Dra nytta av de digitala möjligheterna i skolan

Skriven av Stefan Pålsson, april 6, 2011 – 15:04 -

Project Tomorrow är en amerikansk organisation som genom egna undersökningar och rapporter vill skapa opinion kring digitala mediers roll och möjligheter i skolans undervisning. Organisationen har sina rötter i NetDay, som 1996 började verka för att ge skolor tillgång till Internet genom att engagera näringsliv, politiker och frivilliga.

Efterhand som den digitala infrastrukturen förbättrades i USA, började man istället fästa blicken på hur digitala medier kan förnya undervisningen och hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs idag. 2005 slogs NetDay samman med Project Tomorrow, en organisation i Kalifornien som arbetade för att skapa en bättre matematik- och no-undervisning med teknikens hjälp.

speak_up

Speak Up är en nationell undersökning som har genomförts varje år sedan 2001 för att kartlägga hur den amerikanska skolan, från förskolan till och med gymnasiet, använder och förhåller sig till it och digitala medier i undervisningen. För att få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt, försöker man se till att lärare, skolledare, elever och föräldrar från hela USA deltar.

I fredags släppte Project Tomorrow den första rapporten från 2010 års undersökning – The New 3 E’s of Education: Enabled, Engaged, Empowered – som beskriver hur elever och föräldrar förhåller sig till it och digitala medier i skolans undervisning. Analysen bygger vidare på förra årets undersökning, Creating Our Future, som visade hur eleverna uppfattar och försöker använda de nya möjligheterna i sitt lärande.

I rapporten konstateras att allt fler elever har tillgång till mobiler, laptops eller tablets hemma, och de vill gärna kunna använda dem i skolan. Det är också tydligt att tillgången ökar inom alla socialgrupper, så det finns inga oroväckande tecken på en digital klyfta när det gäller tillgång. Två tredjedelar av föräldrarna, tvärs över socialgrupperna, säger också att de är beredda att köpa någon slags mobil enhet till sina barn, om de behöver det för sitt skolarbete. Problemet är snarare att huvuddelen av skolledarna säger nej.

eee

Den växande betydelsen för blended learning är en annan viktig trend som rapporten pekar på. Allt fler elever tar kurser på nätet, och där sker undervisning och lärande på andra sätt än i det traditionella klassrummet. Samarbete ges en större betydelse, många upplever att det blir enklare att ställa frågor och läraren har en mer stödjande och vägledande roll.

Många elever är vana användare av digitala medier på fritiden och vill gärna arbeta på samma sätt i skolan. Det handlar bland annat om att skriva texter tillsammans, att blogga och att skapa och berätta med multimedia. Men för att detta ska kunna fungera, är det nödvändigt att skolorna tar bort de filter som spärrar tillgången till många av de vanliga sociala tjänsterna på nätet.

E-böcker och andra digitala lärresurser är en tredje trend som lyfts fram i rapporten. Alla som tillfrågats är positiva till att använda mer digitalt material i undervisningen. Skolledare och administratörer gläds över att kostnaderna minskar och föräldrarna tror att barnens intresse och motivation kan öka. Eleverna menar att de kan få tillgång till ett rikt, multimedialt och ständigt aktuellt material som gör det möjligt att arbeta mer samarbetsinriktat och undersökande kring viktiga frågor och problemställningar.

Tyvärr framgår det inte av rapporten vad lärarna tycker, men det påpekas att traditionella läroböcker fortfarande dominerar i undervisningen. En möjlig förklaring till detta kan vara att de standardiserade proven tillmäts en så stor betydelse att lärarna inte vågar experimentera. Eleverna är dock frustrerade över att inget händer och att undervisningen mest kör vidare i gamla hjulspår.

En fjärde trend är det gryende digitala intresset och engagemanget bland föräldrarna. Många av dem är vana it-användare och upplever själva hur de kan lära sig och utvecklas genom att samarbeta med andra i digitala medier. Därför är de måna om att barnen ska ha tillgång till ny teknik som låter dem utveckla sin förståelse på intressanta och effektiva sätt, och att de lär sig att lära, lära om och lära nytt.

speakup2

Rapporten visar tydligt att eleverna ser hur tekniken kan användas i nya undervisningsformer som utvecklar deras lärande och förbereder dem för det samhälle som växer fram. Kritiskt tänkande, kreativitet, digitala medier och gemensamt skapande är några avgörande komponenter som behöver ges en mer framträdande plats i undervisningen. Men för att detta ska bli möjligt måste visionerna förankras bland skolledare, administratörer och lärare. En del är redan med på tåget, men större delen av arbetet återstår.

Jag har tidigare nämnt att behovet av nytänkande när det gäller utbildning och undervisning är på väg att bli en het fråga i amerikansk politik och debatt. I november presenterade utbildningsminister Duncan en ny nationell plan för att integrera it i undervisningen, och den federala regeringen har även dragit igång flera stora satsningar för att få fart på nytänkandet och förändringarbetet.

Men det räcker inte med planer och visioner för att skolan ska förändras. Kanske blir önskemål och krav från de alltmer digitala föräldrarna den faktor som sätter fart på utvecklingen?


Postat i kategorin Informellt lärande, IT-strategi, Medie- och informationskunnighet, Nätkulturer | 4 kommentarer »

4 kommentarer till “Dra nytta av de digitala möjligheterna i skolan”

  1. Helen Ögnelod skrev:

    Jag saknar att det inte görs mer forskning, statistik och rapporter över hur det är i Sverige. Det behövs mer det är inte tillräckligt med Falkenbergsrapporten utan det är nu när så många kommuner satsar på mer digitala lärresurser och 1-1 som det ska igång med forskning.

    Det är oerhört viktigt att skolledarna kan leda arbetet med att utveckla den digitala undervisningen med fokus på pedagogiken istället för som det varit under en längre tid mest tekniska diskussioner.

    Skolan kan inte blunda för vilka möjligheter det finns för lärandet att använda de digitala medier som eleverna redan använder på sin fritid.

  2. Stefan Pålsson skrev:

    Hej!

    Tack för kommentaren!

    I oktober förra året skrev jag om den nystartade forskningssatsningen Unos uno där seniorforskare och doktorander tittar närmare på 1-1-satsningar i tio kommuner: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2010/10/07/tkp/

    I förra veckan konstaterade Riksdagens utbildningsutskott att aktuell skolforskning både måste förmedlas bättre till skolorna och tas i bruk i praktiken på ett effektivare sätt än idag: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=45&sq=1&ID=zxrbxs7DB_4_7 Här kommer det att följa debatt och beslut.

  3. Elisabeth skrev:

    Delar din uppfattning Helen. Jag blir nyfiken på vilka aktuella undersökningar som finns gjorda i Sverige på området.Jag vill poängtera att digital kultur inte på något sätt utesluter andra former av undervisning. Men frågan är ändå varför inte det du tar upp i ditt blogginlägg Stefan får ta större plats i skoldebatten. Att arbeta med digitala medier i undervisningen kräver ”nya” pedagogiska angreppssätt och att vi diskuterar synen på vad som är viktig kunskap idag och imorgon. Sen kan jag inte låta bli att ställa mig själv frågan hur resurstilldelningen ser ut i världen vad gäller datortillgången.Är det positivt eller negativt ur global synpunkt med dagens teknik. Här är svaren lika många som frågorna, men denna aspekt tål att belysas.

  4. Stefan Pålsson skrev:

    Tack för kommentaren!

    Jag ska försöka belysa ämnet ur ett svenskt perspektiv framöver, bland annat i samband med Framtidens lärande i Nacka om drygt en månad.

    Miljöfrågan är förstås både intressant och viktig, men den faller utanför ämnet på den här bloggen.

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS