Ett kulturantropologiskt perspektiv på it i skolan

Kulturantropologen Michael Wesch, verksam vid Kansas State University, undersöker tillsammans med sina studenter den digitala medieutvecklingens förutsättningar och konsekvenser. Närmare bestämt innebär det att de tillsammans utforskar samspelet mellan samhället och de digitala medierna. De använder också de nya uttrycksmedlen för att sprida och diskutera aktuella frågeställningar, upptäckter och funderingar.

I förrgår presenterades det senaste projektet: Visions of Students Today – ett collage och en remix av ett stort antal korta filmer på Youtube där studenter reflekterar kring hur de tänker och lär sig i dagens mediaekologi. Vad betyder de pågående förändringarna för hela utbildningssystemet, såväl skola som högre utbildning? Vilka kunskaper och färdigheter krävs av den enskilde för att hantera de nya utmaningar och möjligheter som uppstår och för att påverka samhällsutvecklingen?

Det här är en vidareutveckling av det uppmärksammade projektet A vision of Students Today, som genomfördes hösten 2007 och vars slutresultat i skrivande stund har beskådats knappt 4.3 miljoner gånger på Youtube. Kort sagt innebär det en problematisering av att utbildningsvärlden fortfarande i hög utsträckning utgår från 1800-talets undervisningsmodell. Detta trots att samhället i allt högre grad ser radikalt annorlunda ut och att förändringarna fortsätter i rask takt.

En mindre del av filmerna i det senaste projektet är gjorda av Michael Wesch studenter. Resten av filmerna kommer från studerande vid andra amerikanska universitet samt några universitet i andra länder, bland annat Filippinerna. Alla intresserade bjöds in att delta i januari, och samtliga bidrag är taggade med VOST2011 på Youtube.

Michael Wesch är ansvarig för remixen, som var en del av hans eget tre månader långa arbete med att förstå och reflektera kring filmernas innehåll och betydelse. Det inbäddade videoklippet från Youtube visar bara remixen. För att se hela collaget och de filmer som det består av, är det nödvändigt att gå till projektets webbplats.

För två och ett halvt år sedan skrev Michael Wesch ett blogginlägg där han reflekterar kring Howard Rheingolds artikel Participative Pedagogy for a Literacy of Literacies, ett av bidragen till den då nyutgivna antologin Free Souls. Här konstaterar han den kultur som gradvis växte fram kring tryckpressen, och som började mogna under 1700-talet, på sin tid skapade förutsättningar för revolutionära förändringar på många plan i samhället. Detsamma är på väg att ske idag med de digitala medierna, men än så länge befinner vi oss bara i början av utvecklingen.

Med andra ord är det nu som morgondagens verklighet formas – och slutet är långt ifrån givet. Han påpekar också att det inte är teknikens inneboende möjligheter som skapar gällande ramar och begränsningar, utan hur vi använder oss av dem.

Dagens mediautveckling betyder att vi både kan vara producenter och konsumenter, samtidigt som en stor del av de samhällsstrukturer vi är vana vid börjar förändras i grunden. Därför blir det allt viktigare att kunna hantera de nya möjligheter som de nya medierna skapar, och att aktivt delta i formandet av det nya samhälle som börjar växa fram.

Utvecklingen mot ett Internet präglat av sociala medier och transparens leder till att en allt större del av våra kunskaper, åsikter och handlingar blir fullt synliga. Detta kan resultera i en positiv och kreativ utveckling som är till nytta för alla. Både Rheingold och Wesch anser dock att det finns en uppenbar risk för ett totalitärt övervakningssamhälle, ett panoptikon, som inte minst hämmar kreativitet och nytänkande.

Michael Wesch menar att det är nödvändigt att den undervisning och det lärande som sker i skolan och i högre utbildningar tar sin utgångspunkt i de pågående förändringarna. Alla behöver tränas i att upptäcka, hantera och tillsammans forma förståelsen av verkligheten och tillvaron. En digital kompetens som är baserad på deltagande och skapande innebär en metakompetens, en förståelse av hur kunskap skapas och sprids samt vilken slags kultur och samhälle detta i sin tur kan leda till.

För nästan exakt tre år sedan var Michael Wesch på University of Manitoba och föreläste i en dryg timme om hur skolans undervisning behöver förändras för att bättre svara mot de krav som ställs av den digitala utvecklingen i samhället. Då knöt han bland annat an till den kanadensiske mediefilosofen Marshall McLuhan, som redan för mer än fyrtio år sedan pekade på att vi är på väg in i ett globalt mediasamhälle som innebär nya förutsättningar för undervisning och lärande. Trots att förändringarna blir alltmer tydliga, betraktas samtiden fortfarande ofta i det förflutnas backspegel.

Konsekvensen av detta blir att utbildningarna reflekterar krav och förutsättningar som inte längre är giltiga. Idag lever vi i ett samhälle som flödar över av information och där det är nödvändigt att vara kritisk och ifrågasättande. Det handlar inte heller enbart om att tillägna sig information, utan det gäller också att kunna hantera och förstå den för att kunna skapa och förmedla ny kunskap.

Michel Wesch påpekar att när utbildningarna inte längre känns relevanta för studenterna, som lever i och präglas av dagens mediaverklighet, mister de i hög grad sin mening och betydelse. Studenterna lär sig varken att förstå och tolka världen, att hitta sin egen identitet eller att finna sin egen plats i den.

De sociala nätverken och den kollektiva intelligensen blir allt viktigare för att skapa och sprida information. I allt högre grad handlar det alltså numera om att producera gemensamt och att delta i en ständigt pågående öppen dialog.

Dagens elever kommer att lära sig med hjälp av Internet under hela livet. Därför är det nödvändigt att de lär sig att hantera och dra nytta av all den information som finns där. Men det handlar om ett livslångt lärande som i grunden består av lärprocesser som aldrig tar slut.

Michael Wesch konstaterar att det är viktigt att skolan kan ge alla barn och ungdomar de kunskaper, färdigheter och attityder som krävs för att hantera de pågående förändringarna. Annars riskerar vi ett hårt, ojämlikt och konfliktfyllt samhälle där de sociala klyftorna riskerar att spränga samhällsgemenskapen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *