Spaning: skola för framtidens samhälle

Almedalsveckan arrangerades en hel del intressanta seminarier om skolan, samhällsutvecklingen och hur den digitala kommunikationen ändrar förutsättningarna för undervisning och lärande. I fyra inlägg kommer jag att försöka ge en bild av de tankar, reflektioner och problemställningar som presenterades under några innehållsrika julidagar i Visby.

I måndags höll Fryshuset ett välbesökt seminarium under rubriken ”Spaning: skola för framtidens samhälle” tillsammans med Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och ABF. Tanken med seminariet var att lyfta fram viktiga frågeställningar som rör skolans syfte, roll och funktion idag: Hur ser samhället ut 2031, när dagens sexåringar sannolikt har passerat det formella utbildningssystemet? Vilka kunskaper och färdigheter kommer att vara nödvändiga? Hur ska skolan se ut och fungera för att möta de här kunskapsbehoven?

Seminariet inleddes med att Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, Bertil Östberg, statssekreterare åt utbildningsministern och Mikael Damberg, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesman, presenterade sina tankar och visioner kring detta.

Tomas Kroksmark konstaterade att sexåringarna i regel är uppfyllda av nyfikenhet och lust att lära när de börjar skolan. Skolans absolut främsta mål borde därför vara att bevara den här lusten för att rusta dem för ett livslångt och livsvitt lärande. Barnen och ungdomarna måste lära sig att förstå det analoga och digitala lärandets mysterium, och undervisningen i skolan ska formas efter detta.

Det första problemet som många sexåringar stöter på när de börjar skolan, är att deras lärmiljö i många fall är betydligt bättre hemma än i skolan. Hemma finns ofta helt andra digitala möjligheter och barnen lär sig genom att fråga, diskutera och resonera kring sådant som de undrar över. I skolan handlar det fortfarande i hög grad om att eleverna ska tillgodogöra sig förutbestämda kunskaper och färdigheter inom en rad olika kunskapsområden.

Vad behöver man egentligen kunna när all världens kunskap blir tillgänglig på Internet? Vad innebär det för lärarrollen och vad krävs av läraren för att hantera detta? Här är det nödvändigt med mer praktiknära forskning för att kunna forma skolans verksamhet i rätt riktning. Det handlar om att erövra den vetenskapliga grunden för läraryrket, något som enligt Tomas Kroksmark närmast kan beskrivas som skolans ödesfråga.

Tomas Kroksmark underströk även betydelsen av att den nya lärarutbildningen inte blir allmänpedagogisk utan istället tar ett rejält steg i en professionspecifik riktning. Det är även viktigt att utbildningen betonar att lärare alltid måste vara beredda på att lära om, lära nytt och att tänka i nya riktningar. Han tillade att regeringens satsning på forskarskolor för lärare är bra, men undrade samtidigt hur de kunskaper som utvecklas i den akademiska miljön ska kunna spridas och nyttiggöras ute på skolorna. Därför förordar han ett nationellt institut för praktiknära lärandeforskning som kan ansvara för detta.


Foto: Jann Lipka

Bertil Östberg menade å sin sida att det är omöjligt att föreställa sig hur samhället ser ut om 20 år. Däremot är det uppenbart att tenikutvecklingen går i ett rasande snabbt tempo, och det innebär förändringar i samhällets alla delar. Som en konsekvens av detta är det därför nödvändigt att skolan är förberedd för snabba förändringar och kan hjälpa eleverna att utveckla de kompetenser de behöver.

De samhällsförändringar som pågår betyder att grundläggande basfärdigheter som att läsa, skriva och räkna blir allt viktigare, och det ställs krav på vida kunskaper och breda referensramar. Samtidigt blir förmågan till kritisk granskning och värdering allt viktigare i en tid av ständigt informationsflöde, inte minst i digitala medier. Idag är det stora grupper som riskerar att slås ut, så det gäller att vidta motåtgärder för att förhindra växande klyftor i samhället. Bertil Östberg slog fast att de nya styrdokument som började gälla 1 juli är ett avgörande steg i den riktningen.

Det är förstås en stor utmaning för beslutsfattandet att inte veta hur framtiden kommer att se ut, påpekade Mikael Damberg. Men vi kan försöka identifiera viktiga utvecklingslinjer och i möjligaste mån extrapolera från dem. Bland annat förefaller det uppenbart att globalisering och internationalisering ökar och får en växande betydelse. Det har länge talats om att 2000-talet är Asiens århundrade och det finns även tecken på att Afrika börjar röra på sig. Det är alltså ingen större gissning att påstå att språk och interkulturella färdigheter blir allt viktigare.

Att ta vara på och att utveckla elevernas talanger och färdigheter är avgörande för såväl staten som för individerna, underströk Mikael Damberg. Och här handlar det både om kunskaper och om kreativitet. Den snabba utvecklingen inom det digitala området gör det möjligt att arbeta med verkliga projekt och underlättar samarbetet med resten av samhället. Undervisningen blir mer ”på riktigt” och resultatet kan även komma andra till del.

Synen på medborgarna och deras roll i samhället är också en viktig faktor för skolans utveckling. Att utveckla starka individer som tar vara på sina rättigheter och aktivt deltar i samhällsutvecklingen är en av skolans mest betydelsefulla uppgifter, konstaterade Mikael Damberg. En stor del av detta består i att förstå den digitala samhällsutvecklingen och att kunna utnyttja de möjligheter som de digitala medierna öppnar för.

Efter de inledande presentationerna var det dags för övriga deltagare i panelen att framföra sina tankar och synpunkter.


Foto: Johanna Hanno

Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, menade att den allra största utmaningen består i att verkligen ge alla elever en chans att utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att klara sig i samhället som vuxna. Här är digital kompetens en stor och viktig del vid sidan av goda baskunskaper, kreativitet och en väl utvecklad förmåga att samarbeta, lösa problem och att lära tillsammans med andra. Därför är det viktigt att undervisningen kan para grundläggande kunskaper med förmågor som rör kommunikation, teknik, kulturella uttrycksformer och initiativkraft.

Men hur ser egentligen strategin ut när det gäller lärarna? Det krävs en satsning på lärarrekrytering, en högklassig lärarutbildning som förenar den digitala utvecklingen med didaktiken och en väl genomtänkt, kontinuerlig kompetensutveckling, underströk Eva-Lis Sirén. EU:s åtta nyckelkompetenser innebär goda grundkunskaper, digital kompetens och kreativitet. Inte antingen eller utan både och. För att den svenska skolan ska kunna nå upp till de krav som samhällsutvecklingen ställer, krävs det både en genomtänkt satsning på läraryrket och en djupgående diskussion kring den digitala utvecklingens betydelse.

Eva-Lis Sirén påpekade även vikten av att ta lärdom av de båda rapporter om väl fungerande skolsystem som det internationella konsultföretaget McKinsey släppt de senaste åren. Den första rapporten, How the world’s best performing school systems come out on top, släpptes 2007. Uppföljaren, How the world’s most improved school systems keep getting better, kom 2010.

I dessa båda empiriskt grundade rapporter hävdas att tre faktorer framstår som avgörande för att ett skolsystem verkligen ska fungera bra. Det handlar om att intressera rätt personer för läraryrket, att utveckla dem till goda pedagoger och att se till att alla barn kan få den undervisning som de behöver. I rapporterna konstateras att nyckelfaktorerna är processuella. Med andra ord handlar det om hur rekryteringen sker, hur skolledarna sköter sina uppdrag, hur undervisningen går till och hur lärarna samarbetar och stöder varandra i det dagliga arbetet.

Anders Almgren, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, betonade vikten av att skolan verkligen kan ge alla elever möjlighet att nå så långt som deras förutsättningar medger. Men för att detta ska kunna förverkligas, måste lärarnas kunskapsuppdrag sättas i främsta rummet.

Idag har lärarna ett alldeles för omfattande uppdrag som sträcker sig från elevhälsa och trivselfrågor till undervisning och lärande. Och så kan det inte fortsätta om målen ska kunna uppfyllas.

Leo Razzak och Banar Reza från Fryshuset lyfte fram betydelsen av att skolan tidigt kan fånga upp de elever som har svårigheter av olika slag för att hjälpa dem framåt. I det avseendet är det också nödvändigt att vidta åtgärder som hjälper lärare att behålla sitt yrkesengagemang och att i högre grad involvera föräldrarna i skolans verksamhet.

En annan avgörande faktor är att hjälpa eleverna att förstå vad de behöver lära sig för att de ska kunna uppnå sina mål och leva ett gott liv i samhället. Läraren måste kunna stimulera elevernas drivkrafter och hjälpa dem att visualisera framtiden. Men för att klara det krävs ingen superlärare. Det räcker gott med en vettig och kunnig vuxen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *