirka 90000 lärare och skolledare i PIM.

Lisbeth Johansson, ansvarar för PIM i göteborgssstadsdelen Älvsborg, där man, som ett komplement, även låter arbetslag ansöka om medel för att utveckla sina idéer kring it i undervisningen. Det kan exempelvis handla om bloggar, animering, smartboard eller att skriva sig till läsning. Ett krav för att få medel är att man bloggar om sina erfarenheter och på så sätt delar med sig av sina lärdomar och insikter. Lingonbloggen och Älvans blogg är två exempel.

Joachim Thornström, PIM-ansvarig i Ystad, berättade att kommunens mål är att samtliga lärare ska nå PIM nivå 3 under en femårsperiod. Nu, när två år återstår, har man nått fram till 70%, och 90% känns som en fullt realistisk målsättning. Han konstaterade också att attityderna till it bland lärare har blivit mer positiv de senaste tre åren. Här har PIM-satsningen säkert spelat en stor roll.

Även i Ystad används bloggar för att sprida kunskaper kring it-användningen i undervisningen. Många dokumenterar också sitt arbete i multimedial form, t. ex år fem på Löderups skola och klass 4B på Backaskolan.

Malin AnnergÃ¥rd Pierrou och Joakim Feldt frÃ¥n Sveriges kommuner och Landsting presenterade slutsatsen frÃ¥n sin nyligen genomförda analys Konsten att nÃ¥ resultat – erfarenheter frÃ¥n framgÃ¥ngsrika skollkommuner. I det här sammanhanget definierades framgÃ¥ng som goda resultet frÃ¥n de nationella proven. Man gick igenom statistik frÃ¥n SCB om Ã¥ren 2001-2008 och valde ut tio kommuner som konstant legat bra samt sex kommuner som lyft sig mot slutet av perioden. Därefter gjordes en detaljstudie av dessa sexton kommuner för att finna gemensamma drag.

Slutsatsen var att framgångsrika skolkommuner:

1. Har bra ledare
2. Lyfter fram kompetenta lärare
3. Har höga förväntningar på elevernas och lärarnas förmåga
4. Tar reda på hur det går
5. Har fungerande relationer
6. Har tydlig ansvarsfördelning
7. Fångar upp elever med svårigheter
8. Har enats om skolans mål

Troed Troedsson, som kallar sig framtidsanalytiker, var sista punkten på programmet. Han konstaterade att vi alldeles för ofta intresserar oss för produkten kunskap istället för att ägna uppmärksamheten åt lärprocesserna. I ett samhälle där förändringarna går snabbare än någonsin, har de allra flesta kunskaper kort livslängd. Det viktigaste är alltså inte att besitta en stor mängd kunskaper, utan att ha förmågan att följa med i flödet, uppdatera sina kunskaper och anpassa sig efter omständigheternas villkor och krav.

Framtidens lärande innebär alltsÃ¥ inte att undervisningen i skolan ska se ut pÃ¥ samma sätt som tidigare, fast med andra verktyg. Enligt Troed Troedsson handlar det istället om att läraren ska hjälpa eleverna att skapa en god realtidsförmÃ¥ga – att kunna tänka kortsiktigt, samarbeta och utveckla de kunskaper och färdigheter som den konkreta situtationen kräver.

Idag startade årets upplaga av Framtidens lärande på Factory i Nacka.  Francesc Pedró, senioranalytiker på CERI och ansvarig för den fleråriga satsningen New Millennium Learners, inledde. Hans presentation utgick från projektets senaste rapport, Are the New Millennium Learners Making the Grade, som jag skrev om när den gavs ut för drygt en månad sedan.

Tyngdpunkten lÃ¥g pÃ¥ ”den andra digitala klyftan”, det vill säga de kompetenser som krävs för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen i sitt lärande. Politik och samhällsdebatt har, enligt rapporten, alltför längre fokuserat pÃ¥ ”den första klyftan”, tillgÃ¥ngen till datorer och annan infrastruktur.  Men dÃ¥ missar man de riktigt viktiga frÃ¥gorna, de som verkligen gör skillnad.

Detta riskerar att leda till en matteuseffekt: de elever som har möjlighet att utveckla dessa kompetenser i hemmet rusar ifrån de andra. Därmed kan det uppstå en stor och ännu allvarligare  klyfta som är sociokulturellt betingad. Den blir väldigt svår att komma till rätta med om inte skolan kan hantera problemet i sin undervisning.

Nästa punkt pÃ¥ programmet handlade om Nackas satsning Ungt inflytande, som innebär att tolv gymnasieungdomar fÃ¥r chans att sommarjobba kring visionära frÃ¥gor Ã¥t kommunen. Förra sommaren var temat skolan och arbetet utmynnade i rapporten Morgondagens skola – en drömfabrik.

Tre av de elever som deltog 2009 berättade om sina erfarenheter. De betonade att det inte hade känts som ett spel för gallerierna, utan att deras insats togs på allvar och har kommit till bruk i förändringsarbetet. Numera är det flera kommuner som har inspirerats av Nacka och planerar att arbeta på liknande sätt nu i sommar.

Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, intervjuades av konferencieren Mikael Andersson om sina visioner kring skola, undervisning och lärande. Under samtalet betonades bland annat betydelsen av att inse att it inte enbart ger tillgång till nya verktyg i undervisning och lärande. Det handlar också om att förstå att perspektivet på och behovet av kunskap och bildning förändras och tar nya former när tekniken utvecklas.

För att lyckas med förändringsarbetet kan it-användning och pedagogisk förnyelse inte ses som ett frivilligt tillval av skolor och lärare. Alla måste med på tåget. Detta kräver att man tar fram tjänster som ger hjälp och stöd. Pedagog Stockholm är ett viktigt steg i det avseendet.

Efter lunch var det dags för tre kommunalråd från Malmö, Västerås och Umeå att resonera kring kommunala strategier för att anpassa skolans kunskapsmål och verksamhet till dagens krav. Enigheten var närmast total, trots varierande politisk färg. Skolan måste följa med i samhällsutvecklingen och integrera teknikutvecklingens möjligheter i den pedagogiska vardagen. Inte minst gäller det att se till att alla elever får utveckla de kompetenser som de behöver i samhället och på arbetsmarknaden.

Allra sist talade Randy Fielding, konsultfirman Fielding Nair International, om behovet av att anpassa skolans fysiska miljö till kreativa rum för kollaborativt och tekniknyttjande lärande. Det går inte längre att utgå från industrisamhällets schematänkande och räta bänkrader. För att lyckas med sitt uppdrag idag, behöver skolan tänka om och tänka nytt. Det gäller både den pedagogiska grundsynen, skolbyggnadens arkitektur och lokalernas design.

Den här veckan kommer jag att bevaka Framtidens lärande i Nacka här i Omvärldsbloggen. Totalt kommer det att bli tre inlägg. Den löpande rapporteringen av alla deltagare, inklusive mig själv, kan följas på #framlar.

Redan idag tjuvstartade konferensen med ett seminarium på Globala gymnasiet på Söder i Stockholm: Kommunala strategier för skolutveckling med it.

Först ut var Kristina Björn, projektledare för En-till-En i Falkenberg. Hon inledde med att reflektera kort kring begreppet strategi, som ju har sitt ursprung i den militära världen och rör krigsledningens konst. Om man vidgar betydelsen och tillämpar begreppet i andra sammanhang, kan man kortfattat säga att det går ut på att lösa en föreskriven uppgift på ett framgångsrikt sätt, att genomföra de åtgärder som krävs för att nå fram till ett bestämt mål. När det handlar om it och lärande, rör det sig dock om att jobba mot ett mål som ständigt skiftar.

Tekniken befinner sig i ständig förändring och det gäller för skolledare och lärare att följa med för att kunna dra nytta av möjligheterna för undervisning och lärande. Detta är också något som betonas i de riktlinjer för it-verksamheten i Falkenbergs förskolor och skolor, som togs fram för fem år sedan.

Martin Tallvid, som doktorerar i tillämpad informationsteknologi på Göteborgs universitet, är en av dem utvärderar arbetet i Falkenberg. Han är just i färd med att avsluta den tredje utvärderingsrapporten, som kommer att presenteras innan sommaren. En avgörande förklaring till att Falkenberg lyckats väl med sin satsning, är att man redan från början hade en klart utmejslad linje för vad satsningen på datorer skulle gå ut på. Samtidigt gäller det att inte väja för de komplikationer och problem som dyker upp längs vägen, utan att verkligen ta i för att lösa dem.

Mats Östling, it-strateg i Stockholms stad, lyfte fram tre nyckelpoänger som det är viktigt att betona för att en it-satsning verkligen ska fÃ¥ genomslag. Allra först handlar det om att alla skolor, lärare och ämnen ska inbegripas – utan undantag. Det innebär dock inte, för det andra, att valfriheten minskar. Tvärtom sÃ¥ ökar den. Genom att lärare och elever kan dra nytta av de möjligheter som teknikutvecklingen öppnar för, ökar möjligheterna att undervisa och lära pÃ¥ olika sätt. Och, slutligen, genom att alla ska med och valfriheten ökar, sÃ¥ kan it bli en självklarhet i skolans vardag.

Men för att lyckas med detta, underströk Mats Östling att det gäller att vara tydlig. Detta gör man sitt bästa för att ta hänsyn till i den handlingsplan för utbildningsområdet, från förskola till vuxenutbildning, som just nu tar form. Handlingplanen är tänkt att fungera som en avprickningslista. När punkterna är genomförda, om ett eller ett och ett halvt år, gäller det att ställa upp nya mål.

Henrik Karlsson, grundskolechef i Stenungsund, gav en kort presentation av den satsning på varsin dator till alla lärare och elever i år 6-9 som drar igång i augusti. Funderingarna tog sin början för tre, fyra år sedan och det finns en bred politisk enighet kring satsningen. Han konstaterade att det länge har funnits en konflikt mellan det tekniska perspektiv som intas av kommunens it-avdelning och det pedagogiska perspektiv som intas bland dem som arbetar med barn och skola. Men sedan Stenungsund fick en ny, kvinnlig it-chef, med bakgrund som lärare, går det betydigt bättre.

Anna Cederblad, utvecklingsledare i Umeå, presenterade kort it-satsningen i sin hemkommun och hur det handlar om att inta en ny attityd till barn och ungdomars lärande.  Idag, när digitaliseringen präglar hela samhället, kan inte skolan längre stå utanför. Men för att it-användningen i undervisningen verkligen ska leda rätt, är det nödvändigt att lärarna är förändringbenägna: att de ständigt kan lära om, lära nytt och lära av. Detta kräver att de får det stöd som de behöver. IT-handboken och Learning Lab, som jag tidigare skrivit om, är de satsningar som man hoppas ska lösa detta.

Under förra årets Framtidens lärande skrev jag om Nacka och deras målmedvetna arbete med att integrera it i undervisningen. Lena Dahlstedt, som är biträdande stadsdirektör, underströk värdet av att både ha en tydlig vision och att bygga upp en organisation som verkligen klarar att hantera utvecklingsarbetet och de möjligheter och utmaningar som dyker upp. I grund och botten handlar det om att visa förtorende och respekt för lärares och elevers kunskaper, förmågor och ders vilja att ta ansvar.

Lena Dahlstedt presenterade också, i all korthet, Klara Palmbergs avhandling om förändringsarbetet i Nacka, Beyond Process Management, som hon disputerade på vid Luleå tekniska universitet förra året.

Jan Hylén och Torbjörn Skarin frÃ¥n Metamatrix resonerade kort om sin analys av kommunala it-strategier och satsningar pÃ¥ varsin dator: ”Översikt och analys av kommunala strategier för skolutveckling med IT”. Jan Hylén tipsade avslutningsvis om artikeln Educational Outcomes and Research from 1:1 Computing Settings, skriven av de amerikanska forskarna Damian Bebell och Laura O’Dwyer, som publicerades av januarinumret av Journal of Technology, Learning and Assessment.

Øystein Johannessen, från Kunnskapsdepartementet, gav ur ett norskt perspektiv, en presentation av hur det kan gå till att implementera nationella och lokala strategier i praktiken. Han gav också en inblick i rapporten ITU Monitor 2009, som jag skrev om när den kom i augusti förra året. Här analyseras och kartläggs den pedagogiska it-användningen i den norska skolan, och man lyfter både fram möjligheter och problem.

Avslutningsvis resonerade Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, om hur avgörande det är att lärarna fungerar som praktiska agenter i förändringsarbetet. Han påpekade bland annat att lärare alldeles för ofta efterfrågar kurser för att lära sig hur de ska förändra sin undervisning med hjälp av it. Men det finns inget facit, utan det handlar om att kunna dra nytta av den ständigt pågående forskningen och utvecklingen.

Skolutveckling kan man inte genomföra genom att gå en kurs, utan det kräver läsning, reflektion, samarbete och praktiskt genomförande. Det sker såväl på egen hand som i samarbete med kollegorna.

Igår arrangerade Danmarks Pædagogiske Universitet (DPU) endagskonferensen Miraklet i Singapore i Köpenhamn. Här analyserades tankarna bakom deras utbildningssystem, hur det fungerar i praktiken och vad det kan innebära för vår syn på undervisning, kunskap och lärande. Jag har tidigare skrivit om hur landet sedan mer än tio år tillbaka arbetar strategiskt med att integrera it i undervisningen och hur man försöker hitta en ny form för skolan i satsningen FutureSchools@Singapore. På konferensen var det dock inte it-satsningar och andra projekt som låg på bordet, utan här handlade det om att lyfta fram och försöka konkretisera systemperspektivet.

Lars Qvortrup, som är dekan på DPU, gav en kort, övergripande karakteristik av utbildningssystemets utseende och egenskaper. Allra först pekade han på att det inte är mer än femtio år sedan Singapore var ett fattigt u-land utan egna råvaror, men idag är det ett postindustriellt, högteknologiskt land med ett av världens absolut främsta utbildningssystem. Hur förklarar man egentligen det?

Landets historia är en viktig faktor i det här sammanhanget, konstaterade Lars Qvortrup. Hela samhället präglas av en stark vilja att överleva och man har lyckats skapa ett mångkulturellt samhälle där de fyra stora etniska grupperna lever i balans. Meritokratin och den hårda konkurrensen är ett annat utmärkande drag, liksom pragmatismen. Det handlar om att hitta de bästa lösningarna, som verkligen fungerar, och de mest lämpade människorna, som kan hantera en komplex, ständigt föränderlig verklighet. Därför ska man inte låsa sig vid bestämda metoder, perspektiv och personer, utan hela tiden, med ett öppet sinne, sträva efter bästa möjliga funktionalitet och genomföra de förändringar som behövs.

Beslutsfattarna anger utbildningspolitikens mål och ramar, men sedan överlämnar de åt de sakkunniga, i forskarvärlden och ute på skolorna, att sköta detaljerna. Alla behöver inte heller göra på samma sätt, utan en mångfald av vägar och lösningsförslag är ofta det bästa sättet att komma framåt. Skolutvecklingen sker i samspel mellan utbildningsdepartementet, National Institute of Education (NIE) samt skolledare och lärare.

I Singapore är läraryrket ett högstatusyrke med hög lön, i likhet med ingenjör och jurist, och det krävs höga betyg för att komma in på lärarutbildningen. Skolkulturen är en helt annan än den som vi är vana vid. Läraren är en auktoritet, inte minst inom sitt ämne, och eleverna förväntas vara disciplinerade och effektiva. Men samtidigt är det viktigt att hjälpa alla elever att göra sitt bästa. Konkurrensen är hård och utbildning ses som en viktig investering. Just därför gäller det även att göra det möjligt för dem som har särskilda behov att lära sig det som är nödvändigt för att fungera och en plats i samhället. Man kan både se det som en omsorg om individen och som det mest kostnadseffektiva och nyttiga för samhället.

David Ng Foo Seong, som ansvarar för Leaders in Education Programme på NIE, fortsatte med att beskriva Singapores utbildningssystem och lyfte särskilt fram skolledarnas viktiga roll för att forma och leda skolutvecklingen i rätt riktning. Allra först slog han fast att utbildningens mål i Singapore är att ge alla unga möjlighet att utveckla de kompetenser som de och landet behöver för att kunna hantera den snabba teknikutvecklingen och den allt intensivare globaliseringen. Och här är det, precis som OECD och andra aktörer betonar, särskilt viktigt med det som för närvarande samlas under paraplybeteckningen 21st Century Skills. Med andra ord är det inte tillräckligt att ha goda ämneskunskaper, utan det är bland annat också nödvändigt att kunna lära om och lära nytt, att kunna tillämpa sina kunskaper i praktiken och att kunna samarbeta på ett fungerande sätt med andra.

Utbildningsdepartementet i Singapore gav härom månaden ut broschyren Nurturing our Young for the Future, där man lyfter fram behovet av att barn och ungdomar utvecklas till öppna och sociala individer som är säkra och trygga i sig själva och sin identitet, lär sig självständigt, kan dela med sig och dra nytta av andras kunskaper på ett kreativt sätt samt att de tar ansvar för sitt eget, sina medmänniskors och hela samhällets välmående.

Detta kräver, vilket David Ng Foo Seong betonade, ett flexibelt och mångfaldigt utbildningssystem med en bred bas och en holistisk syn på utbildning, undervisning och lärande. Detta ställer förstås stora krav på lärarna, men de ges också goda möjligheter att utvecklas och att lära sig möta utmaningarna. Alla lärare har hundra timmars betald kompetensutveckling per år, och utöver det är det många som tar extrakurser på NIE och deltar i workshops och föreläsningar som arrangeras av skolan som de arbetar på.

Skolledarna har ansvaret för att skolan och lärarna klarar av sina uppgifter och de hjälper därför lärarna att välja det fortbildningsspår som de kan behöva. Och för att de ska klara av detta, ger regeringen dem goda möjligheter att resa utomlands på studiebesök och att följa med i såväl den internationella debatten som den praktiska utvecklingen av styrdokument, utbildningssystem och undervisningssätt. Just nu finns det även planer på att göra om skolledarutbildningen, så att den verkligen motsvarar de krav som gäller idag.

På senare år har det blivit vanligt med klassrumsnära aktionsforskning, där lärarna själva med hjälp av konkreta frågor och tydliga problemställningar undersöker hur undervisningen fungerar och vad den leder till. Lärarna låter även eleverna i de högre klasserna arbeta på samma sätt, för att reflektera och bli medvetna om vad de lär sig, hur de lär sig och vad som kan och behöver förbättras.

De danska talarna påpekade att vi naturligtvis måste vara medvetna om att Singapores villkor och förutsättningar på många sätt skiljer sig radikalt från de som gäller i Danmark och de nordiska länderna. Men vi kan inte heller avfärda deras tänkesätt och lösningar, utan måste se vad som kan användas och hur det kan anpassas till de förhållanden som gäller här.

Dorte Lange frÃ¥n Danmarks Lærerforening ansÃ¥g till exempel att samspelet mellan beslutsfattare, forskning och praktiker kan vara väl värd att begrunda. Detta samspel, som i Singapore kallas ”den gyllene triangeln för skolutveckling och kvalitetssäkring”, tar nämligen sin utgÃ¥ngspunkt i den professionella kunskapen och strävar efter att hitta pragmatiska, fungerande lösningar pÃ¥ de problem man stÃ¥r inför. Under förutsättning att man även tar hänsyn till den demokratiska dimensionen, menar hon att detta är nÃ¥got vi kan dra lärdom av och försöka tillämpa.

De bÃ¥da skolledarna Claus Herbert och Christina Halverskov Langhoff menade att det är viktigt att vi tar till oss den ödmjuka inställning till förändring och utveckling som man har i Singapore. Det finns ingen känsla av att man sitter med facit, utan det gäller att pröva sig fram, observera hur andra tänker och agerar och att försöka hitta en väg som leder framÃ¥t. Men trots att man har ett öppet sinne och ständigt är beredd att ompröva sina beslut, finns det ändÃ¥ en tydlig ram för vart man är pÃ¥ väg – och alla tycks vara överens om detta. Alla i skolans värld förväntas vara redo att möta den kraftfulla dynamik som finns i samhällsutvecklingen. Och i det sammanhanget har bÃ¥de skolledare, lärare, forskare och beslutsfattare viktiga roller att spela.

I Danmark finns det just nu ett stort intresse för vad som sker i Singapore inom utbildningsområdet. Undervisere.dk har ett tema om läraryrket och skolan i Singapore och såväl Dorte Lange som Lars Qvortrup har debatterat ämnet i Politiken och Berlingske Tidende de senaste månaderna.

Här finns det onekligen mycket att fundera över.