Förslag till förändring av skolan i Danmark

Under tre dagar i slutet av januari arrangerades Marienborgsveckan, en serie möten mellan danska regeringsrepresentanter och skolföreträdare i statsministerns arbetsbostad, slottet Marienborg. Det här var startskottet till vad som kallades ”en 360-graders översyn” av folkeskolen. Kort därefter tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att föreslå förändringar som  kan leda till att fler ungdomar blir kvalificerade till högre utbildning, att Danmark blir bland de fem bästa i PISA och att resurserna används så effektivt som möjligt.

Arbetgruppen gavs namnet Skolens rejsehold och bestod av folk från den danska utbildningsvärlden samt Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik vid Karlstads universitet och tidigare skolverkschef.

Arbetet leddes av Jørgen Søndergaard, direktör för SFI – Det Nationale Forskningscenter for Velfærd. Han är även ordförande i Skolerådet som ingår i Skolestyrelsen. Detta är ett rådgivande organ som lyder under Undervisningsministeriet, och som i januari presenterade rapporten Folkeskolen 2020: De 10 viktigste utfordringer.

Skolens Rejsehold reste runt i Danmark, besökte skolor som arbetar på nya sätt och funderade på vad som bör göras för att den danska skolan ska bli en av de främsta i världen. Slutsatserna presenterades förra veckan, i samband med att regeringens Vækstforum, en grupp experter som vägleder regeringen i framtidsfrågor, arrangerade ett tvådagarsmöte kring kunskap och kompetens.

Rekommendationerna består av tio punkter som finns samlade i rapporten Fremtidens folkeskole – én av verdens bedste. Förutom den här rapporten har man tagit fram en bakgrundsrapport som beskriver gruppens arbete samt en samling av fallstudier som kan väcka idéer och inspiration bland de danska skolorna.

anbefalinger

Så här ser de tio punkterna ut:

  1. Lärarnas kompetenser ska förbättras. För att åstadkomma detta vill man stärka kraven för att antas till lärarutbildningen, förlänga utbildningen till fem år, göra innehållet mer anknutet till aktuell forskning samt se till att satsningarna på vidareutbildning och kompetensutbildning ökar rejält.
  2. Öka kompetensen hos skolledare och skolchefer genom en mer målmedveten rekrytering och en forskningsbaserad utbildning.
  3. Satsa på konkret empirisk forskning kring undervisning och lärande. Ett nytt forskningsinstitut för skolutveckling ses som ett lämpligt sätt att hantera detta.
  4. Ta fram tydliga och relevanta mål för vad eleverna ska lära under sin skolgång.
  5. Sätt fokus på skolans resultat och mål för förbättringar när skolledare och lärare ska bedömas och lönesättas. Detta skapar respekt för skolan och de anställdas professionalism.
  6. Istället för att placera elever med särskilda behov i specialskolor, är det viktigt att den vanliga skolan klarar av att hantera så många som möjligt av landets barn och ungdomar. Det krävs alltså mer specialkompetens inom olika områden ute på skolorna.
  7. Elever med särskilda behov ska ges den hjälp och det stöd som de behöver och som fungerar på ett effektivt och bra sätt.
  8. Kommuner och skolor ska ges vidare ramar och mer frihet för hur man bedriver sin verksamhet.
  9. Valfriheten för eleverna och den pedagogiska användningen av it och digitala medier ska öka. Det krävs både relevant kompetensutveckling av lärarna och en genomtänkt utveckling av digitala lärresurser för att detta ska fungera.
  10. Öka ämneskompetensen i undervisningen genom att satsa på större skolor som ger lärarna möjlighet att fokusera på sina huvudämnen.

Statsminister Lars Løkke Rasmussen och andra ministrar var nöjda med arbetsgruppens förslag och meddelade att de efter sommaren ska sätta igång det politiska arbetet tillsammans med Danmarks Lærerforening, Skolelederne samt Kommunernes Landsforening (KL).

Det pågår redan ett samarbete med sikte på morgondagens skola under namnet Vores skole mellan de tre ovannämnda intresseorganisationerna, Danske Skoleelever samt Skole og Samfund, som initierats av Dansk Industri. Sannolikt kommer detta samarbete också att spela en framträdande roll när regeringens förändringsarbete drar igång.

vores_skole

För ett par veckor sedan kom KL med ett eget förslag till förändring, Nysyn på folkeskolen, och man välkomnade rapporten och dess rekommendationer. Både Politiken och Berlingske Tidende, de två största danska morgontidningarna, skrev uppskattande ledarartiklar om rapporten och det kommande förändringsarbetet.

Det har förstås även framkommit en rad kritiska röster. Erik Schmidt, som leder Sophia, en oberoende tankesmedja för pedagogik och bildning, menade i en intervju i Information att det rör sig om ett ensidigt, teknokratiskt utspel som enbart fokuserar prestationer och som inte tänker på elevernas allsidiga utveckling.

Redan i januari, i samband med Marienborgsveckan, påpekade den brittiske utbildningsforskaren Peter Mortimore, krönikör i The Guardian, att utbildning och lärande är så pass komplexa fenomen att man inte enbart kan fokusera på prestationer i internationella tester. Det gäller att se helheten för att kunna vidta rätt åtgärder.

Några menar också att målet med översynen främst är baserad på en politisk vilja och hänger samman med den skoldebatt som förs i medierna. Information har en artikel om detta idag, där man hänvisar till rapporten Instinct or Reason: How education policy is made and how we might make it better, som släpptes häromveckan av brittiska CfBT Education Trust. Peter Allerup, professor vid Institut for Læring vid Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, hör till dem som instämmer i detta. Hans kollega Niels Egelund, som leder det nystartade Center for Strategisk Uddannelsesforskning vid DPU, menar däremot att rekommendationerna visst bygger på forskning. Däremot är det inte längre enbart den filosofiskt präglade utbildningsforskningen som får komma till tals, utan även den som är mer ekonomisk och samhällsorienterad.

Nu tar Omvärldsbloggen sommaruppehåll och återkommer i augusti!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *