Danska råd om it i skolan

För en vecka sedan publicerade danska Teknologirådet rapporten Skole og medier – it-understøttelse af læring.  Den har tagits fram med hjälp av av en tvärvetenskapligt sammansatt expertgrupp i projektet It og nye læringstilgange. Rapporten, som omfattar drygt trettio sidor, innehåller rekommendationer till politiker, skolledare och lärare om vad som bör göras för att den pedagogiska it-användningen i skolan ska ge ett bra stöd åt elevernas lärande och kunskapsutveckling. Det finns också en sammanfattning på tre sidor i Teknologirådets nyhetsbrev Fra rådet til tinget.

Teknologirådet är ett oberoende rådgivande organ, skapat genom ett folketingsbeslut 1995, som ska följa den globala tekniska utvecklingen och analysera vad den innebär för olika samhällsområden. Rådets främsta uppgift är att förmedla sina resultat till regering och folketing samt att främja den allmänna teknikdebatten i Danmark. Videnskabsministeriet har det övergripande ansvaret för verksamheten.

I beskrivningen av projektet It og nye læringstilgange konstateras att den digitala infrastrukturen till stor del är på plats ute på skolorna, tack vare tidigare satsningar. Trots detta är både lärare och skolledare ofta osäkra på när it kan vara till hjälp i undervisningen och hur man ska arbeta för att verkligen dra nytta av teknikens möjligheter.

De aktuella ämnesplanerna för folkeskolen, Fælles Mål 2009, innehåller en rad kunskapsmål som rör it och digitala medier och som knyter an till den pågående samhällsutvecklingen. Därför är det viktigt att it används på sätt som både skapar nya vägar för undervisningen och utvecklar elevernas lärande inom viktiga områden.

I matematik, fysik och kemi och biologi, betonas till exempel betydelsen av att kunna använda olika it-baserade hjälpmedel och att självständigt kunna söka, värdera, sammanställa och bedöma tryckt och digital information.

När det gäller samhällskunskap understryks värdet av att kunna använda internets kommunikationsmöjligheter och mediala uttrycksformer för att i samspel med andra utveckla en förståelse för  hur samhället ser ut och fungerar på lokal, nationell och global nivå.

I ämnet danska lyfts de digitala uttrycksmöjligheterna fram, liksom behovet av goda kunskaper i informationssökning och kommunikation på nätet.

Ämnesplanen för medier, som finns på schemat i år 8 och 9, lyfter särskilt fram den framväxande deltagarkulturen på nätet, den ökande interaktiviteten och den alltmer flytande gränsen mellan producent och konsument i de digitala medierna. Detta måste eleverna lära sig att förstå och hantera.

Målet med Teknologirådets projekt var konkret och tydligt: analysera de senaste årens erfarenheter från den danska skolan och ta reda på vad som krävs för att it verkligen ska integreras i undervisningen.

Arbetet i projektet kretsade kring fyra teman:

  1. Den digitala teknikens möjligheter
  2. Undervisning och lärresurser
  3. Förankringen av it i den pedagogiska praktiken
  4. Mångfald och inklusion

Det är förstås avgörande att lärare kan använda de digitala möjligheterna på bättre sätt än idag, men i rapporten varnas samtidigt för att lägga alltför stor vikt vid tekniken. Istället handlar det om att sätta undervisningen och elevernas lärprocesser i främsta rummet och att utforma sin it-användning med hänsyn till det. Men för att det ska bli möjligt, är det viktigt att lärare känner sig trygga med tekniken och upplever en frihet att utforska möjligheterna.

Rapporten pekar på att en flexibel, öppen och lättanvänd infrastruktur som främjar samarbete inom och utanför skolans väggar spelar en avgörande roll. Bland annat är det viktigt att skolorna satsar på lösningar som minskar plattformsberoende och undanröjer trösklar, filter och spärrar.

En god tillgång till digitala lärresurser är en annan viktig faktor, liksom kunskapsdelning och pedagogiskt samarbete mellan lärare. De statliga satsningarna SkoleKom och Materialeplattformen, som ingår i den statliga undervisningsportalen EMU, spelar viktiga roller i det avseendet idag.

materialeplatformen

I rapporten konstateras att det är viktigt att danska politiker börjar resonera kring vilka tjänster inom de här områdena som behövs framöver och vilka beslut som måste fattas. Hur skapar man på bästa sätt en plattform där lärare kan utvecklas tillsammans? Vad krävs för att förlagen ska börja utveckla digitala lärresurser som svarar mot undervisningens behov, där lärare och elever kan vara delaktiga i utformning och vidareutveckling? Hur underlättar man för lärare att själva utveckla digitala lärresurser? Här finns det inga enkla svar, men det är viktigt att på allvar reflektera kring frågorna.

I rapporten slås fast att lärarutbildningen spelar en viktig roll för att it-användningen ska integreras i den pedagogiska praktiken. Med andra ord är det avgörande att de blivande lärarna inte bara lär sig att använda datorn och att hantera internet, utan att de också får lära sig hur de kan tillämpa dessa kunskaper i undervisningen.

För att förändringen ska ta fart ute på skolorna, måste skolledningen vidta åtgärder som främjar en kreativ och målinriktad användning av it i undervisning. Framför allt handlar det om att se till att alla lärare får den kompetensutveckling och det tidsutrymme som krävs. Dessutom är det viktigt att knyta an till elevernas erfarenheter och perspektiv kring digitala medier för att de ska utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver.

Såväl forskning som erfarenhet visar att en genomtänkt it-användning kan hjälpa elever i behov av särskilt stöd att förbättra sitt lärande. Undervisningen kan både bli mer motiverande och mer effektiv om den bygger vidare på teknikens möjligheter. Rapporten slår fast att det fortfarande finns mycket att göra inom det här området, men säger också att det är viktigt att bygga vidare på dessa insikter i den ordinarie undervisningen. En mer mångfaldig och individanpassad undervisning är något som alla kan ha nytta och glädje av i skolan.

Teknologirådets rapport presenterar en rad intressanta resonemang och rekommendationer som rör it, undervisning och lärande i skolan. Nu återstår det att se vad den kommer att innebära för undervisningspolitiken, skoldebatten och det praktiska skolutvecklingsarbetet i Danmark.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *