I förra veckans inlägg från Bokmässan i Göteborg reflekterade jag lite kring digitaliseringen inom kultur- och mediaområdet och hur den på olika sätt påverkar skolan. Ett av seminarierna, som jag beskrev i all hast, handlade om vad den digitala utvecklingen på sikt innebär för arkiv, bibliotek och muséer.

En preliminär slutsats på det här seminariet var att det inte längre räcker att förmedla kunskap. Numera handlar det också i hög grad om att engagera medborgarna i den forskning och kunskapsdelning som hela samhället främjas av.

Även om man inte direkt kom in på det, så är detta något som skolans undervisning kan ta del i och dra nytta av. Jag kommer därför att fästa blicken på intressanta trender och projekt under hösten. Det här är ett första, försiktigt undersökande, inlägg.

Europeana, EU:s stora prestigeprojekt för det europeiska kulturarvet, finns sedan en tid tillbaka pÃ¥ nätet i betaversion. Institutioner frÃ¥n hela unionen deltar i satsningen, och de försöker gemensamt utveckla Europeanas verksamhet och form. Europeana har ocksÃ¥ ett ”tankelaboratorium”, och man vill i högsta grad engagera användarna i det pÃ¥gÃ¥ende utvecklingsarbetet. Det kan till exempel handla om att märka materialet, sÃ¥ att det blir lätt att hitta, och att skapa mashups som kan komma till nytta i andra sammanhang. Än sÃ¥ länge befinner man sig dock i startgroparna.

Det finns sedan tidigare planer på att innehållet i Europeana ska kunna nås från LRE, EU:s satsning på öppna digitala lärresurser. Hur det har gått med det vet jag tyvärr inte i skrivande stund. Europeiska skoldatanätet arrangerade dock precis en tävling, inom ramen för eLearning Awards, Tävlingen gick ut på att hitta kreativa och pedagogiskt genomtänkta sätt att använda materialet i undervisningen och att dela med sig av resurserna på webben. Detta kan jag förhoppningsvis rapportera mer om under hösten.

Häromveckan drog Sven Rentzhog, verksamhetsstrateg på Nordiska museet, igång arbetet med att ta fram en plan för hur muséet ska använda digitala medier för att kommunicera och samverka med allmänheten. Rentzog har kopplat en extern expertgrupp till arbetet, där det bland annat ingår representanter för Skolverket och Europeana. Han efterlyser även tankar och idéer från alla intresserade på projektets blogg.

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) driver sedan en tid tillbaka Platsr, en mötesplats på webben där användarna gemensamt skapar och delar information om intressanta platser i Sverige. Det kan i princip röra sig om vad som helst, men det finns en tydlig historisk och kulturell inriktning. Tanken är också att Platsr ska kunna användas i undervisningen. Just nu efterlyser man därför idéer och material till en lärarhandledning.

Kringla är en söktjänst som ocksÃ¥ drivs av RAÄ, baserad pÃ¥ K-samsök, en slags ”kopplingsdosa” mellan offentliga svenska digitala samlingar av kulturarvsinformation och webbbaserade tjänster, sÃ¥väl svenska som utländska. Den här tjänsten som just nu betatestas, gör det möjligt att snabbt och enkelt hitta bilder frÃ¥n och information om samlingarna pÃ¥ ett antal svenska institutioner. En del av bilderna i Kringla har Creative Commons-licenser, vilket bland annat innebär att de kan Ã¥teranvändas i lärresurser och annat material som skapas och delas inom undervisning och lärande.

För den som försöker följa med i diskussionerna på webben, är det tydligt att en hel del spännande är på gång just nu. Det gäller förstås både här i Sverige och utomlands. Twitter är för övrigt en alldeles utmärkt väg för den som vill hålla sig uppdaterad! Börja förslagsvis med att följa Fredrik Svanberg, FoU-samordnare på Historiska museet, Charlotte S H Jensen, webbredaktör på danska Nationalmuseum, Karin Linder, förbundsordförande i DIK och samordningsansvarig på Nationalmuseum i Stockholm, Lars Lundqvist som jobbar med webbfrågor på RAÄ, den tidigare nämnde Sven Rentzhog samt Digitala museer, som Ulf Bodin, projektledare på Historiska museet, ansvarar för.

Jag återkommer i ämnet!