Samtal om skolans pedagogiska it-utveckling

Skriven av Stefan Pålsson, juli 12, 2011 – 15:31 -

Under Almedalsveckan arrangerade Intel ett seminarium kring it-utvecklingen i skolan och vad som krävs för att den ska ske på ett likvärdigt sätt i hela landet. Är det nödvändigt med en nationell plan för hur detta ska gå till? Eller är det bättre att låta landets kommuner utforma strategier och arbetssätt på egen hand?

Britt Mari Hagman, lärare på Nödingeskolan i Ale kommun, har varit verksam i yrket i mer än trettio år. Hon inledde seminariet med att ge en kort inblick i hur hon under de senaste tre åren arbetat med en klass, från ettan till trean, där alla elever har en dator. Det hela började som ett projekt i en kompetensutvecklingskurs i samband med att kommunen beslöt att satsa på varsin dator för alla elever som började ettan.

Innan Britt Mari Hagman satte igång med projektet, läste hon in sig på aktuell litteratur och bekantade sig med såväl teori som praktiska erfarenheter. Detta var sannolikt ett avgörande skäl till att hon lyckades så bra, påpekade hon. Det krävs både kunskaper och intresse för att den pedagogiska it-användningen verkligen ska fungera i undervisningen.

Hon har lagt märke till att äldre lärare ofta är mer it-intresserade än yngre, även om det förstås är svårt att generalisera. Det är viktigt att inte vara rädd för att förlora sin auktoritet, och hon betonade att det är det pedagogiska angreppsättet som är nyckeln.

Jeanette Mellqvist är rektor på Nödingeskolan som har 480 elever, från förskolan till femman, med skiftande socioekonomisk bakgrund. En ganska stor del av eleverna har särskilda behov, och hon konstaterade att arbetet med varsin dator ger helt andra möjligheter till individanpassning än tidigare. Med hjälp av datorn och passande program, kan alla elever ges goda och likvärdiga förutsättningar att utveckla de kunskaper och färdigheter som anges i styrdokumenten och som de behöver för sitt fortsatta lärande.

Eleven Sofie, som slutade trean i våras, berättade att hon lärde sig använda datorn genom att prova sig fram och genom att samarbeta och dela kunskaper med de andra eleverna. Hennes pappa tillade att det gick väldigt snabbt, och att det var tydligt att den pedagogiska it-användningen spelade en viktig roll när hon lärde sig läsa och skriva.

Maria Stockhaus, moderat kommunalråd i Sollentuna och ordförande i SKLs utbildningsberedning, poängterade att hon är imponerad av den snabba utvecklingen när barn lär sig läsa och skriva med hjälp av datorn. Detta borde alla elever få möjlighet till, och det är ett av skälen till att hon efterlyser en nationell it-strategi, gärna som en del av den digitala agenda som regeringen ska presentera i höst.

Det räcker inte att ge eleverna varsin dator, utan det krävs en ordentlig, fungerande infrastruktur och tillgång till digitala lärresurser av hög kvalitet. Dessutom är det förstås viktigt att lärarna tillämpar teoretiskt förankrade och empiriskt bekräftade arbetssätt som verkligen drar nytta av de nya möjligheter som den digitala utvecklingen möjliggör. Här kan lärarutbildningen spela en stor och viktig roll, tillade hon.

Maria Stockhaus påpekade också den ojämna utvecklingen när det gäller den pedagogiska it-användningen i Sveriges kommuner. Det är problematiskt eftersom den digitala utvecklingen gör det möjligt att förändra hela skolväsendet och hur man arbetar med undervisning och lärande. Därför är det också lätt att bli otålig när man väl upptäckt de möjligheter som öppnar sig. Men det står i den nya skollagen att alla skolor ska använda moderna, tidsenliga verktyg i undervisningen. Det borde alltså gå att ställa högre krav på en genomtänkt användning av it i skolan, menade Maria Stockhaus.

Mikael Damberg, som är Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesman, instämde i Maria Stockhaus resonemang. Det behövs en genomtänkt politik för it-användningen i skolan, som förbereder eleverna för vuxenlivets förutsättningar och krav och motverkar en växande digital klyfta. Regeringens skolpolitik betonar vikten av att alla elever lär sig läsa, skriva och räkna, men förmågan att använda och dra nytta av den digitala utvecklingens möjligheter sägs det mindre om. Detta borde ges samma vikt, och det krävs tydliga riktlinjer för att kunna förverkligas. Det är också avgörande att skolor inom och mellan kommuner kan samarbeta och utforska möjligheterna tillsammans.

Digital kompetens är inte något som ska ställas mot en god läs-, skriv- och räkneförmåga, betonade Mikael Damberg. Digital kompetens förutsätter de här förmågorna, och i dagens samhälle är det nödvändigt att kunna använda och dra nytta av digitala medier och verktyg när man läser skriver och räknar. Det ena kan inte bytas mot det andra. Detta måste också bli tydligt i skolpolitiken.

Socialdemokratiska kommunalrådet Ebba Östlin, ordförande i utbildningsnämnden i Botkyrka kommun, påpekade från publikplats att det är beklagligt att kommunerna i regel arbetar efter ”trial and error”-metoden när de integrerar it i skolan. Hon menade att det är uppenbart att detta skulle kunna genomföras snabbare och mer effektivt om kommunerna samarbetade och reflekterade kring möjligheter och problem.


Foto: Lennart Guldbrandsson (Public domain), Wikimedia Commons

Utbildningsradions vd, Erik Fichtelius, som också satt i publiken, menade att det är absurt att it i skolan fortfarande ses som något som är möjligt att välja bort. Redan på 1980-talet, när han var reporter på Dagens Eko, fick alla journalister varsin dator. Att detta inte är en självklarhet i skolan nästan trettio år senare är både märkligt och beklagligt, tillade han.

Det är inte heller bra att behovet av digitala lärresurser sällan lyfts fram i debatter och diskussioner, påpekade Erik Fichtelius. När väl tekniken börjar komma på plats i skolan, behövs det bra material som kan användas i undervisningen. Idag har UR ungefär 11 000 program som skolorna kan få tillgång till, om de upphovsrättsliga frågetecknen kan rätas ut. Det finns alltså goda förutsättningar om problemen blir lösta och det dras upp en genomtänkt strategi, konstaterade han.

Bertil Östberg, som är utbildningsministerns statssekreterare, ansåg å sin sida att den pedagogiska it-användningen faktiskt redan har börjat ta fart på allvar bland landets skolor. Det sker en hel del medvetna och genomtänkta satsningar, och snart kommer resultaten av detta att synas tydligt och klart.

De nya styrdokumenten för skolan och den nya lärarutbildningen innebär också goda förutsättningar för en fortsatt god utveckling. Han påpekade att regeringen styr genom lagstiftningen och inte genom att dra upp planer för hur skolorna ska arbeta eller hur undervisningen ska gå till.

Skolinspektionen har däremot en viktig roll när det gäller att se till att styrdokumenten verkligen tillämpas i skolans vardag, hävdade Bertil Östberg. Från och med i höst kommer man som en del av ämnesgranskningen även titta närmare på hur den pedagogiska it-användningen ser ut, och i vilken grad den stödjer lärandet och främjar utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Det är ett viktigt steg framåt för att lägga en stabil grund för att de tekniska möjligheterna verkligen kommer till nytta i undervisningen, konstaterade han.


Postat i kategorin Digital kompetens, Digitala lärresurser, En dator åt varje elev | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS