Skolbibliotekets utmaningar och möjligheter

I torsdags arrangerade Ekerö skolbibliotek och Skolbibliotekscentralen konferensen Att gå från vision till realitetBarnens eget bibliotek i Stenhamra. Drygt sextio skolbibliotekarier från olika delar av landet mötte upp för en hel dags föreläsningar och samtal kring vad de nya styrdokumenten, framväxten av digitala medier och den ökade betydelsen för kollaborativt skapande och lärande innebär för skolans och skolbibliotekets verksamhet.

Anette Holmqvist, ansvarig för Skolverkets webbplats Kolla källan, inledde dagen med en genomgång av kraven på informationssökning, källkritik och kritisk förståelse i Lgr11, den nya läroplanen för grundskolan. Läroplanen är uppdelad i tre kapitel. I det första behandlas skolans värdegrund och uppdrag, det andra beskriver övergripande mål och riktlinjer och det tredje innehåller kursplaner för de olika ämnena. Ett viktigt mål med den nya läroplanen är att den ska vara tydlig och enkel att förstå, både för lärare, föräldrar och elever.

En avgörande del av skolans värdegrund och uppdrag är att se till att eleverna lär sig att hantera en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Bland annat är det avgörande att utveckla goda studiefärdigheter och att kunna granska fakta och förhållanden på ett kritiskt sätt. Till skolans övergripande mål hör att säkerställa att alla elever kan tänka kritiskt och självständigt bilda sig en egen uppfattning baserad på kunskap och etiska överväganden – och att de kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I kursplanerna beskrivs varför ämnet ska studeras i skolan, vilka kunskaper och färdigheter som det syftar till, vad som är det centrala innehållet i de olika årskurserna samt vilka kunskapskrav som gäller på de olika betygsnivåerna. Informationssökning, källkritik och kritisk förståelse ingår på olika sätt i de flesta ämnenas motiv, syfte och kunskapskrav redan på lågstadiet. De saknas egentligen bara i några få ämnen: idrott och hälsa, matematik, musik, slöjd och teknik. På Kolla källans wiki finns en komplett sammanställning av vad ämnenas kursplaner innehåller i det här avseendet. Samma sak är på gång när det gäller gymnasieskolans kursplaner. Här välkomnas alla intresserade att registrera sig som användare och hjälpa till!

Anette Holmqvist konstaterade att Lgr11 innebär ett stort ansvar för skolbiblioteket och skolbibliotekarierna. Men för att det hela verkligen ska fungera, gäller det att skolbiblioteket främst ses som en metod och en verksamhet för alla skolans ämnen. Det handlar om att komplettera läraren för att hjälpa eleverna att utveckla viktiga kunskaper och förmågor som är nödvändiga i dagens informationsverklighet. Därför är det värdefullt att skolbibliotekarierna redan nu börjar läsa och reflektera kring innehållet för att kunna fylla sin roll i skolans dagliga verksamhet.

Cecilia Bengtsson, Ekerö skolbibliotek, och Fredrik Ernerot, ordförande i Skolbibliotek Väst, betonade i sin föreläsning betydelsen av att skolbiblioteket överger sitt tidigare fokus på bokutlåning för att istället inrikta sig på att vara en naturlig del av det pedagogiska arbetet. Den snabba digitala utvecklingen och den pågående reformeringen av skolans styrdokument är de avgörande faktorerna, vilket även framgår i min artikel om de bådas framträdande på Mötesplats Skola i Göteborg förra året.

Fredrik Ernerot knöt an till OECDs resonemang om den andra digitala klyftan, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, och som jag tog upp på it-ministerns rundabordssamtal om it i skola och undervisning. Det handlar inte enbart om att se till att eleverna har tillgång till och kan använda datorer och internet. De måste även kunna dra nytta av de nya möjligheterna i och för sitt lärande – och här spelar både läraren och skolbibliotekarien avgörande roller. Han citerade också Ross Todd, skolbiblioteksforskare på Rutgers University, som länge pekat på att skolbiblioteket inte kan välja om de vill delta i den pågående digitaliseringen eller stå över. Antingen hänger skolbiblioteket med, eller så förlorar man snart sin betydelse i skolans verksamhet.

Cecilia Bengtsson gav en kort beskrivning av hur man på Ekerö skolbibliotek alltmer lägger tyngdpunkten på den pedagogiska verksamheten där en genomtänkt it-användning och samverkan med elever och lärare spelar en stor roll. Tidigare har skolorna i kommunen hamnat på efterkälken när det gäller att integrera it i undervisningen, men nu är man i full färd med att ta tag  detta. Det pågår till exempel projekt med pilotskolbibliotek som deltar i Webbstjärnan och arbetar med filmprojekt och bloggar. Skolbibliotek Ekerö har också nyligen genomfört en fokusgruppsundersökning, med elever från ettan till nian, där man tittar närmare på deras mediavanor och hur skolbiblioteket kan och bör förhålla sig till detta. Nu återstår bara analysen och en artikel som ska presentera resultatet.

Båda konstaterade att skolbiblioteket har en avgörande roll att spela i undervisningen för att uppfylla de nya styrdokumentens krav och för att göra den pedagogiska it-användningen till en naturlig del av undervisningen. Det kräver dock att skolbiblioteksansvariga och rektorer inser värdet och ser till att detta kan bli verklighet.

Alma Taawo, projektsamordnare för Skolverkets tjänst Länkskafferiet, och biologiläraren Niklas Karlsson, som driver nätverket Dela! och är doktorand vid Göteborgs universitet, presenterade under eftermiddagen sitt pågående arbete med en nationell bokmärkessamling för utbildning och lärande. Det rör sig om ett socialt bokmärkesprojekt som syftar till att skapa en strukturerad samling av länkar till information om utbildning och lärande från hela världen. Man använder sig av den webbaserade tjänsten Diigo, och här finns allt från artiklar till lärresurser, forskningsprojekt och avhandlingar, pedagogiska satsningar och politiska beslut.

Alla som är intresserade är välkomna att delta. Alma Taawo ansvarar för ämnesgrupperna och hon har tagit fram en enhetlig mall för hur kategorisering och taggning ska gå till. Alla som vill kan även ställa frågor och få en introduktion via Skype. Alma Taawo, som är van vid att arbeta på egen hand med att sortera, kategorisera och beskriva lärresurser i Länkskafferiet, konstaterade att samarbete spelar en avgörande roll för att skapa en sådan här bokmärkessamling. Det gäller både beträffande att hitta länkar och att sortera dem på rätt sätt. Således är både lärare och andra intresserade som vill addera länkar och skolbibliotekarier som kan hjälpa nya användare med kategorisering och taggning välkomna att delta i arbetet.

Niklas Karlsson påpekade att det är viktigt att vi på allvar reflekterar kring vilka verktyg som vi använder i undervisningen, eftersom de formar vårt tänkande, hur vi lär oss och hur vi betraktar kunskap. Alla som använder Diigo och liknande tjänster i skolan, vilket han själv har gjort, upptäcker snart att det är minst lika viktigt att känna till vilka personer som är intresserade av samma ämnesområden som att ha faktiska ämneskunskaper. I det nyligen inledda avhandlingsprojektet tittar han närmare på hur gymnasiets biologiundervisning kan utvecklas med hjälp av sociala medier och andra former av digital interaktion.

Genom att bygga upp ett omfattande nätverk, dra nytta av andras kunskaper och perspektiv och dela med sig av sina egna, går det att skapa förutsättningar för ett mer effektivt och mångfasetterat lärande som överskrider skolans ramar, ämnesgränser och länder. Det är något helt annat än att enbart lära sig det som står i läroboken eller som poängteras av läraren. Eleverna tränar sig i att söka, kommunicera, samarbeta och att värdera kritiskt, samtidigt som de skapar resurser som kan användas och vara till nytta för andra, även utanför skolan.

perfalk

Konferensen avslutades med att Per Falk, it-pedagog på Nacka gymnasium, berättade om hur han arbetar med Wikipedia i sin undervisning under det här läsåret. Han har skapat en ”adoptionsbyrå” för wikipedia-artiklar som han använder svenskundervisningen. Det hela går ut på att eleverna adopterar varsin artikel i valfritt ämne som de sedan redigerar och arbeta vidare med, samtidigt som de reflekterar över innehållet – hur det ser ut, hur det skapas och hur det förändras. Tanken med det här är att göra allvar av skolan genom att samspela med samhället och att skapa information som andra kan använda och bygga vidare på. Samtidigt utvecklar eleverna viktiga kunskaper och färdigheter som de har nytta av genom livet.

Under den gångna terminen har Per Falk fått erfara att arbetet med att skriva i Wikipedia innebär både blod, svett och tårar. Eleverna är helt enkelt inte vana vid det här förhållningssättet till skola, kunskap och lärande. De är institutionaliserade till den traditionella undervisningen, och upplever det ofta som besvärliga att tänka själva, att möta kritik och att fatta självständiga beslut. Det har samtidigt inneburit att eleverna får ett annat förhållande till kunskap och lärande, och de möts av utmaningar som ger djupgående bidrag till deras kunskapsutveckling.  Stränga frågor som rör relevanskriterier, faktagranskning och upphovsrätt på bilder kommer snabbt från andra användare, och det är helt enkelt nödvändigt att följa de regler och riktlinjer som gäller. Wikipedia kan ofta vara en tuff lärmiljö, men det är samtidigt ett bra sätt att skapa lärresurser som verkligen kommer till användning.

Per Falk har stor hjälp av bibliotekarierna som arbetar mycket med källkritik och Wikipedia i klasserna. Eleverna använder Wikipedia dagligen och därför är det förstås viktigt att de lär sig att förhålla sig till den som källa och att de förstår hur innehållet skapas och förändras. Att själva delta i arbetet med att skriva artiklar innebär ett situerat lärande som sätter ordentlig fart på förståelsen!

Det finns mycket att fundera på när det gäller skolbibliotekets roll i skolan. Detta gäller inte minst efter 1 juli, då den nya skollagen träder i kraft. Den slår nämligen fast att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek – och det väcker en rad praktiska frågeställningar kring genomförandet och kraven på personalens kompetenser och förhållningssätt. Således finns det god anledning att återkomma i ärendet!


Kommentarer (2)

  1. Cecilia Bengtsson,

    Tack, Stefan. Som alltid välskrivet, angeläget och analyserande!

    Svara
  2. Elisabeth,

    Glöm inte bort alla utbildade IT-pedagoger som kan stödja elevernas användning av IKT i skolan.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *