Hinder på vägen mot ett digitalt lärande

I tisdags skrev lokaltidningen Fanaposten i Bergen om besvikelsen bland elevernaNordahl Grieg videregående skole när det gäller övergången till digitalt lärande. Skolan har satsat på varsin dator till eleverna från och med höstterminen och det är meningen att de i stor utsträckning ska använda digitala lärresurser i sitt lärande, bland annat från satsningen Nasjonal digital læringsarena (NDLA). En del av eleverna är så missnöjda med undervisningen att de startat en grupp på Facebook där de kräver läroböcker och en återgång till traditionell klassrumsundervisning för att helt enkelt lära sig mer.

För knappt två år sedan skrev jag om Abelias utvärdering av satsningen på digital kompetens i den norska skolan, och förra året tog jag upp Monitor-rapporten och dess kartläggning av den pedagogiska it-användningen och dess resultat. I båda fallen observerar man att förändringen av undervisning och lärande inte har gått så snabbt som man hoppats på.

För att få fart på utvecklingen krävs det att lärarutbildning och kompetensutveckling kan utvidga lärarnas pedagogiska ramar och hjälpa dem att hitta nya former för undervisning och examination. Samtidigt är det viktigt att hjälpa eleverna att klara övergången från en förmedlingsinriktad undervisning till ett arbetssätt som bland annat kräver större eget ansvar, förmåga till samarbete och kunskaper i att hantera informationsöverflödet och de nya kommunikationsformerna på nätet. Klarar man inte av detta finns det stor risk för en växande social klyfta, det som OECD kallar den andra digitala klyftan.

Den här typen av problem uppstår i alla länder som genomför satsningar på att integrera it i undervisning och lärande. Detta konstateras i årets upplaga av Horizon Report, K12-edition, där man analyserar den digitala utvecklingens konsekvenser för skolans pedagogiska verksamhet under de närmaste åren. Skälet till detta är, enligt rapporten, att det formella skolsystemet inte är anpassat till de pedagogiska möjligheter och de kunskapskrav som den pågående utvecklingen av teknik och samhälle leder till.

Rapporten pekar även på att många forskare och beslutsfattare är överens om att stora förändringar måste äga rum. Däremot är man inte överens om vad som ska göras och vad det hela ska leda till. Årets Horizon Report betonar därför behovet av mer forskning, fler undersökande och experimentella tillämpningar av it i undervisningen – och en ordentlig samhällsdebatt som verkligen går på djupet och tar frågeställningarna till kring kunskap, lärande och bildning på allvar.

Det handlar alltså inte om att it i undervisningen är något som man kan hoppa över, och problemen blir inte heller lösta om man går tillbaka till tidigare sätt att arbeta. Brittiska Becta, som efter regeringsskiftet i våras kommer att läggas ner av ekonomiska skäl, har i ett antal rapporter pekat på det stora värde som en pedagogiskt genomtänkt it-användning har på elevernas lärande och kunskapsutveckling.

I rapporten The Impact of Technology: Value-added Classroom Practice, som kom förra månaden, har man följt hur lärare arbetat och analyserar hur it-användningen skapar andra och mer effektiva sätt att arbeta och nya sätt för eleverna att erfara, förstå och att skapa kunskap. De lärare och skolledare som ingår i studien betonar dock att de bara befinner sig i början av utvecklingen, och att det ännu återstår mycket arbete för att verkligen kunna utnyttja de nya möjligheterna.

21stwhitepaper

Forskare och analytiker lyfter ofta fram behovet av att tänka om och tänka nytt i dessa tider av snabba förändringar. Det amerikanska arbetet med att ta fram en plan för att omvandla skolans arbetsformer med teknikens hjälp är ett exempel på hur beslutsfattare försöker dra nytta av forskningen för att utveckla undervisning och lärande. Men detta kräver också att lärare ges möjlighet att lära sig det som de behöver för att kunna genomföra detta.

Förra månaden presenterade AACTE, föreningen för lärarutbildningar i USA, tillsammans med Partnership for 21st Century Skills ett whitepaper som drar upp riktlinjer för hur man ska arbeta med detta. De som ansvarar för landets lärarutbildningar måste helt enkelt börja reflektera och analysera om de kurser man ger verkligen motsvarar tidens krav. Världen förändras och skolans undervisning måste kunna möta detta på ett bra sätt för att uppfylla sin roll i samhället.

Will Richardson, tidigare lärare som numera arbetar med pedagogisk utveckling, intervjuades i början av veckan av Education Week om sin syn på lärares roll och ansvar för att förbereda eleverna inför vuxenlivet i morgondagens samhälle. Han menar att skolan måste förändra sitt perspektiv på undervisning och lärande i grunden, men det kräver att lärarna driver på och möjliggör utvecklingen. Det förutsätter i sin tur att lärarna följer med och lär sig hantera de nya digitala medierna och de förändringar som de innebär.  Annars kan de ju inte ge barn och ungdomar den hjälp och den vägledning som de behöver.

Världens beslutsfattare, skolledare, lärare och elever står inför en rejäl utmaning.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *