Kommunala strategier för it och lärande

Den här veckan kommer jag att bevaka Framtidens lärande i Nacka här i Omvärldsbloggen. Totalt kommer det att bli tre inlägg. Den löpande rapporteringen av alla deltagare, inklusive mig själv, kan följas på #framlar.

Redan idag tjuvstartade konferensen med ett seminarium på Globala gymnasiet på Söder i Stockholm: Kommunala strategier för skolutveckling med it.

Först ut var Kristina Björn, projektledare för En-till-En i Falkenberg. Hon inledde med att reflektera kort kring begreppet strategi, som ju har sitt ursprung i den militära världen och rör krigsledningens konst. Om man vidgar betydelsen och tillämpar begreppet i andra sammanhang, kan man kortfattat säga att det går ut på att lösa en föreskriven uppgift på ett framgångsrikt sätt, att genomföra de åtgärder som krävs för att nå fram till ett bestämt mål. När det handlar om it och lärande, rör det sig dock om att jobba mot ett mål som ständigt skiftar.

Tekniken befinner sig i ständig förändring och det gäller för skolledare och lärare att följa med för att kunna dra nytta av möjligheterna för undervisning och lärande. Detta är också något som betonas i de riktlinjer för it-verksamheten i Falkenbergs förskolor och skolor, som togs fram för fem år sedan.

Martin Tallvid, som doktorerar i tillämpad informationsteknologi på Göteborgs universitet, är en av dem utvärderar arbetet i Falkenberg. Han är just i färd med att avsluta den tredje utvärderingsrapporten, som kommer att presenteras innan sommaren. En avgörande förklaring till att Falkenberg lyckats väl med sin satsning, är att man redan från början hade en klart utmejslad linje för vad satsningen på datorer skulle gå ut på. Samtidigt gäller det att inte väja för de komplikationer och problem som dyker upp längs vägen, utan att verkligen ta i för att lösa dem.

Mats Östling, it-strateg i Stockholms stad, lyfte fram tre nyckelpoänger som det är viktigt att betona för att en it-satsning verkligen ska få genomslag. Allra först handlar det om att alla skolor, lärare och ämnen ska inbegripas – utan undantag. Det innebär dock inte, för det andra, att valfriheten minskar. Tvärtom så ökar den. Genom att lärare och elever kan dra nytta av de möjligheter som teknikutvecklingen öppnar för, ökar möjligheterna att undervisa och lära på olika sätt. Och, slutligen, genom att alla ska med och valfriheten ökar, så kan it bli en självklarhet i skolans vardag.

Men för att lyckas med detta, underströk Mats Östling att det gäller att vara tydlig. Detta gör man sitt bästa för att ta hänsyn till i den handlingsplan för utbildningsområdet, från förskola till vuxenutbildning, som just nu tar form. Handlingplanen är tänkt att fungera som en avprickningslista. När punkterna är genomförda, om ett eller ett och ett halvt år, gäller det att ställa upp nya mål.

Henrik Karlsson, grundskolechef i Stenungsund, gav en kort presentation av den satsning på varsin dator till alla lärare och elever i år 6-9 som drar igång i augusti. Funderingarna tog sin början för tre, fyra år sedan och det finns en bred politisk enighet kring satsningen. Han konstaterade att det länge har funnits en konflikt mellan det tekniska perspektiv som intas av kommunens it-avdelning och det pedagogiska perspektiv som intas bland dem som arbetar med barn och skola. Men sedan Stenungsund fick en ny, kvinnlig it-chef, med bakgrund som lärare, går det betydigt bättre.

Anna Cederblad, utvecklingsledare i Umeå, presenterade kort it-satsningen i sin hemkommun och hur det handlar om att inta en ny attityd till barn och ungdomars lärande.  Idag, när digitaliseringen präglar hela samhället, kan inte skolan längre stå utanför. Men för att it-användningen i undervisningen verkligen ska leda rätt, är det nödvändigt att lärarna är förändringbenägna: att de ständigt kan lära om, lära nytt och lära av. Detta kräver att de får det stöd som de behöver. IT-handboken och Learning Lab, som jag tidigare skrivit om, är de satsningar som man hoppas ska lösa detta.

Under förra årets Framtidens lärande skrev jag om Nacka och deras målmedvetna arbete med att integrera it i undervisningen. Lena Dahlstedt, som är biträdande stadsdirektör, underströk värdet av att både ha en tydlig vision och att bygga upp en organisation som verkligen klarar att hantera utvecklingsarbetet och de möjligheter och utmaningar som dyker upp. I grund och botten handlar det om att visa förtorende och respekt för lärares och elevers kunskaper, förmågor och ders vilja att ta ansvar.

Lena Dahlstedt presenterade också, i all korthet, Klara Palmbergs avhandling om förändringsarbetet i Nacka, Beyond Process Management, som hon disputerade på vid Luleå tekniska universitet förra året.

Jan Hylén och Torbjörn Skarin från Metamatrix resonerade kort om sin analys av kommunala it-strategier och satsningar på varsin dator: ”Översikt och analys av kommunala strategier för skolutveckling med IT”. Jan Hylén tipsade avslutningsvis om artikeln Educational Outcomes and Research from 1:1 Computing Settings, skriven av de amerikanska forskarna Damian Bebell och Laura O’Dwyer, som publicerades av januarinumret av Journal of Technology, Learning and Assessment.

Øystein Johannessen, från Kunnskapsdepartementet, gav ur ett norskt perspektiv, en presentation av hur det kan gå till att implementera nationella och lokala strategier i praktiken. Han gav också en inblick i rapporten ITU Monitor 2009, som jag skrev om när den kom i augusti förra året. Här analyseras och kartläggs den pedagogiska it-användningen i den norska skolan, och man lyfter både fram möjligheter och problem.

Avslutningsvis resonerade Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, om hur avgörande det är att lärarna fungerar som praktiska agenter i förändringsarbetet. Han påpekade bland annat att lärare alldeles för ofta efterfrågar kurser för att lära sig hur de ska förändra sin undervisning med hjälp av it. Men det finns inget facit, utan det handlar om att kunna dra nytta av den ständigt pågående forskningen och utvecklingen.

Skolutveckling kan man inte genomföra genom att gå en kurs, utan det kräver läsning, reflektion, samarbete och praktiskt genomförande. Det sker såväl på egen hand som i samarbete med kollegorna.


Kommentarer (2)

  1. Anne-Marie,

    Åh tack så väldigt mycket. Jag läser här så ofta, så ofta. Men måste ju tacka ibland också. A-M

    Svara
    1. Stefan Pålsson,

      Varsågod! Och tack för berömmet! 🙂

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *