Sätt fart på integrationen av it i undervisningen

I Nederländerna spelar den oberoende offentliga aktören Stichting Kennisnet (Stiftelsen Kunskapsnätet) en stor och viktig roll i arbetet med att integrera it i skolans dagliga undervisning. Mottot för verksamheten är ”förnya lärandet”, och det verkar man för genom forskningsbaserat utvecklings- och visionsarbete, kompetensutveckling av lärare och tillgängliggörande av digitala lärresurser.

Kennisnet samarbetar med en rad andra organisationer i och utanför landet, och representerar Nederländerna i Europeiska skoldatanätet. Dessutom ingår man i den koalition av aktörer inom näringsliv, arbetsmarknad, utbildning och forskning som för tre månader sedan presenterade en nationell tioårsplan för kunskapsutveckling och nytänkande. Planen knyter an till EU:s Digital Agenda for Europe, som ju även den sträcker sig fram till 2020.

kia

Ambitionen är att Nederländerna ska vara bland världens fem mest kunskapsintensiva och innovativa länder 2020. Koalitionen har tagit fram en lista över sextio specifika mål som ska uppnås och en förteckning över de delmål som måste uppfyllas för att det ska bli möjligt att nå dit.

Fram till 2015 är det fem prioriteringar som står främst, och tre av dem rör utbildning och lärande. Det handlar om att alla studerande ska ha rätt till skickliga lärare, att utbildningen i hög grad ska kunna anpassas efter olika förutsättningar och behov samt att utbildningssystemet verkligen ska stimulera viljan att lära och att utvecklas.

I sin egen verksamhetsplan för 2011, knyter Kennisnet både an till koalitionens långsiktiga plan och till samtal och intervjuer med lärare, skolledare, myndighetsrepresentanter, beslutsfattare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Man slår fast att det nu är hög tid att sätta fart på integrationen av it i undervisningen, men konstaterar samtidigt att detta måste göras på ett genomtänkt och samordnat sätt.

I Nederländerna har skolorna stor frihet att själva utforma sin verksamhet, under förutsättning att man håller sig inom ramarna för styrdokumenten och att den statliga skolinspektionsmyndigheten inte har något att invända.

balanced_acceleration

2004 presenterade Kennisnet första versionen av ”Vier in Balans” (Fyra i balans), en forskningsbaserad modell som man använder som vägledning för planeringen och det konkreta förändringsarbetet ute på skolorna. Varje år undersöker man hur förändringsarbetet går och i vilken mån skolorna lyckas upprätthålla den balans som krävs för att allt ska fungera.

Modellen består av fyra element som ska vara i balans:

  1. Vision. Här handlar det om skolans syn på kunskap och god undervisning samt vad man gör för att nå fram till detta. Vilka mål finns för skolans verksamhet? Vilka roller spelar lärare och elever? Hur ser undervisningen ut och vad syftar den till?
  2. Kunskap. Lärarnas kunskaper och förmågor måste vara så pass bra att de kan dra  nytta av it för att uppnå undervisningsmålen. Det räcker inte att kunna hantera tekniken, utan det är nödvändigt att kunna knyta den till pedagogiken och till undervisningens innehåll.
  3. Digitala lärresurser. Här innefattas allt material som används i undervisningen, såväl sådant som skapats med ett pedagogiskt syfte och sådant som inte har det. Hit räknas även datorprogram och digitala tjänster.
  4. Infrastruktur. Tillgången till datorer, internetanslutning och digitala lärmiljöer är en viktig faktor, och här räknas även administration och underhåll in. Det är viktigt att utrustningen är i gott skick och kan användas utan onödigt besvär i undervisningen.

I den engelska versionen av rapporten om 2010 års undersökning, Four in Balance Monitor 2010, ges en kort presentation av modellen och Kennisnet förklarar även begreppet ”balans”.  I rapporten konstateras att det dessvärre inte finns några enkla tumregler för vad som krävs och vad som bör göras. Balans innebär varken att man ska satsa lika mycket på alla fyra delar eller att man ska satsa så mycket som möjligt. Istället gäller det att försöka hitta en jämvikt som gör att arbetet fungerar och att utvecklingen skrider fram i ett hanterbart tempo.

Vision, kunskap, digitala lärresurser och infrastruktur ska ligga på ungefär samma nivå för att kunna samspela på ett bra sätt. Det påpekas också att mänskliga faktorer som vision, kunskap och ledarskap är de mest avgörande för balansen, och att det därför är nödvändigt att ägna dem mycket uppmärksamhet.

4ib

Rapportens slutsats är att det ofta inte finns någon gemensam vision på skolorna kring it i undervisningen, och det leder i sin tur till att varken infrastruktur eller digitala lärresurser är särskilt väl anpassade till lärarnas behov. Det finns för det mesta en centralt definierad vision för hur it ska integreras i undervisningen, men det har sällan tänkts tillräckligt kring vad det innebär ur ett mer konkret didaktiskt perspektiv.

Skolledarna är i regel nöjda med it-satsningarna, medan lärarna menar att det saknas en tydlig riktning och att det i stort sett är upp till dem själva att förändra det dagliga arbetet med hjälp av tekniken. Detta leder till att en del lärare saknar motivation till att tänka om och att tänka nytt. De allra flesta lärare kan hantera tekniken utan besvär, men många har inte de kunskaper som de behöver för att verkligen utnyttja den digitala utvecklingen i sin undervisning. Enligt rapporten handlar det om drygt fyrtio procent av Nederländernas 300 000 lärare.

I årets verksamhetsplan noterar Kennisnet att det krävs hårt arbete för att åstadkomma en bättre balans mellan tekniska möjligheter och pedagogisk praktik. Därför är det inte minst viktigt att skolorna verkligen anstränger sig för att ta fram en gemensam pedagogisk it-vision där allas synpunkter och förutsättningar vägs in. Samtidigt är det nödvändigt att lärarna lär sig att använda tekniken i sin undervisning och att digitala lärresurser utnyttjas i större omfattning och på bättre sätt än idag. Detta förutsätter att tekniken kan användas utan onödiga hinder och spärrar.

Kennisnet menar att det gäller att få ordentlig fart på utvecklingen nu, annars kommer arbetet att ta mycket längre tid än förväntat och påverka såväl den globala konkurrenskraften som den allmänna samhällsutvecklingen negativt. Under året gäller det framför allt att lägga krutet på lärarnas kompetensutveckling och på arbetet med att hjälpa skolorna att utveckla en vision som är väl förankrad bland alla som ska arbeta med den. Men det är också viktigt att fortsätta utvecklingen av digitala lärresurser, vilket i sin tur kräver samarbete med en rad andra aktörer.

Utvecklingsarbetet behöver alltså skruvas upp ett par snäpp, samtidigt som finanskrisen fäller sin skugga över Nederländerna. Här handlar det dock inte främst om stora, kostnadskrävande satsningar, utan snarare om reflekterande samtal, kunskapsdelning och förutsättningar för nytänkande kring kunskap, undervisning och lärande genom it och digitala medier. Det blir intressant att se hur man löser den ekvationen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *