Läraryrkets globala utmaningar

16-17 mars arrangeras International Summit on the Teaching Profession i New York – ett toppmöte om de utmaningar världens länder står inför beträffande läraryrket under de närmast följande åren. Toppmötet arrangeras av amerikanska utbildningsdepartementet, OECD, Asia Society, den internationella fackliga organisationen Education International, de båda amerikanska lärarfacken NEA och AFT, skolledarorganisationen CCSSO samt WNET, som öppnar dörrarna för den årliga konferensen Celebration of Teaching and Learning omedelbart efter toppmötet.

Förutom värdlandet USA har de länder och regioner som genomsnittligt klarade sig bäst i senaste PISA-undersökningen bjudits in. Shanghairegionen, Singapore, Sydkorea, Brasilien, Kanada, Estland, Australien, Nya Zeeland och samtliga nordiska länder utom Sverige hör till dem som ska vara med. Utbildningsministern, ledarna för de största fackföreningarna samt högst två skolledare deltar från varje land.

istp

OECD har tagit fram den sjuttiosidiga skriften Building a High-Quality Teaching Profession inför toppmötet, som tecknar bakgrunden och pekar på goda exempel från olika delar av världen. Den bygger på rapporter från ILOs och UNESCOs arbete med CEART, aktuellt material från PISA och TALIS, ytterligare OECD-rapporter inom området och slutsatserna från OECDs utbildningsministermöte i Paris i november förra året.

Efteråt kommer arrangörerna att sammanställa en skrift som sammanfattar de viktigaste insikterna och skisserar en lämplig väg framåt. Därefter följer säkert fler internationella möten och konferenser som ska föra tankar och diskussioner vidare.

Frågeställningar som rör rekrytering av nya lärare, lärarutbildning, kompetens- och yrkesutveckling, arbetsvillkor, prestationsvärdering och lönesättning är på dagordningen, liksom hur beslutsfattarna kan få med sig lärarna och deras organisationer i utbildningsreformer och skolutvecklingsarbete. Under ytan finns även de utmaningar och problem som diskuterades i Paris. Ett exempel är skolsystemets bristande förmåga att förbereda barn och ungdomar inför de krav samhällsutvecklingen ställer, inte minst genom den snabba it-utvecklingen. Ett annat är den djupa klyftan mellan dagens lärandeforskning och den faktiska undervisningen i medlemsländernas skolor.

Läraren spelar en avgörande roll för att eleverna verkligen ska utveckla de kunskaper och förhållningssätt som de behöver. Aktuell forskning visar dock att det förutsätter en yrkeskompetens och en varierad repertoar av vetenskapligt grundade undervisningsmetoder och arbetssätt som utgår från dagens samhällsvillkor. Det handlar bland annat om att lära eleverna förstå och hantera ett föränderligt, komplext och digitalt samhälle utifrån sina olika förutsättningar och att hjälpa dem bli goda medborgare i en alltmer global, sammanknuten värld.

asiasociety

I onsdags publicerade Singaporetidningen The Straits Times en artikel av Asia Society-medarbetaren Vivien Stewart om det kommande toppmötet. Här lyfter hon fram betydelsen av att länderna delar med sig av sina erfarenheter och försöker lära av varandra. Det finns goda exempel från hela världen, men flera länder och regioner i Asien har lyckats särskilt väl.

I Japan spelar lesson study en stor roll i utvecklingsarbetet,  vilket innebär att lärarna på varje skola arbetar tillsammans i grupp för att analysera, förändra och förbättra sina lektioner.

Shanghai har förbättrat alla elevers prestationer och lika möjligheter genom att låta lärarna rotera mellan starka och svaga skolor. Myndigheterna uppmuntrar även skolor och lärare att utveckla såväl kursplaner som undervisning och att dela sina lärresurser och metoder med varandra.

Singapore, som jag senast skrev om förra våren, har ett av världens allra mest framgångsrika skolsystem. Det beror bland annat på att man lyckats rekrytera den högst presterande tredjedelen av landets högskolestuderande till lärarutbildningarna och att varje lärare har tillgång till hundra timmars kompetensutveckling om året.

I likhet med resten av världen står Singapore inför en del besvärliga utmaningar när undervisningen överger den traditionella förmedlingsinriktade undervisningen för att istället fokusera på problemlösning, kritiskt tänkande, kunskapsdelning och gemensamt lärande. Förmågan att dra pedagogisk nytta av den snabba it-utvecklingen spelar en avgörande roll. Allt detta försöker myndigheterna hantera på ett systematiskt sätt, bland annat genom att ge skolledarna ett stort ansvar för skolutvecklingen och genom att satsa på klassrumsnära aktionsforskning. Experimentsatsningen FutureSchools@Singapore är också väldigt viktig i det här avseendet.

arpa-ed

Vivien Stewart pekar även på att USA, som hörde till de världsledande inom utbildningsområdet under 1900-talet, inte har lyckats skapa ett nationell skolsystem som ger samma möjligheter åt alla elever, oavsett social bakgrund. Man har inte heller lämnat de modeller som skapades under industrisamhällets höjdpunkt. Till skillnad från många andra länder har man dock en omfattande forskning kring och praktisk tillämpning av undersökande, problembaserad och it-integrerad undervisning som ger en utmärkt grund att stå på. Här är bland annat MacArthur Foundations omfattande stöd till projekt som arbetar med digitala medier och lärande ett bra exempel, liksom lokala satsningar som iZone i New York och NuVu i Boston.

Under det senaste året har det dragits igång flera omfattande federala satsningar på skolan i USA. Jag har tidigare skrivit om några av dem och även pekat på utvecklingsfonden Race to the Top samt Common Core, ett nytt delstatsöverskridande ramverk för undervisning och bedömning. Dessutom blir det förstås intressant att se vad den nationella it-planen Tranforming American Education kan leda till. Detsamma gäller den nyligen aviserade forskningssatsningen ARPA-ED, Advanced Research Projects Agency for Education, som i sin retorik påminner om läget efter att Sovjetunionen sänt upp Sputnik i rymden 1957. Året efter startades den militära forskningsmyndigheten ARPA, vars verksamhet fick en stor betydelse för den avancerade teknikutvecklingen under de närmast följande decennierna. Nu finns det förhoppningar om att denna undervisningsinriktade it-satsning ska få fart på nytänkandet inom den amerikanska skolan, så att landet och befolkningen både kan stärkas kunskapsmässigt och ekonomiskt.

Här finns det onekligen mycket att hålla ögonen på! Det blir intressant att se vad nästa veckas toppmöte leder till, såväl på kortare som längre sikt.


Kommentarer (2)

  1. Erica Rosenkvist,

    Varsågoda…

    …alla ni som vill testa om en dator per elev i skolan inklusive smartboard och projektor samt dator till undervisande lärare kan öka måluppfyllelsen, kom till Vialundskolan i Kumla! Du/ni fixar datorer-jag fixar resten!

    Vid genomgång och inträngande i svenskämnet och dess mål, så kallad implementering, inför skola 2011 så konstaterade vi lärare i svenska att kraven på it-kunskap har snäppats upp – GREAT! Helt ärligt alltså alla tyckte det var positivt och helt i linje med att vi ska vara en del av det samhälle vi lever i! Så nu väntar vi bara på ett flöde av datorer och personer som kan hålla alla dessa it-grejer i användbart skick till kommunens alla skolor, för vi pedagoger är redo att bedriva skolutveckling, grymt redo.

    PIM är bra, det blir vad man gör det till som så mycket annan utbildning, men det krävs MER kompetensutbildning på it-området!

    Så, någon där ute i cyberrymden med 25 datorer som vill komma till användning, Here I am!!!

    Svara
  2. Elisabeth,

    Intressant artikel. Med tanke på rådande debatt just nu kring katederundervisning tycker jag att resultaten från Singapore talar sitt tydliga språk. Hoppas din blogg/webbplats läses av många.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *