Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, inledde den andra och avslutande dagen av Framtidens lärande med en presentation om lärandets mÃ¥l och villkor i digitala tider. Dagens snabba förändringar kräver i mÃ¥nga avseenden nya kunskaper och färdigheter. Samtidigt gör teknikutvecklingen och det nya medielandskapet det möjligt att undervisa och lära pÃ¥ helt andra sätt än tidigare. Detta ställer bland annat andra krav pÃ¥ sättet att mäta och värdera kunskap – och pÃ¥ lärarutbildning och kompetensutveckling.

OECD har redan konstaterat att de kunskaper som mäts i de internationella testerna inte längre är de mest relevanta och att testen måste förändras. Därför gäller det att fastställa nya mål för skolans undervisning och eleverns lärande. Det är även nödvändigt att lärare tillsammans med forskare kan ta fram undervisningssätt som hjälper eleverna utveckla den kompetensbas de behöver för att ständigt kunna lära om, lära nytt och lära av.

Mikael Iselow, som leder PIM, Skolverkets satsning på praktisk it- och mediekompetens, gav tillsammans med PIM-ansvariga från Göteborg, Lund, Stockholm och Ystad en inblick i hur arbetet ser ut och går till. Idag är det 135 kommuner som deltar, det vill säga knappt hälften av landets 290 kommuner.  Just nu deltar deltar cirka 90000 lärare och skolledare i PIM.

Lisbeth Johansson, ansvarar för PIM i göteborgssstadsdelen Älvsborg, där man, som ett komplement, även låter arbetslag ansöka om medel för att utveckla sina idéer kring it i undervisningen. Det kan exempelvis handla om bloggar, animering, smartboard eller att skriva sig till läsning. Ett krav för att få medel är att man bloggar om sina erfarenheter och på så sätt delar med sig av sina lärdomar och insikter. Lingonbloggen och Älvans blogg är två exempel.

Joachim Thornström, PIM-ansvarig i Ystad, berättade att kommunens mål är att samtliga lärare ska nå PIM nivå 3 under en femårsperiod. Nu, när två år återstår, har man nått fram till 70%, och 90% känns som en fullt realistisk målsättning. Han konstaterade också att attityderna till it bland lärare har blivit mer positiv de senaste tre åren. Här har PIM-satsningen säkert spelat en stor roll.

Även i Ystad används bloggar för att sprida kunskaper kring it-användningen i undervisningen. Många dokumenterar också sitt arbete i multimedial form, t. ex år fem på Löderups skola och klass 4B på Backaskolan.

Malin AnnergÃ¥rd Pierrou och Joakim Feldt frÃ¥n Sveriges kommuner och Landsting presenterade slutsatsen frÃ¥n sin nyligen genomförda analys Konsten att nÃ¥ resultat – erfarenheter frÃ¥n framgÃ¥ngsrika skollkommuner. I det här sammanhanget definierades framgÃ¥ng som goda resultet frÃ¥n de nationella proven. Man gick igenom statistik frÃ¥n SCB om Ã¥ren 2001-2008 och valde ut tio kommuner som konstant legat bra samt sex kommuner som lyft sig mot slutet av perioden. Därefter gjordes en detaljstudie av dessa sexton kommuner för att finna gemensamma drag.

Slutsatsen var att framgångsrika skolkommuner:

1. Har bra ledare
2. Lyfter fram kompetenta lärare
3. Har höga förväntningar på elevernas och lärarnas förmåga
4. Tar reda på hur det går
5. Har fungerande relationer
6. Har tydlig ansvarsfördelning
7. Fångar upp elever med svårigheter
8. Har enats om skolans mål

Troed Troedsson, som kallar sig framtidsanalytiker, var sista punkten på programmet. Han konstaterade att vi alldeles för ofta intresserar oss för produkten kunskap istället för att ägna uppmärksamheten åt lärprocesserna. I ett samhälle där förändringarna går snabbare än någonsin, har de allra flesta kunskaper kort livslängd. Det viktigaste är alltså inte att besitta en stor mängd kunskaper, utan att ha förmågan att följa med i flödet, uppdatera sina kunskaper och anpassa sig efter omständigheternas villkor och krav.

Framtidens lärande innebär alltsÃ¥ inte att undervisningen i skolan ska se ut pÃ¥ samma sätt som tidigare, fast med andra verktyg. Enligt Troed Troedsson handlar det istället om att läraren ska hjälpa eleverna att skapa en god realtidsförmÃ¥ga – att kunna tänka kortsiktigt, samarbeta och utveckla de kunskaper och färdigheter som den konkreta situtationen kräver.