Den digitala läsförståelsen blir allt viktigare

Digital läsförståelse är en förmåga som blir allt mer betydelsefull i dagens samhälle. Det handlar om att kunna söka, sammanföra, värdera och tolka information för att få fram det som krävs för att besvara frågor och lösa problem.

Den första internationella undersökningen inom det här området gjordes inom ramen för PISA 2009, och idag har den offentliggjorts. Deltagandet i denna undersökning var frivilligt, men enligt Anita Wester, projektledare för PISA på Skolverket, var det självklart att Sverige skulle vara med. I dagens mediasamhälle är det inte längre tillräckligt med traditionell läsförståelse. Det är en avgörande förändring som skolans undervisning helt enkelt måste kunna hantera.

Skolverket arrangerade i förmiddags en webbsänd presskonferens i Stockholm där man presterade rapporten med särskild tonvikt på det svenska resultatet.

Samtliga nordiska länder utom Finland var med i undersökningen och totalt deltog nitton länder, varav sexton OECD-länder. Det samlade resultatet presenteras i OECD:s rapport PISA 2009 Results: Students On Line: Digital Technologies and Performance. Flera av de deltagande länderna har även skrivit egna rapporter och analyser. Här i Sverige har forskarna Ulf Fredriksson och Maria Rasmusson tagit fram en rapport för Skolverket: Eleverna och nätet – PISA 2009.

Undersökningen bestod av ett antal uppgifter som eleverna skulle lösa digitalt och som mäter den digitala läsförmågan. Därutöver innehöll den en elevenkät om datoranvändningen hemma och i skolan.

Digital läsförståelse skiljer sig från den traditionella, pappersbaserade, genom att den är mer komplex och innehåller fler komponenter. Det räcker inte att förstå innehållet i en given text, utan det krävs att man kan navigera i en hypertextuell och hypermedial digital miljö, välja bland det länkade materialet och skapa en syntes av relevant och vederhäftig information.

För att ha en god digital läsförståelse gäller det både att kunna överblicka materialet och att kunna filtrera fram den information som behövs för att lösa uppgiften. Det finns en hög korrelation mellan traditionell och digital läsförståelse, men därutöver krävs alltså också en rad andra viktiga färdigheter.

Sverige hör till de bättre länderna i undersökningen, men fyra länder presterar bättre: Sydkorea, Australien, Nya Zeeland och Japan. På presskonferensen konstaterade Ulf Fredriksson att den goda svenska prestationen i hög grad kan förklaras med att digital läsning numera är den vanligaste formen av läsning bland ungdomar, i synnerhet i hemmet. Det avgörande skälet till att svenska elever inte hör till den absoluta toppen, beror sannolikt på att det krävs en mycket god traditionell läsförmåga för att nå ända fram. Eleverna i de fyra länder som presterar bäst hör även till toppen i fråga om traditionell läsförståelse.

Skillnaderna mellan pojkar och flickor är väsentligt mindre än i fråga om traditionell läsförståelse. Detta gäller både i Sverige och i de andra länderna. Ulf Fredriksson menade att det finns en hel del indicier i aktuell forskning som pekar mot att pojkar är mer beroende av motivation än flickor för att lösa en uppgift. Eftersom läsning vid datorn uppfattas som en mer ”pojkaktig” aktivitet än den traditionella bokläsningen, prestrerar de därför bättre. Här handlar det även i högre grad om kortare texter och det finns flera figurer och tabeller. Flickorna presterar dock fortfarande bäst.

Det är också tydligt att det är de måttliga datoranvändarna som är de bästa digitala läsarna. Kurvan som visar sambandet liknar ett uppochnervänt u: de som använder datorn mest och minst är i botten. Men varför är de som använder datorn mest inte bra på digital läsförståelse?

Enligt Ulf Fredriksson kan en del av förklaringen vara att svaga elever i ganska stor utsträckning använder datorn som stöd i skolan. En annan förklaring är att undersökningen inte i tillräcklig grad skiljer mellan olika typer av datoranvändning. Vilka slags texter läser de elever som surfar mycket på nätet? Hur hittar de texterna, hur går urvalet till och varför läser de just dessa texter? Vilka spel spelar de elever som i hög grad ägnar sig åt dataspel? Mätinstrumentet behöver således fintrimmas till kommande undersökningar.

En ytterligare förklaring som Ulf Fredriksson lyfte fram är att datoranvändningen i skolan sällan sker med det uttalade syftet att utveckla elevernas digitala läsförståelse. Här finns det alltså utrymme för förbättringar.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström slog fast att digital läsförståelse är en förmåga som både krävs i arbetslivet och för att delta som medborgare i den demokratiska utvecklingen av samhället. Därför är det avgörande att lärarna kan ta sitt ansvar och se till att alla elever verkligen utvecklar detta. Och i det här avseendet krävs det både en god digital kompetens och en reflekterande förståelse av vad lärarrollen innebär. Samtidigt är det viktigt att förstå att en god digital läsförståelse förutsätter en väl utvecklad traditionell läsförmåga.

I Norge, som presterade sämre än Island och Sverige, men bättre än Danmark, konstaterar Kunnskapsdepartementet att man måste börja satsa på en mer digitalt integrerad och målmedveten undervisning. Bland annat är det nödvändigt att göra ändringar i läroplanen och att satsa mer på lärares kompetensutveckling inom det här området.

Andreas Schleicher, chef för analysenheten på OECD:s utbildningsavdelning och bland annat ansvarig för PISA, skrev i förmiddags ett tänkvärt inlägg på bloggen OECD Insights. Han menar att den digitala läsförståelsen är en avgörande förmåga som måste komma alla till del för att undvika en växande digital klyfta i samhället.

Precis som OECD slog fast ifjol, i en rapport från projektet New Millennium Learners, handlar klyftan inte längre om tillgången till dator och Internet. Nu är det istället förmågan att förstå, att lära av och att kunna delta i det ständiga informationsflödet som är avgörande. Det är denna andra digitala klyfta som måste överbryggas. Och här har arbetet bara börjat.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *