Digitalisera matematikundervisningen

Matematik för den digitala generationen är ett treårigt projekt som drivs av Per Jönsson, professor i tillämpad matematik vid Malmö högskola, sedan september 2009. Tillsammans med kollegorna Thomas Lingefjärd, Anna-Maria Persson, Eva Riesbeck och Gunilla Svingby undersöker han hur it kan integreras i undervisningen för att utveckla elevers matematiska tänkande, förståelse och problemlösningsförmåga.

I projektet ingår även fem skolor i Lunds kommun: gymnasieskolorna Spyken, Polhem och Katedralskolan samt en förskole- och en försteklass från Byskolan och fjärde-, sjätte och sjundeklasser från Svaleboskolan.

I den rapport som sammanfattar projektet första år, konstateras att it används väldigt sällan i matematikundervisningen i den svenska skolan – trots att it-användningen generellt sett ökar och trots att internationell forskning tydligt visar att en didaktiskt genomtänkt it-användning både påverkar elevernas motivation och deras matematiska förståelse i en positiv riktning. Dessutom visar aktuella undersökningar, bland annat en granskning av Skolinspektionen i oktober, att eleverna lär sig utantill istället för att verkligen förstå. Med andra ord tycks det angeläget att snarast möjligt börja utveckla matematikundervisningen i en mer digital riktning för att öka elevernas intresse och förbättra deras lärande.

Fyra problemställningar lägger grunden till arbetet i Matematik för den digitala generationen:

1. Hur kan elevernas attityder och lärande förbättras med hjälp av it i undervisningen?

2. På vilka sätt kan lärarnas didaktiska it-färdigheter och deras motivation att använda it i matematikundervisningen förbättras?

3. Vilka typer av stöd är nödvändiga för att matematiklärarna ska använda it i undervisningen på sätt som utvecklar elevernas intresse och förståelse?

4. Hur kan erfarenheterna från projektet spridas vidare?

Under det första året har man köpt in datorer, smartboards och program till de skolor som deltar, lärarnas tidigare erfarenheter av it i undervisningen har kartlagts och man har genomfört seminarier och workshops för att visa hur undervisningen förändras och förbättras med teknikens hjälp. Forskarna har också vidtagit åtgärder för att se till att forskningsresultaten både blir giltiga och generaliserbara.

Forskarna har valt ut kontrollklasser som liknar experimentklasserna så mycket som möjligt när det gäller bakgrund och förutsättningar. Och eftersom de gymnasieskolor som deltar i projektet har en stor andel elever som både är studiemotiverade och har goda kunskaper i svenska, har man inlett ett samarbete med Malmö latinskola för att komma åt aspekter som rör språk och annan etnisk bakgrund.

Geogebra

Tanken är att ta reda på hur olika typer av it-baserade lösningar kan användas i undervisningen, men fokus kommer att ligga på interaktiva skrivtavlor och det fria datorprogrammet GeoGebra, som översatts till svenska av Thomas Lingefjärd, en av de forskare som medverkar i projektet. När jag intervjuade honom våren 2009, pekade han bland annat på att den här typen av program, som gör det möjligt att modellera geometriska objekt genom att ange ekvationer och punktkoordinater, tvingar eleverna att reflektera och tänka efter.

Det abstrakta blir mer konkret samtidigt som det konkreta ges ett formaliserat uttryck. Och eftersom allt som görs i Geogebra registreras i bakgrunden, blir det enkelt för läraren att repetera, visa, förklara och göra det hela mer tydligt för eleverna.

I rapporten konstaterar forskarna att det under året dykt upp en del oväntade och intressanta trender som man gärna vill följa upp. En av trenderna är den snabba spridningen av smartphones, avancerade mobiltelefoner som närmast är att liknas vid att ha en ständigt uppkopplad dator i fickan. Det utvecklas en rad användbara program till dessa mobiler och det finns även nätbaserade lärresurser som säkert kan komma till stor nytta i undervisningen.

Spridningen av pedagogiska skärminspelningar på Youtube är en annan viktig trend. Detta är även något som kan användas när eleverna ska redovisa sina kunskaper, särskilt när de nya kursplanerna trätt i kraft, eftersom de lägger mer vikt på förmågan att argumentera och kommunicera.

Spridningen av projektets resultat är en viktig del av det pågående arbetet, och portalen IKT i matematikundervisningen, som drivs i samarbete med Nationellt centrum för matematikutbildning, är ett sätt att göra detta på. Här presenteras aktuell forskning från hela världen, och forskarna publicerar även egna artiklar och undersökningar. Dessutom är forskarna ofta ute i landet och föreläser och arrangerar workshops, och man deltar även på nationella och internationella konferenser.

Några av de lärare som deltar i Matematik för den digitala generationen ska snart börja blogga om sina erfarenheter, och samtliga lärare ska börja dela med sig av texter och undervisningsmaterial på portalen.

I våras genomförde forskarna en undersökning via portalen som visade att lärare inom och utanför projektet gärna vill integrera it i sin undervisning, men att de upplever en rad hinder som försvårar detta. Det handlar bland annat om tidsbrist, avsaknad av kontroll över skolans datorer och behov av fortbildning för att bättre kunna använda de nya tekniska möjligheterna i undervisningen. Här spelar skolledarna en stor och viktig roll, och det måste man därför börja tänka på och hantera i projektet.

Arbetet med Matematik för den digitala generationen fortsätter till september 2012, så det finns goda skäl att återkomma längre fram!


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *