Nya vägar för lärande

Idag startade årets upplaga av Framtidens lärande på Factory i Nacka.  Francesc Pedró, senioranalytiker på CERI och ansvarig för den fleråriga satsningen New Millennium Learners, inledde. Hans presentation utgick från projektets senaste rapport, Are the New Millennium Learners Making the Grade, som jag skrev om när den gavs ut för drygt en månad sedan.

Tyngdpunkten låg på ”den andra digitala klyftan”, det vill säga de kompetenser som krävs för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen i sitt lärande. Politik och samhällsdebatt har, enligt rapporten, alltför längre fokuserat på ”den första klyftan”, tillgången till datorer och annan infrastruktur.  Men då missar man de riktigt viktiga frågorna, de som verkligen gör skillnad.

Detta riskerar att leda till en matteuseffekt: de elever som har möjlighet att utveckla dessa kompetenser i hemmet rusar ifrån de andra. Därmed kan det uppstå en stor och ännu allvarligare  klyfta som är sociokulturellt betingad. Den blir väldigt svår att komma till rätta med om inte skolan kan hantera problemet i sin undervisning.

Nästa punkt på programmet handlade om Nackas satsning Ungt inflytande, som innebär att tolv gymnasieungdomar får chans att sommarjobba kring visionära frågor åt kommunen. Förra sommaren var temat skolan och arbetet utmynnade i rapporten Morgondagens skola – en drömfabrik.

Tre av de elever som deltog 2009 berättade om sina erfarenheter. De betonade att det inte hade känts som ett spel för gallerierna, utan att deras insats togs på allvar och har kommit till bruk i förändringsarbetet. Numera är det flera kommuner som har inspirerats av Nacka och planerar att arbeta på liknande sätt nu i sommar.

Lotta Edholm, skolborgarråd i Stockholm, intervjuades av konferencieren Mikael Andersson om sina visioner kring skola, undervisning och lärande. Under samtalet betonades bland annat betydelsen av att inse att it inte enbart ger tillgång till nya verktyg i undervisning och lärande. Det handlar också om att förstå att perspektivet på och behovet av kunskap och bildning förändras och tar nya former när tekniken utvecklas.

För att lyckas med förändringsarbetet kan it-användning och pedagogisk förnyelse inte ses som ett frivilligt tillval av skolor och lärare. Alla måste med på tåget. Detta kräver att man tar fram tjänster som ger hjälp och stöd. Pedagog Stockholm är ett viktigt steg i det avseendet.

Efter lunch var det dags för tre kommunalråd från Malmö, Västerås och Umeå att resonera kring kommunala strategier för att anpassa skolans kunskapsmål och verksamhet till dagens krav. Enigheten var närmast total, trots varierande politisk färg. Skolan måste följa med i samhällsutvecklingen och integrera teknikutvecklingens möjligheter i den pedagogiska vardagen. Inte minst gäller det att se till att alla elever får utveckla de kompetenser som de behöver i samhället och på arbetsmarknaden.

Allra sist talade Randy Fielding, konsultfirman Fielding Nair International, om behovet av att anpassa skolans fysiska miljö till kreativa rum för kollaborativt och tekniknyttjande lärande. Det går inte längre att utgå från industrisamhällets schematänkande och räta bänkrader. För att lyckas med sitt uppdrag idag, behöver skolan tänka om och tänka nytt. Det gäller både den pedagogiska grundsynen, skolbyggnadens arkitektur och lokalernas design.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *