Investera i kunskaper och förmågor som krävs idag

Igår och idag är utbildningsministrarna i OECD:s medlemsländer och några snabbt växande ekonomier, samt representanter för Europarådet och Unesco, samlade i Paris för ett möte. Syftet är att försöka få ordentlig fart på tankar och diskussioner kring vad som behöver göras inom utbildningsområdet i medlemsländerna för att möta de utmaningar som samhällsutvecklingen och den globala ekonomiska krisen skapar.

OECD arrangerade igår förmiddags även ett Education Policy Forum som bar rubriken Investing in Skills for the 21st Century. Här diskuterade inbjudna experter och beslutsfattare vad som krävs för att tänka nytt inom utbildningsområdet och vad detta egentligen innebär i praktiken. Resultaten av dessa samtal kommer att överlämnas till utbildningsministrarna och fungera som delunderlag för det fortsatta arbetet.

Fyra tematiska frågeställningar står i centrum på ministermötet:

  1. Hur kan det bli möjligt för medlemsländerna att under rådande ekonomiska omständigheter förbättra undervisning och lärande samt utveckla befolkningens kunskaper och färdigheter så att de är mer i takt med tidens krav?
  2. Hur kan utbildningarna göra det möjligt för eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som krävs i dagens kunskapsekonomi?
  3. Hur kan lärarutbildningen förbättras? Vilken slags kompetensutveckling behöver lärare?
  4. Hur kan utbildning förbättra den sociala rörligheten?

Här kommer jag dock att hålla mig till tema två och tre, eftersom det är den typen av frågor som den här bloggen handlar om.

När det gäller de kunskaper och färdigheter som krävs idag, konstaterar OECD på ministermötets webbplats att behovet av goda kunskaper och väl utvecklade analytiska färdigheter blir allt större på arbetsmarknaden. Trots att globaliseringen och digitaliseringen gör världen platt och underlättar tillgången på kompetent arbetskraft, fortsätter efterfrågan att öka.

Rutinarbete och grundkunskaper finns det inget större behov av, eftersom den sortens uppgifter är enkla att automatisera. Analys och lösning av komplexa problem som det inte finns någon given lösning för kräver dock fortfarande en välutbildad och erfaren människa. Och detta är något som utbildningssystemet måste ta fasta på.

I det paper med bakgrundsinformation och diskussionsfrågor som OECD tagit fram för det här temat, understryker man behovet av att barn och unga redan i tidig ålder börjar tillägna sig ett undersökande och problembaserat arbetssätt. OECD konstaterar också att de kunskaper och färdigheter som är lätta att undervisa i och enkla att bedöma, är av den typ som blir alltmer ointressant på arbetsmarknaden i världens utvecklade ekonomier. Därför är det viktigt att man börjar tänka på nya sätt, både när det gäller hur undervisningen går till och hur elevernas utveckling och kunskaper ska bedömas.

Det gäller bland annat att skapa bedömningssituationer med uppgifter och problem som kan ge en god överblick och förståelse av vad eleverna lär sig och förmår inom ett område. En kombination av formativ och summativ bedömning som är digitalt tillgänglig lyfts fram som en tänkbar modell. Och det är nödvändigt att utbildningssystemet samverkar med resten av samhället för att undervisningen ska vara i takt med tiden och utveckla de kompetenser som verkligen behövs.

I diskussionsunderlaget för temat kring lärares kompetenser och professionella utveckling, betonas lärarens betydelsefulla roll i utvecklingen av de förmågor eleverna behöver i vuxenlivet. Därför är det också nödvändigt att läraren har den yrkeskompetens som detta kräver – och det är inga enkla uppgifter som fyller vardagen i vår tid. Det gäller både om att förbereda de unga inför det komplexa, digitala och föränderliga samhälle som växer fram, att kunna hantera en kulturell mångfald och att hjälpa eleverna att bli goda samhällsmedborgare.

Den djupa klyftan mellan lärandeforskningens resultat och den faktiska verkligheten i skolans undervisning är en annan viktig poäng i diskussionsunderlaget. OECD slår fast att aktuell forskning tydligt visar att att den lärande måste vara i centrum, att läraren måste kunna motivera eleverna och att det är avgörande att läraren ständigt återkopplar till eleven och ger ett formativt gensvar som styr och utvecklar lärandet. Klyftan måste överbryggas, och därför menar OECD att beslutsfattare i medlemsländerna måste vidta de åtgärder som är nödvändiga.

Här handlar det bland annat om att undersöka vilka nyckelkompetenser som lärare och skolledare behöver för att kunna utföra sina uppdrag på ett effektivt sätt. Genomgripande förändringar av lärarutbildning och kompetensutveckling är också viktiga delar i pusslet.

Lärares arbetssätt måste förändras i den riktning som lärandeforskningen pekar och det är absolut nödvändigt att kunna dra nytta av de möjligheter som teknikutvecklingen och det digitala medielandskapets förändringar öppnar för. En god digital kompetens hos alla lärare är en grundförutsättning för att klara detta.

USA:s utbildningsminister Arne Duncan påpekar i senaste numret av Foreign Affairs, som har framtiden som övergripande tema, att världsekonomin varken är en tävling eller något nollsummespel. Och detta är även något som OECD lyfter fram i samband med den här ministerkonferensen. Framgång för ett land innebär alltså inte att möjligheterna för de andra försämras och att resterande bitar av kakan blir mindre. Den utvecklade delen av världen förlorar alltså inte på att resten av världen når upp till samma standard.

Duncan menar därför att det är av stor betydelse att världens länder samarbetar kring de utmaningar som utbildningssystemet står inför. Och det handlar både om samarbete på policynivå och i det konkreta undervisningsarbetet. Här ser han eTwinning som ett intressant och efterföljansvärt exempel på hur lärare och elever i olika länder samarbetar och delar kunskaper över nätet för att tillsammans hitta nya arbetssätt och undervisningsformer.

Det blir intressant att följa vad som händer efter ministermötet, såväl fortsatta internationella diskussioner som kommande satsningar och initiativ i olika delar av världen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *