Nya vägar för Futurelab

Futurelab är en oberoende och icke-vinstdrivande brittisk aktör som sedan tio år tillbaka ägnar sig åt teknikdriven forskning och utveckling kring utbildning och lärande. Verksamheten bedrevs länge i nära samarbete med regering och myndigheter för att förändra skolans undervisning i en mer undersökande och it-integrerad riktning. Förutsättningarna ändrades dock efter parlamentsvalet i maj förra året, då den sittande labourregeringen förlorade och alliansen mellan de konservativa och liberaldemokraterna tog över.

Den nya regeringen, som har en mer traditionell syn på skolan, avbröt satsningarna på förnyelse eftersom man ansåg att de misslyckats och att de mest slukade pengar från den redan hårt ansträngda statskassan. Som en konsekvens av detta stoppades Harnessing Technology, den digitala strategin för skolan, och arbetet med de nya styrdokumenten, Essentials for Learning and Life, som jag skrev om i januari förra året.

Regeringen beslutade också att lägga ner Becta, den offentliga verksamhet, en s.k quango, som sedan starten 1998 varit helt inriktad på att stödja och underlätta integrationen av it i skolans undervisning, och som Futurelab ofta samarbetat med.

I slutet av november gav regeringen ut ett whitepaper där man presenterade sin övergripande syn på skolan: The Importance of Teaching. Här betonas värdet av att lärare kan lägga sin kraft på att undervisa och att tiden inte slösas bort på onödig byråkrati.

Elevernas prestationer ska höjas och tyngden ska läggas på basfärdigheterna samt kärnkunskaper i de olika ämnena. Matematik och naturvetenskap ges en särskilt viktig roll, men samtidigt anses det viktigt med en bred och allmänbildande skola som kan ge eleverna en ordentlig grund. Betydelsen av ordning och reda framhävs också, liksom värdet med en rättvis betygsättning. Målet är att skapa en skola som står sig i den globala konkurrensen och därför är det både viktigt att lära av goda exempel utomlands och att skärpa upp verksamheten så att resultaten i PISA och liknande undersökningar kan förbättras.

Regeringen vill förvissa sig om att landets skolor verkligen kan fylla sin uppgift och att alla elever får den utbildning som de har rätt till. Man kommer därför att intensifiera skolinspektionens verksamhet, och alla resultat kommer att vara offentligt tillgängliga. Tanken är dock inte att bestämma hur undervisningen ska bedrivas eller att detaljspecificera innehållet. Behovet av att integrera it i undervisningen lyfts inte heller fram. Skolorna ges dock  tämligen fria ramar för sitt arbete så länge de uppfyller kunskapsmålen. Regeringen uppmanar också till konkurrens mellan skolorna genom olika undervisningsformer och arbetssätt.

Strax före årsskiftet flyttade Futurelab sin verksamhet från Bristol till London. Ungefär samtidigt startades ett vinstdrivande bolag med syfte att finansiera den samhällsnyttiga verksamheten med hjälp av avgiftsbelagda tjänster. En av dessa tjänster är Futurelab Hubs, en satsning på att skapa ett nationellt nätverk av skolor som utvecklar undervisning och lärande i takt med tidens krav med hjälp av kunniga lärare och modern teknik. Det här är förstås ett sätt att fortsätta det arbete som bedrevs tidigare, fast inom ramen för de nya förutsättningarna.

Idén är att Futurelab ska hjälpa intresserade skolor att finna nya vägar tillsammans på ett kostnadseffektivt sätt. Förutsättningen för att delta är att skolan räknas bland landets främsta av skolinspektionsmyndigheten Ofsted eller att man visar en tydlig vilja och förmåga att höja undervisningens kvalitet. De skolor som deltar ska både satsa seriöst på undersökande och it-integrerade arbetssätt och arbeta aktivt med att sprida sina erfarenheter vidare till andra skolor i sitt närområde. I gengäld får de tillgång till aktuella forskningsrön, kvalificerad kompetensutveckling samt hjälp med att förankra förändringsarbetet i organisationen.

Genom åren har Futurelab bedrivit en lång rad projekt inom viktiga områden som byggt upp de kunskaper och erfarenheter som krävs för att leda nätverket. Framtidsprojektet Beyond Current Horizons och Enquiring Minds, ett fyrårigt projekt som gick ut på att skapa nya arbetssätt och nytt undervisningsinnehåll utifrån elevernas intressen och förutsättningar, är två exempel. Futurelab har också genomfört ett antal litteraturöversikter, bland annat om vad som krävs för att förnya skolan, och förra året tog man fram en handbok om digital kompetens i praktiken, fylld med konkreta exempel och tillvägagångssätt.

Under mars månad har de första skolorna anslutit sig till Futurelab Hubs, bland annat Copland Community School i londonstadsdelen Brent. Detta sker samtidigt som det på sina håll börjar växa fram en kritik mot regeringens syn på skola och undervisning.  Ett exempel på detta är en debattartikel i The Guardian i tisdags, skriven av Valerie Hannon från konsultföretaget Innovation Unit.

Hannon menar att den politik som förs snarare blickar bakåt än framåt, och att de goda exempel man vill lära av är på väg i en annan riktning än den som regeringen har i sikte. Nästa PISA-undersökning kommer att lägga mindre vikt vid rutinkunskaper och istället ägna mer åt samarbete, interaktivitet och komplexa problem. Detsamma gäller de länder som lyfts fram som föredömen, bland annat Finland och Korea, där man i allt högre grad betonar kreativitet, problemlösningsförmåga och en integrerad it-användning. Standardiserade grundkunskaper är inte längre tillräckliga i den globala konkurrensen, vilket ju även OECD underströk på sitt utbildningsministermöte i november.

Valerie Hannon noterar också att utbildningsminister Michael Gove nyligen berömde New Yorks effektiva utbildningspolitik, men även där handlar det i hög grad om pedagogisk förnyelse med hjälp av it. Ett exempel på detta, som hon nämner, är satsningen New York City Innovation Zone, som jag skrev om förra våren.

Det finns således goda skäl att återkomma.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *