I mitten av september ljöd startskottet för en spännande internationell forsknings- och utvecklingssatsning: iTEC – Innovative Technologies for an Engaging Classroom. Det rör sig om ett storskaligt projekt pÃ¥ knappt tio miljoner euro som löper över fyra Ã¥r och drivs av Europeiska skoldatanätet tillsammans med tjugosju partners i arton länder som en del av EU:s sjunde ramprogram.

Syftet är att de utbildningsdepartment, myndigheter, forskningsinstitutioner och företag som är partners i projektet, tillsammans ska utveckla scenarier för undervisning och lärande som sedan kan testas och valideras i upp till tusen klassrum i minst tolv länder. Den snabba utvecklingen inom det digitala området gör det möjligt att undervisa, lära och att bedöma och värdera kunskaper på helt andra sätt än tidigare. Det förutsätter dock att man kan tänka om och tänka nytt, och det kräver sannolikt även nya kompetenser och förhållningssätt hos beslutsfattare, skolledare, lärare och elever.

För att kunna nå fram till målet är det nödvändigt att gå systematiskt tillväga, att undersöka sig fram stegvis för att utveckla teknik, metoder och arbetssätt, och att efterhand låta scenarierna möta verkligheten. På längre sikt hoppas man att insikter och erfarenheter från projektet kan bidra till utvecklingen av styrdokument och vardaglig praktik i de europeiska skolorna.

iTEC kommer att koncentrera ansträngningarna till följande områden:

1. Pedagogik och undervisningmodeller som bygger på elevers gemensamma skapande av kunskap
2. Relationerna med föräldrar och elever
3. Lärarens roller
4. Utvecklingen av läranderum på nätet och utanför skolans väggar
5. Nya slags lärplattformar som knyter an till utvecklingen av den semantiska webben
6. Produktion och delning av användarskapat innehåll
7. Tillgång till multimediala lärresurser av god kvalitet
8. Utvecklingen av kollaborativt lärande med hjälp av interaktiva whiteboards, mobiler och plattor
9. Lärsituationer som bygger på upplevelsebaserat lärande med hjälp av datorspel och augmented reality
10. Förändringen av skolans organisation och arbetssätt
11. Lärarutbildningen
12. Nya sätt att genomföra summativa och formativa kunskapsvärderingar

iTEC är uppdelat i elva arbetspaket som har tydliga mål och en projektpartner som är ansvarig. Europeiska skoldatanätet ansvarar för projektledning och styrning, stödet till pilotskolorna samt spridning av och opinionsbildning kring projektets resultat.

Än sÃ¥ länge har iTEC knappt hunnit komma igÃ¥ng, men det finns goda skäl att hÃ¥lla ögonen pÃ¥ projektet. Det finns en klar medvetenhet om att arbetet mÃ¥ste utgÃ¥ ifrÃ¥n dagens situation,  att det är nödvändigt att ta hänsyn till de drivkrafter och hinder som finns för utvecklingen – och att förändringsarbete tar tid.

iTEC handlar inte bara om hur nya tekniska lösningar och pedagogiska modeller kan användas.  Det är minst lika viktigt att undersöka vilka förändringsprocesser som är nödvändiga för att en utveckling faktiskt ska bli möjlig.

I tisdags skrev lokaltidningen Fanaposten i Bergen om besvikelsen bland eleverna på Nordahl Grieg videregående skole när det gäller övergången till digitalt lärande. Skolan har satsat på varsin dator till eleverna från och med höstterminen och det är meningen att de i stor utsträckning ska använda digitala lärresurser i sitt lärande, bland annat från satsningen Nasjonal digital læringsarena (NDLA). En del av eleverna är så missnöjda med undervisningen att de startat en grupp på Facebook där de kräver läroböcker och en återgång till traditionell klassrumsundervisning för att helt enkelt lära sig mer.

För knappt två år sedan skrev jag om Abelias utvärdering av satsningen på digital kompetens i den norska skolan, och förra året tog jag upp Monitor-rapporten och dess kartläggning av den pedagogiska it-användningen och dess resultat. I båda fallen observerar man att förändringen av undervisning och lärande inte har gått så snabbt som man hoppats på.

För att få fart på utvecklingen krävs det att lärarutbildning och kompetensutveckling kan utvidga lärarnas pedagogiska ramar och hjälpa dem att hitta nya former för undervisning och examination. Samtidigt är det viktigt att hjälpa eleverna att klara övergången från en förmedlingsinriktad undervisning till ett arbetssätt som bland annat kräver större eget ansvar, förmåga till samarbete och kunskaper i att hantera informationsöverflödet och de nya kommunikationsformerna på nätet. Klarar man inte av detta finns det stor risk för en växande social klyfta, det som OECD kallar den andra digitala klyftan.

Den här typen av problem uppstår i alla länder som genomför satsningar på att integrera it i undervisning och lärande. Detta konstateras i årets upplaga av Horizon Report, K12-edition, där man analyserar den digitala utvecklingens konsekvenser för skolans pedagogiska verksamhet under de närmaste åren. Skälet till detta är, enligt rapporten, att det formella skolsystemet inte är anpassat till de pedagogiska möjligheter och de kunskapskrav som den pågående utvecklingen av teknik och samhälle leder till.

Rapporten pekar även pÃ¥ att mÃ¥nga forskare och beslutsfattare är överens om att stora förändringar mÃ¥ste äga rum. Däremot är man inte överens om vad som ska göras och vad det hela ska leda till. Ã…rets Horizon Report betonar därför behovet av mer forskning, fler undersökande och experimentella tillämpningar av it i undervisningen – och en ordentlig samhällsdebatt som verkligen gÃ¥r pÃ¥ djupet och tar frÃ¥geställningarna till kring kunskap, lärande och bildning pÃ¥ allvar.

Det handlar alltså inte om att it i undervisningen är något som man kan hoppa över, och problemen blir inte heller lösta om man går tillbaka till tidigare sätt att arbeta. Brittiska Becta, som efter regeringsskiftet i våras kommer att läggas ner av ekonomiska skäl, har i ett antal rapporter pekat på det stora värde som en pedagogiskt genomtänkt it-användning har på elevernas lärande och kunskapsutveckling.

I rapporten The Impact of Technology: Value-added Classroom Practice, som kom förra månaden, har man följt hur lärare arbetat och analyserar hur it-användningen skapar andra och mer effektiva sätt att arbeta och nya sätt för eleverna att erfara, förstå och att skapa kunskap. De lärare och skolledare som ingår i studien betonar dock att de bara befinner sig i början av utvecklingen, och att det ännu återstår mycket arbete för att verkligen kunna utnyttja de nya möjligheterna.

Forskare och analytiker lyfter ofta fram behovet av att tänka om och tänka nytt i dessa tider av snabba förändringar. Det amerikanska arbetet med att ta fram en plan för att omvandla skolans arbetsformer med teknikens hjälp är ett exempel på hur beslutsfattare försöker dra nytta av forskningen för att utveckla undervisning och lärande. Men detta kräver också att lärare ges möjlighet att lära sig det som de behöver för att kunna genomföra detta.

Förra månaden presenterade AACTE, föreningen för lärarutbildningar i USA, tillsammans med Partnership for 21st Century Skills ett whitepaper som drar upp riktlinjer för hur man ska arbeta med detta. De som ansvarar för landets lärarutbildningar måste helt enkelt börja reflektera och analysera om de kurser man ger verkligen motsvarar tidens krav. Världen förändras och skolans undervisning måste kunna möta detta på ett bra sätt för att uppfylla sin roll i samhället.

Will Richardson, tidigare lärare som numera arbetar med pedagogisk utveckling, intervjuades i början av veckan av Education Week om sin syn på lärares roll och ansvar för att förbereda eleverna inför vuxenlivet i morgondagens samhälle. Han menar att skolan måste förändra sitt perspektiv på undervisning och lärande i grunden, men det kräver att lärarna driver på och möjliggör utvecklingen. Det förutsätter i sin tur att lärarna följer med och lär sig hantera de nya digitala medierna och de förändringar som de innebär.  Annars kan de ju inte ge barn och ungdomar den hjälp och den vägledning som de behöver.

Världens beslutsfattare, skolledare, lärare och elever står inför en rejäl utmaning.

På Örebro universitet och på Högskolan Dalarna ljuder efter årsskiftet startskottet för en ny och spännande satsning: Forskarskolan teknikburna kunskapsprocesser (TKP). Den här tvärvetenskapliga satsningen knyter väl an till den forskning kring lärande i olika kommunikationsprocesser som bedrivs i Örebro och blir en del av forsknings- och utvecklingsprojektet Nästa generations lärande i Falun.

Forskarskolans arbete kommer att ledas av Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet.

Det allra första projektet som de tretton doktoranderna och de tio seniorforskarna ska sätta tänderna i är högaktuellt: svenska kommuners och friskolors satsningar på varsin dator till alla elever och lärare. I projektet, som heter Unos uno, ingår elva kommuner som redan är igång eller ligger i startgroparna.

Falkenberg påbörjade sin 1-1-satsning för tre år sedan, och nu har alla elever i år sju till nio varsin dator. Under den här månaden kommer även alla elever och lärare på gymnasiet att bli en del av satsningen, som snart omfattar 2200 elever och 300 lärare. Helsingborg satte igång sin satsning i augusti, och inleder med att köpa datorer till all pedagogisk personal. Målet är att samtliga elever, från tolv år och uppåt, ska få varsin dator under de kommande tre, fyra åren.

En-till-En Köping startade i september förra året på Karlbergsskolan och Scheeleskolan, och beräknas pågå under tre år. I Lysekil får eleverna på Gullmarsgymnasiet en egen dator från och med den här terminen. Malmö stad planerar att satsa heltäckande på 1-1 framöver och har redan satt igång i mindre skala. För ett år sedan fick lärarna på Paul gymnasium varsin dator, och i januari var det dags för eleverna. Augustenborgskolan blir den första grundskolan i Malmö där alla elever får en egen dator.

Nacka har, som jag nämnt tidigare, påbörjat en 1-1 satsning  i några av kommunens skolor, både på grundskole- och på gymnasienivå. Ett exempel på detta är Björknässkolan, där samtliga 870 elever i år 1-9 har varsin dator. I Sollentuna arbetar förvaltningschefen med att ta fram en plan för att alla elever från förskolan till och med år nio ska ha en egen dator senast höstterminen 2013.  Västerås har nyligen påbörjat en långsiktig satsning vars första etapp innebär att elever från år sex till gymnasiet får varsin dator.

Utöver de kommunala projekten ingår också 1-1-satsningarna på Pysslingens skolor i Täby och i Nacka.

Tanken med det här forskningsprojektet är att doktoranderna och seniorforskarna på TKP ska undersöka hur tillgången till varsin dator påverkar elevernas lärande och utveckling. De ska även ta reda på hur lärarnas roll och arbetssätt finner nya vägar. Betydelsen av skolledningens styrning, ledning och samverkan och hur relationerna mellan hemmet och skolan förändras, är andra teman som kommer att avhandlas.

Många kommuner tar fram strategier för hur it-utvecklingen bäst ska komma till nytta i skolan. Målet är naturligtvis att förbättra undervisningen och att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elevernas lärande.

Internationella erfarenheter pekar på behovet av ett systemperspektiv för att få grepp om de komplexa utmaningar som den här typen av satsningar innebär. Detta framgick bland annat på den internationella konferens om 1-1-satsningar som OECD var med om att arrangera i februari. Brittiska Futurelabs forskningsöversikt kring vad som krävs för att genomföra en förnyelse av skolans undervisning är också värd att lyfta fram i det här sammanhanget.

Det ska bli intressant att följa de fortsatta satsningarna på 1-1 i svenska kommuner och att hålla ett öga på den nya forskarskolans arbete. Återkommer i ärendet!

I förra veckans inlägg från Bokmässan i Göteborg reflekterade jag lite kring digitaliseringen inom kultur- och mediaområdet och hur den på olika sätt påverkar skolan. Ett av seminarierna, som jag beskrev i all hast, handlade om vad den digitala utvecklingen på sikt innebär för arkiv, bibliotek och muséer.

En preliminär slutsats på det här seminariet var att det inte längre räcker att förmedla kunskap. Numera handlar det också i hög grad om att engagera medborgarna i den forskning och kunskapsdelning som hela samhället främjas av.

Även om man inte direkt kom in på det, så är detta något som skolans undervisning kan ta del i och dra nytta av. Jag kommer därför att fästa blicken på intressanta trender och projekt under hösten. Det här är ett första, försiktigt undersökande, inlägg.

Europeana, EU:s stora prestigeprojekt för det europeiska kulturarvet, finns sedan en tid tillbaka pÃ¥ nätet i betaversion. Institutioner frÃ¥n hela unionen deltar i satsningen, och de försöker gemensamt utveckla Europeanas verksamhet och form. Europeana har ocksÃ¥ ett ”tankelaboratorium”, och man vill i högsta grad engagera användarna i det pÃ¥gÃ¥ende utvecklingsarbetet. Det kan till exempel handla om att märka materialet, sÃ¥ att det blir lätt att hitta, och att skapa mashups som kan komma till nytta i andra sammanhang. Än sÃ¥ länge befinner man sig dock i startgroparna.

Det finns sedan tidigare planer på att innehållet i Europeana ska kunna nås från LRE, EU:s satsning på öppna digitala lärresurser. Hur det har gått med det vet jag tyvärr inte i skrivande stund. Europeiska skoldatanätet arrangerade dock precis en tävling, inom ramen för eLearning Awards, Tävlingen gick ut på att hitta kreativa och pedagogiskt genomtänkta sätt att använda materialet i undervisningen och att dela med sig av resurserna på webben. Detta kan jag förhoppningsvis rapportera mer om under hösten.

Häromveckan drog Sven Rentzhog, verksamhetsstrateg på Nordiska museet, igång arbetet med att ta fram en plan för hur muséet ska använda digitala medier för att kommunicera och samverka med allmänheten. Rentzog har kopplat en extern expertgrupp till arbetet, där det bland annat ingår representanter för Skolverket och Europeana. Han efterlyser även tankar och idéer från alla intresserade på projektets blogg.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) driver sedan en tid tillbaka Platsr, en mötesplats på webben där användarna gemensamt skapar och delar information om intressanta platser i Sverige. Det kan i princip röra sig om vad som helst, men det finns en tydlig historisk och kulturell inriktning. Tanken är också att Platsr ska kunna användas i undervisningen. Just nu efterlyser man därför idéer och material till en lärarhandledning.

Kringla är en söktjänst som ocksÃ¥ drivs av RAÄ, baserad pÃ¥ K-samsök, en slags ”kopplingsdosa” mellan offentliga svenska digitala samlingar av kulturarvsinformation och webbbaserade tjänster, sÃ¥väl svenska som utländska. Den här tjänsten som just nu betatestas, gör det möjligt att snabbt och enkelt hitta bilder frÃ¥n och information om samlingarna pÃ¥ ett antal svenska institutioner. En del av bilderna i Kringla har Creative Commons-licenser, vilket bland annat innebär att de kan Ã¥teranvändas i lärresurser och annat material som skapas och delas inom undervisning och lärande.

För den som försöker följa med i diskussionerna på webben, är det tydligt att en hel del spännande är på gång just nu. Det gäller förstås både här i Sverige och utomlands. Twitter är för övrigt en alldeles utmärkt väg för den som vill hålla sig uppdaterad! Börja förslagsvis med att följa Fredrik Svanberg, FoU-samordnare på Historiska museet, Charlotte S H Jensen, webbredaktör på danska Nationalmuseum, Karin Linder, förbundsordförande i DIK och samordningsansvarig på Nationalmuseum i Stockholm, Lars Lundqvist som jobbar med webbfrågor på RAÄ, den tidigare nämnde Sven Rentzhog samt Digitala museer, som Ulf Bodin, projektledare på Historiska museet, ansvarar för.

Jag återkommer i ämnet!