Värdet och nyttan av it i undervisningen

Den här veckan var det åter dags för NKUL, den årliga norska konferensen i Trondheim om användningen av it i undervisning och lärande. Årets tema var ”alltid på – överallt”.  Föredrag, presentationer och workshops fäste således blicken på hur skolan påverkas av den allt snabbare utvecklingen mot ubiquitous computing och närapå konstant uppkoppling mot internet.

Vi som inte var på plats kunde följa plenumföreläsningarna och en del av presentationerna direkt över nätet. Jag förmodar att de, precis som förra året, även kommer att bli tillgängliga i efterhand.

Onsdagens program avslutades med två föredrag av Lars Vavik, Høgskolen Stord/Haugesund, och Sten Ludvigsen, Intermedia, Universitetet i Oslo, som från skilda perspektiv belyste de målmedvetna norska satsningarna på att anpassa undervisningen till den digitala samhällsutvecklingen.

Under de första åren, i slutet av 90-talet, handlade satsningarna mest om teknik och infrastruktur. Därefter har de pedagogiska och didaktiska frågeställningarna efterhand  alltmer kommit i centrum för åtgärder, regelverk och program. Från 2004 till och med 2008 genomfördes Program for digital kompetanse, och 2006 startade Kunnskapsløftet, en reform av grundskola och gymnasium som bland annat innebär att it ska integreras i alla ämnen.  En övergripande konsekvens av detta är att många kommuner och skolor sedan dess satsar på att varje lärare och elev ska ha varsin dator.

Det här förändringsarbetet är dock varken enkelt eller smärtfritt, vilket bland annat Abelias utvärdering av satsningen på digital kompetens och 2009 års Monitor-rapport visar. Det tar helt enkelt tid att förändra undervisningen, och det kräver både att lärarutbildningen förändras och att yrkesverksamma lärare ges hjälp och stöd genom bland annat kompetensutveckling. En konsekvens av detta är upprättandet av det nationella forsknings- och utvecklingscentret Senter for ikt i utdanningen i januari 2010.

Lars Vaviks föredrag kretsade kring en del av slutsatserna i forskningsprojektet Education, curriculum & technology, som han lett sedan hösten 2007. Här är syftet, kort sagt, att ta reda på hur it-användningen utvecklar skolans lärmiljö, på vilka sätt den förändrar undervisningens innehåll och mål samt hur den kan utveckla och fördjupa elevernas lärande.

Till forskargruppen har han bland annat knutit den numera pensionerade stanfordprofessorn Larry Cuban. På senare år nog är han nog mest känd för sin kritik av de amerikanska satsningarna på it och varsin dator i skolan. Cuban menar att de inte har någon tydlig effekt på elevernas kunskapsutveckling och lärande, eftersom tekniken i hög grad skymmer de didaktiska problemställningarna. Ett exempel på detta är artikeln The laptop revolution has no clothes, som publicerades i Education Week för snart fem år sedan.

vavik

Lars Vavik inledde med att ge en kort bakgrund till forskningsprojektet, som tar sin utgångspunkt i att Norge hör de länder som använder it mest i skolan, samtidigt som elevernas ämnesprestationer försämras i PISA och andra internationella undersökningar. Vad beror detta egentligen på? Finns det ett samband och är det it-användningen som ligger bakom de försämrade kunskapsresultaten? Vavik anser att it-användningen både kan ge nya undervisningsmöjligheter och addera nytt innehåll i undervisningen, men det kräver en debatt om vad som bör läggas till och vad som i så fall ska tas bort.

Projektet har tre övergripande problemställningar. De båda första har undersökts empiriskt och den tredje består av litteraturstudier:

  1. Vad utmärker de som i hög grad använder it i undervisningen och vad utmärker de lärare som är mer restriktiva?
  2. Vad är karaktäristiskt för de lärare som uppnår goda resultat med med problembaserad och ämnesgripande undervisning? Hur värderar de it-användningens betydelse?
  3. Hur kan undervisningen dra nytta av elevernas kunskaper och vana när det gäller it-användning samtidigt som den kompenserar för de kunskaper och färdigheter som de i allt högre grad saknar?

Vavik gav en kort sammanfattning av projektets resultat och den analys och sammanställning som ges i förra årets rapport Skolefagsundersøkelsen 2009: Utdanning, skolefag og teknologi. Här konstateras att det framför allt är allmänlärarna som uppmuntrar eleverna till att använda it i undervisningen och att utforska sina egna idéer. De här lärarna har i regel en hög tilltro till it-användningens positiva effekter och de låter eleverna använda alla möjliga former av tjänster och verktyg, från informationssökning och presentationsverktyg till sociala medier. Ämneslärarna är mer restriktiva och använder bara it i konkreta, ämnesspecifika syften.

Det är ämneslärarna som visar bäst resultat på de nationella proven, och det menar Vavik beror på att det är svårt att arbeta med problembaserad undervisning och att det kräver hög ämneskompetens av lärarna. Dessa lärare tror inte att it-användningen i sig är viktig för deras undervisning och för att utveckla elevernas ämnesförståelse. De ser sig också främst som lärare i sitt ämne, och de använder it när de anser att det kan vara till nytta för eleverna. De anser själva att deras ämneskunskaper har störst betydelse för elevernas lärande och prestationer.

hattie-effekter

Lars Vavik konstaterar att det finns ett negativt samband mellan hög grad av it-användning i undervisningen och elevernas kunskaper och prestationer. Ämnesdidaktiken är en faktor som har avgörande betydelse. Om inte den fungerar, så leder it-användningen ingenstans. Detta visar också John Hatties omtalade metasyntes Visible Learning.

Vavik menar, precis som Larry Cuban, att kraven på lärarna att följa med i utvecklingen och att anpassa sig till nya trender och önskemål från olika delar av samhället tar kraft från det som som är deras viktigaste uppdrag: att lära eleverna det som de behöver kunna i de olika ämnena.

Sten Ludvigsen började sitt föredrag med att slå fast att han självklart också anser att lärarnas kompetenser har en avgörande betydelse för hur pass väl de lyckas med sitt uppdrag. Han påpekade även att det är problematiskt att använda it som begrepp när man ska undersöka den digitala utvecklingens effekter på undervisningen och dess resultat. It kan vara allt ifrån infrastruktur till sociala medier och lärresurser, och därför är det nödvändigt att mer exakt precisera vad det är man menar och vad man vill lyfta fram.

Huvudsyftet med Kunnskapsløftet och de nya kursplanerna är, enligt Sten Ludvigsen, att eleverna ska tillägna sig ett vetenskapligt arbetssätt i skolan. Det handlar inte längre främst om att memorera fakta. Eleverna ska lära sig att experimentera, analysera och att reflektera – och här kan it-användningen komma in på konstruktiva och utvecklande sätt.

Det är förstås viktigt att komma ihåg att eleverna sätts i extremt komplicerade situationer när de ska arbeta mer öppet och probleminriktat, påpekade Ludvigsen. Forskarna har lagt ner tusentals timmar i sitt arbete på att nå fram till de resultat som eleverna ska lära sig att förstå och hantera på ett ganska litet antal timmar. Detta måste vi förstås ta hänsyn till när vi bedömer elevernas utveckling och lärande. Och det ställer även stora krav på lärarna och lärresurserna att ge eleverna den hjälp och det stöd som de behöver för att uppnå målen med undervisningen.

Viten.no är enligt Sten Ludvigsen ett bra exempel på nätbaserade lärresurser som kan komma till god nytta i skolans undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Utvecklingen av de här resurserna sker på Nasjonalt senter for naturfag i opplæringen, och här bedrivs även kontinuerlig forskning kring hur de fungerar i praktiken och vad som kan förändras och förbättras. Ett annat bra exempel är WISE: The web-based inquiry science environment, som utvecklas på Berkelyuniversitetet.

Men vad krävs egentligen för att it ska fungera i undervisningen? Ludvigsen hänvisade till en både välkänd och väl citerad vetenskaplig artikel från 2000 av Jeremy Roschelle, Roy Pea och några andra forskare: Changing how and what children learn in school with computer-based technologies. Det konstateras bland annat att aktivt engagemang, grupparbete med tydliga regler för samtalen, regelbunden interaktion och återkoppling mellan lärare och elever samt realistiska och motiverande arbetsuppgifter är nödvändiga faktorer. Den sociala kontexten har således en avgörande betydelse.

Sten Ludvigsen lyfte fram brittiska Bectas studie ImpaCT2 från 2002, som han menar är den hittills mest solida studien som visat på it-användningens positiva effekter på lärandet. Här kunde man se en förbättring av elevernas lärande i såväl engelska som matematik och naturvetenskapliga ämnen. En del av resultaten var signifikanta medan andra endast var svagt positiva.

Den tydligaste effekten sågs i engelskan, och den berodde till stor del på att ordbehandlingsprogrammen ger en helt annan möjlighet att utveckla och träna skrivandet än att skriva med papper och penna. Det är enkelt att ändra, att flytta text, och så vidare. Men det fanns också en variation i studien som främst berodde på lärarnas kompetens, kvaliteten på de lärresurser som användes och om lärresursernas innehåll var anpassat efter elevernas kunskapsnivå.

I den här studien noterade Becta att vi fortfarande befinner oss i ett tidigt stadium när det gäller it och lärande. Det tar helt enkelt tid att utveckla kreativa lärresurser och nya arbetsformer som verkligen fungerar.

Sten Ludvigsen menar att det krävs fallstudier med klara, deskriptiva hypoteser samt specifika och mångfacetterade frågor för att verkligen fånga den pedagogiska it-användningens effekter. Det är det enda sättet att göra en ordentlig undersökning av vad som fungerar och vilka förutsättningar som krävs för att nå dit. Dessutom måste man ta hänsyn till att samhället befinner sig i en stark och långsiktig förändringsfas och att det sker genomgripande utvecklingsprocesser på flera olika samhällsnivåer samtidigt, såväl den kulturella som den sociala och den tekniska.

Därför är det viktigt att både förstå de olika processer som samspelar och att efterhand försöka observera vad de leder till. Samhällsförändringar tar tid, och att anpassa tankar, arbetsätt och metoder till detta är ett omständligt och eftersläpande arbete som inte kan lösas genom enkla åtgärder.

Sten Ludvigsen anser att Lars Vavik ställer fel frågor, medan han i sin tur menar att det är viktigt att inte låta sig luras av talet om nya it-relaterade kunskaper och färdigheter. Rejäla ämneskunskaper är tillräckliga och ger samtidigt läraren den förståelse som krävs för att dra nytta av teknikens möjligheter på rätt sätt.

Medan Lars Vavik huvudsakligen ser en konstruktiv och fungerande it-användning i skolan som en fråga om ämnesdjup och ämnesdidaktisk kompetens hos läraren, menar Sten Ludvigsen att det krävs ett större samhällsperspektiv för att verkligen förstå hur tekniken kan användas i undervisning och lärande, vilka roller läraren kan ha och vad eleverna behöver lära sig.

Här finns det mycket fundera på – och att återkomma till.


Kommentarer (3)

  1. Elisabeth,

    Mycket intressant inlägg.Som pedagog har jag erfarenhet av hur viktigt det är att sätta in redskapen man använder sig av i ett tydligt sammanhang.Följande länk tycker jag visar på intressanta fakta.
    http://iktskafferi.blogspot.com/ Hur relevanta resultaten är ur forskningssynpunkt har jag däremot inte granskat.

    Svara
  2. Anders Åstrand,

    Mycket intressant! Inte minst med tanke på att jag idag på radion hörde att läskunnigheten försämras i länder med hög datoranvändning. Vi behöver diskutera dessa frågor mycket mer. Hur ska vi få eleverna att använda datorerna på ett effektivt sätt, så att de kan maximera sin inlärning? Multitasking verkar också ha negativa effekter, där inget arbete blir riktigt bra gjort…Eftersom jag själv använder datorerna mycket i undervsningen känns det oerhört viktigt att lyfta fram farorna och diskutera effekterna med eleverna.

    Svara
  3. Mikael Åsberg,

    Efter ännu ett besök på Framtidens lärande kan jag än en gång åka härifrån och känna att IT är här för att stanna och hjälper till att få en mer flexibel undervisning än tidigare.
    När jag läser ovanstående slås jag av att det finns redan en uppsjö av rapporter och utredningar som visar på att IT i undervisningen ger ett positivt resultat. Vad alla är överens om är att det är bara ett verktyg som man måste veta hur man använder och målet måste alltid vara att höja måluppfyllelsen. Vet man inte det måste man omvärdera verktyget.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *