Stöd motivationen och utveckla förståelsen

Den första dagen på Framtidens lärande inleddes med att Simon Lindgren, sociologiprofessor i Umeå, pratade om hur ungas digitala populärkultur både utmanar och skapar nya möjligheter för lärandet i skolan. Han ser inte sig själv som någon som forskar kring lärande, utan han är en kulturforskare som ser intressanta möjligheter för den formella undervisningen.

I sin forskning har han under senare åren bland annat tittat närmare på ungas fildelnings- och piratkultur, remixkulturen och datorspelandet. De här kulturella uttrycken ses ofta som problematiska och som ett slöseri med tid av dagens mainstreamkultur. Lindgren menar dock att man istället borde fästa blicken på hur dessa aktiviteter både kan ge unga socialt och kulturellt kapital och utveckla viktiga kunskaper och färdigheter.

I nätkulturerna spelar den kollektiv intelligensen avgörande roll. Ingen kan allt, men alla kan någonting och tillsammans kan man samla enorma mängder kunskap och erfarenheter. Om dessa kan läggas samman och förenas i en strävan mot gemensamma mål, uppstår en kraft som kan spela en stor roll i såväl sociala som kulturella och politiska sammanhang.

simonlindgren

För ett par decennier sedan talades det ofta om att vi var på väg in i k-samhället, ett samhälle där kunskap får en allt större betydelse och där de som kan kontrollera informationsflödena är de viktigaste och mest kraftfulla maktutövarna. Enligt Simon Lindgren är detta påstående en bra grund för att förstå värdet av ungas nätkulturer. I dagens samhälle, med det enorma överflödet av information, kan man inte bara förlita sig på gatekeepers som berättar för en vad som är viktigt att veta och var det finns. Istället måste man på egen hand, och tillsammans med andra, kunna hantera dagens komplexa verklighet. Dessutom gäller det inte bara att passivt ta emot information, utan det är nödvändigt att kunna bedöma källors auktoritet och trovärdighet

Numera sker en betydande del av ungas lärande utanför skolan, särskilt på nätet, i de gemenskaper som uppstår kring olika slags kulturella uttryck. Det handlar till exempel om att unga pirataktivister knäcker kopieringsskydd och skapar nya sätt att sprida och hantera kultur, filmentusiaster som själva textar filmer och tv-serier på främmande språk och fankulturer som remixar populärkulturellt innehåll.

Ofta lär sig ungdomarna mer och engagagerar sig betydligt djupare än i skolan. Kollektiva problemlösningsnätverk upplevs både som mer engagerande och mer meningsfulla än den undervisning som äger rum i skolan. Och det är förstås en rejäl utmaning.

Om lärarna i skolan lär sig att utnyttja nätkulturer och nya kommunikationsformer i undervisningen, kan man spela en viktig roll för att hjälpa ungdomar att utveckla kunskaper och färdigheter som blir allt viktigare. Dessutom kan man spela en viktig roll för att överbrygga den andra digitala klyfta som riskerar att växa sig allt större. Föreställningen om unga som digitala infödingar är en myt och kan leda till allvarliga sociala problem om inte skolan kan hantera den digitala utvecklingen.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsforskning vid Lunds universitet, intresserar sig för hur vi lär oss och hur insikterna om detta kan tillämpas i skolan. Han konstaterade att motivation och förståelse är två nyckelbegrepp när det gäller att begripa hur människans lärande går till. Men konstigt nog är detta två faktor som för det mesta underskattas i pedagogiska teorier och modeller.

Skolan har i princip sett likadan ut sedan den blev allmän i mitten av 1800-talet. Det finns ett dolt regelsystem som går ut på att alla elever ska följa samma läroplan, använda samma läromedel, göra samma saker och bedömas på samma sätt. Alla ska också sitta still, vara tysta och koncentrera sig. Märkligt nog, påpekade Peter Gärdenfors, finns det ingen som helst empirisk forskning som kan visa att detta främjar elevernas lärande. Tvärtom är det många som kan påvisa att elevernas motivation minskar, och lärarna måste alltför ofta arbeta i motvind för att lyckas med sitt uppdrag.

Den amerikanske psykologen Jerome Bruner, som Gärdenfors refererar till och bygger några av sina resonemang på, menar att alla människor har en inbyggd vilja att lära och förstå världen. Enligt honom finns tre faktorer som stimulerar motivationen:

  1. Nyfikenheten – den finns med oss från födseln och är den bästa grunden att bygga vidare på.
  2. Känslan av kompetens och kontroll över situationen.
  3. Ömsesidighet – vi tycker om att göra saker och att lösa problem tillsammans

Datorspelsindustrin är duktiga på att utnyttja dessa tre faktorer – och det borde även skolan vara, menar Gärdenfors.

Idag är det i alltför hög grad prov och betyg som driver skolans verksamhet, och så kan det inte vara. Gärdenfors anser inte att prov och betyg är meningslösa eller skadliga, utan han menar att de har sin plats. Men det är viktigt att de inte överskuggar det som egentligen är det viktigaste: att stimulera elevernas vilja att lära. Och för att det ska bli möjligt måste undervisningen utveckla elevernas förståelse av världen och tillvaron.

Att förstå är detsamma som att se mönster, att fånga en helhet – att få en aha-upplevelse. Här kan berättelsen spela en viktig roll för att presentera de dolda variabler som är nödvändiga för att uppnå förståelse. Berättelsen kan både visa hur allt hänger ihop och förankra förklaringen i den konkreta verkligheten.

Peter Gärdenfors konstaterar att datorn kan användas med gott resultat för att öka elevers förståelse av komplexa sammanhang. Visualisering och simulering är två tydliga och välkända exempel på detta. Men för att det här ska fungera så bra som möjligt krävs det vägledning, och det är här som läraren kommer in. Genom att bygga vidare på elevernas kunskaper, kan läraren skapa en undervisning som både är motiverande och utvecklar förståelsen.

Trots att Simon Lindgren och Peter Gärdenfors till synes pratar om olika saker, så pekar de i samma riktning. För att undervisningen ska fungera och hjälpa eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter som de behöver, så ska den bygga vidare på elevernas utgångspunkter och förutsättningar. Och det är både en utmaning och en möjlighet som måste tas på allvar.


Kommentarer (1)

  1. Eva Fors,

    Låter klokt…å gammalt 🙂 kommer å tänka på Kierkegaard som i ngn dikt skrev ngt i stil med: Om jag vill lyckas med att leda en människa
    mot ett mål, måste jag först finna henne
    där hon är och börja just där.
    Den som inte kan det lurar sig själv
    när hon tror att hon kan hjälpa andra.

    …sen ngr fler verser…som just berör nyfikenhet, delaktighet, ömsesidighet…

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *