Förnya undervisningen med varsin dator

Kommuner och friskolor som satsar på varsin dator till lärare och elever har blivit en allt tydligare trend på senare år. Just nu pågår pilotprojekt eller mer omfattande satsningar i ett sextiotal av landets 290 kommuner – och fler ligger i startgroparna för att förändra skolans undervisning med teknikens hjälp.

Men det räcker inte med datorer och en fungerande infrastruktur. Strategier, pedagogiska visioner och en genomtänkt kompetensutveckling av lärarna är avgörande komponenter.

Satsningarna på varsin dator ska ses mot bakgrund av den pågående globala samhällsförändringen, som jag ju ofta brukar peka på här på Omvärldsbloggen. Några aktuella exempel är  OECD:s utbildningsministermöte i Paris för en månad sedan, där man underströk vikten av att skolans undervisning utvecklar kunskaper och förmågor som är nödvändiga idag. Internationella rapporter visar på behovet av att skolans perspektiv på undervisning och lärande förändras i grunden, och att den dagliga verksamheten finner nya vägar. Länder som Singapore försöker utveckla former och innehåll i undervisningen som är mer i samklang med dagens samhälle, och USA är i färd med att staka ut en ny federal plan för skolan.

Det gäller helt enkelt att förstå samtidens villkor för att kunna fånga framtidens möjligheter.

I våras skrev jag om seminariet Kommunala strategier för skolutveckling med it, som arrangerades i samband med konferensen Framtidens lärande. Här underströks bland annat betydelsen av att lärarna verkligen lär sig att utnyttja de nya möjligheterna för att utveckla och fördjupa elevernas lärande och förståelse. Det handlar om att inta en ny attityd till undervisning och lärande. När hela samhället förändras av den digitala utvecklingen, kan skolan inte stå utanför.

Pedagogikprofessorn Berner Lindström påpekade att lärare ofta efterlyser kurser för att lära sig hur de ska förena teknik och pedagogik. Men eftersom det inte finns några färdiga svar, förslår en kurs inte särskilt långt. Istället måste lärarna experimentera, reflektera, lära av andras erfarenheter och även själva dela med sig av kunskaper och insikter.

I början av oktober skrev jag om det nystartade forskningsprojektet Unos uno, som drivs av Örebro universitet och Högskolan Dalarna inom ramen för den nystartade Forskarskolan teknikburna kunskapsprocesser. Skolor från elva kommuner deltar i projektet, och syftet är att både undersöka hur elevernas lärande förändras och att titta närmare på hur lärarnas undervisning utvecklas under de nya förutsättningarna.

Maine Learning Technology Initiative, den amerikanska delstaten Maines stora satsning på varsin dator till alla lärare och elever från år sju, är ett viktigt exempel att dra lärdom av i det här avseendet. Satsningen har varit igång sedan 2002 och det har inte varit en spikrak väg fram till målet, även om det nu finns gott om tecken på att man rör sig åt rätt håll. Sedan två år tillbaka finns Maine International Center for Digital Learning, ett forsknings- och utvecklingscenter som siktar på att bygga vidare på de egna erfarenheterna genom systematisk forskning och samarbete med andra skolor och regioner, inom och utom landet.

Den amerikanske fristående konsulten Ruben Puentedura, som arbetat mycket med utvärdering och analys av Maines satsning, var nyligen i Sverige för att dela med sig av vad han hittills kommit fram till. Hans huvudpoäng är att de nya digitala möjligheterna i början sågs som något som kunde förstärka och komplettera den traditionella undervisningen, men att man efterhand kommit fram till att förutsättningarna förändrats helt och att det därför är nödvändigt att tänka om och att tänka nytt.

Puentedura har tagit fram en modell där han visar på fyra steg i en utvecklingsprocess när det gäller it och lärande: ersättning, förstärkning, förändring och omdefinition. För att verkligen dra nytta av tekniken, måste man frigöra sig från tidigare perspektiv och arbetssätt och börja utforska möjligheterna på mer öppna sätt. Istället för att tänka läromedel och förmedling, ska man tänka i termer av lärresurser och undersökande, problemorienterade arbetssätt. Läraren spelar fortfarande en avgörande roll i undervisningen, men det blir en helt annan roll än den allvetande bakom katedern.

Satsningarna på varsin dator öppnar dörrarna för nya, spännande utmaningar – men innebär samtidigt en stor utmaning för både lärare, elever, föräldrar och beslutsfattare som varken blir enkel eller oproblematisk att hantera.


Kommentarer (3)

  1. Hans Johansson,

    Visst, datorer i all ära men vem tar kostnaden?
    I den kommun jag arbetar har man valt att låsa datorerna. Eleverna kan inte spara ner program till hårddisken. De måste logga in på utbildningsnätet för att nå sina sparade filer och kunna skriva ut på nätverksskrivarna. Om de tar hem datorn så loggar de in som vanligt och när de är på skolan så synkas allt mot servern.
    Allt för att supporten skall bli så billig som möjligt.
    Om vi räknar bort inköpskostnaden för en laptop så skulle det på vår skola kosta ca 680 000 kr/år för enbart Windows som OS. Utöver detta så tillkommer licenskostnad för övriga program (vi får inte ha t.ex. OpenOffice på dessa datorer).
    Vi har även ett extra WiFi nät som eleverna kan koppla upp egna datorer, smartphone osv mot, vilket många utnyttjar.
    Kostnaden ryms mao inte inom budgeten, om vi inte säger upp personal och det motsätter sig framförallt föräldrarna.

    Svara
  2. Leif lindqvist,

    Hej, fick just veta att vår doter skall
    få tillgång till en laptop för skolarbete M.mm.

    Men spontana reaktion är:
    Fantastiskt intiativ!

    Under mitt yrkesliv har datortekniken
    utvecklats och på mycket kort tid revelutionerat sammhällsutvecklingen-
    Nu är det dags för nästa generation att utveckla tillämpning och användande BRA!
    Leif Lindqvist

    Svara
  3. Erica Rosenkvist,

    Hey!

    Jag skriver åt klass 7c på Vialundskolan i Kumla som har bloggen ovan.

    Entreprenöriellt lärande=lära för livet= it-kunskap

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *