Reflektioner kring digitaliseringen på Bokmässan

På årets Bokmässa hölls det som vanligt många intressanta seminarier och andra aktiviteter. Och i sedvanlig ordning var mängden alldeles för stor för att alla skulle hinnas med… Jag ska dock göra ett försök att sammanfatta en del av mina viktigaste intryck i komprimerad form. Några av seminarierna kommer även att behandlas i artikelform på Kolla källan.

Det fanns ett särskilt skolspår på mässan, men för den som sicksackade lite gick det att få en intressant bild av digitaliseringens konsekvenser inom olika samhällsområden. Och samtliga dessa påverkar och är i högsta grad är relevanta för skolan.

Bokmässan smygstartade redan på onsdagen, bland annat med ett seminarium om Google och framtiden. Googles exempellösa framgångar och förvandlingen från sökmotor till kommunikations- och mediegigant väcker en rad viktiga frågor. Inte minst frågor som rör makt och ansvar samt kontroll av information.

Santiago de la Mora, Googles europachef för bok- och biblioteksområdet, presenterade Google Böcker och en del relaterade och kommande tjänster. Därefter följde en debatt med folk från förlags-, tidskrifts-, arkiv- och biblioteksbranscherna – samt journalisten Andreas Ekström, som skrivit boken Googlekoden.

Deltagarna var överens om att Googles satsningar på att få fart på digitaliseringen av böcker och journalistik öppnar för en rad spännande möjligheter, såväl för branschaktörer som för folk i allmänhet. Samtidigt är Googles stora dominans och deras invasion av vardagen ett möjligt samhällsproblem.

Googles tillgång till ofantliga mängder sökdata gör att de har kunskaper om trender, intresseförskjutningar, mönster och samband inom alla kultur- och samhällsområden som ingen annan aktör kommer i närheten av.  Devisen Don’t Be Evil är en grundsten i Googles företagsidentitet, men innebär förstås ingen heltäckande garanti för framtiden.

Googleseminariet på Bokmässan 2010

Foto: Lotta Holmström, Lärarnas Nyheter

Historikern Lars Ilshammar, chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, påpekade att den omfattande digitalisering av samhället som vi nu upplever väcker viktiga frågor som beslutsfattarna måste kunna hantera. Därför anser han att det är nödvändigt med digitalt mogna politiker som kan ta ansvarsfulla beslut inom upphovsrätt, integritet, informationsfrihet och andra viktiga frågor.

Ilshammar betonade också att digitaliseringen naturligtvis inte enbart är en fråga för tekniker att hantera, utan att det krävs att hela befolkningen har de kunskaper och den kritiska förståelse av dagens verklighet som de behöver för att hantera och forma sitt liv och sin vardag. Här står skolan och resten av utbildningssystemet sannolikt inför en stor och avgörande utmaning.

Seminariet Sociala medier och bibliotek fäste blicken på vad medieutvecklingen betyder för folk- och skolbibliotekens roll och verksamhet. Rasmus Fleischer påpekade, som han även gjort vid andra tillfällen, att biblioteket ska hjälpa oss att vägleda och lära oss att navigera, ordna och sålla i det informationsöverflöd som vi ständigt omges av. Sociala medier har en roll i det avseendet, men Fleischer betonade särskilt bibliotekariens värde i det fysiska rummet. Kristina Alexandersson lyfte fram skolbibliotekets betydelse i skolan och hur nya medie- och kommunikationsformer kan användas för att lära eleverna att utnyttja nätets och den analogt lagrade informationens möjligheter i sitt lärande.

Tekniken är på god väg att förändra förutsättningarna för både biblioteket och skolan. Det är dock viktigt att komma ihåg att de mentala förändringarna i regel tar betydligt längre tid.

Webbit

På ett miniseminarium presenterades WebbIT – en helt ny fortbildningsinsats inom det digitala medieområdet för bibliotekarier, som drivs av ILS, Informations- och lånecentraler i samverkan. Utgångspunkten för det här initiativet är att den digitala utvecklingen skapar mängder av spännande möjligheter för bibliotekarier, samtidigt som det blir allt svårare att hänga med och att lära sig allt på egen hand. Det krävs ständig kompetensutveckling av personalen för att biblioteksverksamheten ska kunna hålla jämna steg med samhällsutvecklingen.

WebbIT är tänkt att fungera som en social samlingsplats för korta filmer och andra typer av lärresurser inom relevanta områden – och ett första steg mot en personlig lärmiljö. Resurserna på WebbIT kan även användas i det dagliga arbetet med besökarna och visa dem nya sätt att utnyttja möjligheterna på nätet. Och det här är med all säkerhet även något som lärare kan dra nytta av, både för egen del och i sin undervisning.

Strategier och möjligheter för en digitaliserad värld var ett seminarium som tog upp digitaliseringens konsekvenser för den verksamhet som bedrivs av arkiv, bibliotek och museéer. Här var utgångspunkten att det inte räcker att tänka på hur man ska kunna nå ut till och förmedla upplevelser till publik och användare. Istället gäller det att fundera kring hur tekniken gör det enklare att få till stånd en dialog och ett samarbete med de medborgare som man är till för.

Stockholmskällan, Popstad Lund och Platsr är tre exempel på aktuella lösningar med helt andra arbetssätt, lösningar och mål än de traditionella. Detta är tjänster som även kan fungera alldeles utmärkt som lärresurser i skolans undervisning – och som modeller för hur lärare och elever både kan arbeta tillsammans och interagera med resten av samhället.

Journalisten och pr-konsulten Paul Ronge hade ett miniseminarium om sin bok Sociala medier: en halv sekund från ord till handling. I den här boken intervjuar han ett trettiotal mer eller mindre kända bloggare som berättar om sina tankar kring bloggandet och hur det på olika sätt har förändrat och berikat deras tillvaro.

I likhet med alla andra samhällsföreteelser, så har de digitala medierna förstås en baksida. Allt kan missbrukas och användas i skadligt syfte. Tanken med den här boken är att lyfta fram de positiva sidorna av den mediala utvecklingen och att beskriva hur den både påverkar yrkesverksamma och privatpersoner som vill kommunicera sina upplevelser, tankar och reflektioner med omvärlden, stor eller liten, bred eller nischad.

BRIS

Seminariet Nätmobbning – hur hanterar vi den tog upp några av de digitala mediernas baksidor för unga, men innehöll även en konkret och handfast diskussion kring hur problemen kan lösas. Ann Frisén, som är professor i psykologi och svensk deltagare i det europeiska forskningsprojektet Cyberbullying, berättade att de som drabbas nästan alltid har svårt att få igång meningsfulla samtal med sina föräldrar eller med skolan. En viktig förklaring till detta är sannolikt att vuxenvärlden hänger upp sig på tekniken och tror att deras egen bristande digitala förmåga innebär att de varken kan förstå problemen eller ge någon vägledning.

Eva Waltré och Göran Harnesk från BRIS instämde i resonemanget och menade att det är hög tid att vuxenvärlden börjar inse att det inte handlar om teknik utan om mänskliga relationer. Därför är det nödvändigt att både föräldrar och lärare resonerar kring hur man förhåller sig till varandra och hur man bör bete sig mot varandra, både i den fysiska verkligheten och när man kommunicerar över nätet.

Ett sätt att lösa detta på kan vara att på allvar börja diskutera med barn och unga om nätet. Det är viktigt att låta dem berätta, på sina egna villkor, om hur de umgås med sina kompisar på nätet och att man både talar ut kring de positiva och de negativa upplevelserna. Vuxna måste våga vara närvarande på nätet och hjälpa barn och ungdomar att bli delaktiga i skapandet av en gemensam värdegrund.

Digital och fysisk kommunikation är lika viktiga delar av den verklighet som vi lever i numera. Därför måste vi alla lära oss att hantera den på ett förnuftigt sätt, för demokratins skull, för kunskapsutvecklingens skull – och för vår egen skull. Det gäller både barn och vuxna.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *