Digitala och sociokulturella förutsättningar

Häromdagen var det dags för ett nytt nummer av tidskriften Nordic Journal of Digital Literacy, som ges ut av Universitetsforlaget och Senter for IKT i utdanningen. Den här gången är temat det vidgade klassrummet, och i artiklarna analyseras vad som händer när nätet spränger väggarna, digitala lärresurser tas i bruk och lärare och elever samverkar med museivärlden.

Tre av artiklarna kommer från forskare som är verksamma i forskargruppen CHANGE på Oslo universitets utbildningsvetenskapliga fakultet. CHANGE, som leds av professor Sten Ludvigsen, inriktar sitt arbete på att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka och förstå vad som händer när den digitala utvecklingen börjar forma undervisning och lärande i skolan. Med andra ord vill man titta närmare på vilka normer, värderingar och förhållningssätt som präglar den pedagogiska verksamheten, hur digitala lärmiljöer och kunskapsrepresentationer används, hur lärare och elever interagerar och vad eleverna faktiskt lär sig.

Utgångspunkten är, som Sten Ludvigsen påpekade på konferensen NKUL i Trondheim i början av maj, att det globala samhället just nu genomgår en lång och komplex förändring som påverkar och utmanar skolans verksamhet. Skolan behöver anpassa sig till de förändringar som pågår i samhället, men det rör sig om ett omständligt och eftersläpande arbete som inte kan lösas genom enkla åtgärder.

Forskningen kan hjälpa till genom att genomföra väl avgränsade och konkreta fallstudier med klara hypoteser och specifika frågor. Dessa kan både ge en god bild av vad som faktiskt pågår och föreslå vad som bör göras för att undervisning och lärande ska fungera bättre.

Artikeln ”What is ‘the Concept’?” Sites of Conceptual Formation in a Touring Architecture Workshop är skriven av Palmyre Pierroux och Rolf Steier. Här analyseras pilotomgången av den vandrande arkitekturutställningen Snøkult, skapad av Nasjonalmuseet och arkitektfirman Snøhetta.

Snøkult är en lärresurs och lärmiljö som ingår i Den kulturelle skolesekken, den landsomfattande statliga satsningen på att ge alla elever en god tillgång till konst och kultur i undervisningen. Utställningen kommer att börja vandra bland de norska skolorna i höst, och tanken är att ge elever mellan tolv och femton år en god uppfattning av hur arkitekturdesign ser ut och går till.

Det hela går ut på att eleverna under två dagarna ska arbeta tillsammans i olika grupper, under ledning av en kurator från Nasjonalmuseet, för att gemensamt ta fram en plan och en modell för ett kulturcentrum på sin hemort. Eleverna lär sig att förstå och använda grundläggande begrepp inom arktitekturdesign, de är ute i sin närmiljö och dokumenterar förutsättningarna, och de använder byggmodeller samt ett interaktivt ritbord för att visualisera och förklara sina tankar och idéer.

Pierroux och Steier understryker i sin analys att elevernas arbete med att appropriera och förstå arkitektur och designbegrepp är snårig process, som dessutom kompliceras av mötet med kuratorns mer informella arbetssätt samt arbetsredskap och krav som de inte är så vana vid i skolan. De kan konstatera att arbetet med att fotografera, mäta, bygga modeller och använda ritbordet fungerar som fasta hållpunkter, som både konkretiserar och förtydligar det abstrakta och ger en röd tråd under arbetet. Kuratorn spelar också en avgörande roll för att under de två dagarna ge eleverna det stöd och den struktur som de behöver för att fatta och förstå, och för att knyta an till och bygga vidare på förförståelse och förkunskaper.

I artikeln Interaction Design and Science Discovery Learning in the Future Classroom tittar Anders Kluge närmare på vilka förutsättningar som krävs för att interaktiva visualiseringar och simuleringar verkligen ska fungera i undervisning med undersökande arbetssätt i naturvetenskapliga ämnen. Han använder två exempel: en modell över olika scenarier för klimatutvecklingen och en simulation av uppvärmningen av ett hus. Den förstnämnda kommer från lärresurssamlingen på viten.no och den andra har tagits fram i det pågående EU-projektet Science Created by You, som forskarna på CHANGE deltar i.

Anders Kluge konstaterar att eleverna både ska utforska nya frågor och problemställningar och lära sig att använda helt nya verktyg och hjälpmedel för att lära och förstå. Detta ställer i sin tur stora krav på utvecklingen av den här typen av tjänster och program. De ska ge eleverna möjlighet experimentera och prova sig fram, men de måste samtidigt ge den hjälp och den struktur som de behöver för att kunna greppa och förstå ämnet. Det är förstås en svår utmaning för utvecklarna, men det är nödvändigt för att dessa redskap ska fylla sin funktion i undervisningen.

Cecilie Jahreie och Ingeborg Krange arbetar båda i forskningsprojektet MIRACLE, som finansieras av Forskningsrådet. Det går ut på att skapa intresseväckande och stimulerande lärsituationer och -miljöer med hjälp av digitala tekniker som augmented reality, där fysisk verklighet och virtuella simulationer presenteras som en helhet. Ett viktigt delmål är att undersöka hur lärare, studenter och deltagande muséer går till väga för att skapa mening och förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen med hjälp av de digitala lärresurser som man tar fram.

I sin artikel Learning in Science Education Across School and Science Museums – Design and Development Work in a Multi-Professional Group visar de hur problematiskt det kan vara när yrkesgrupper med olika utgångspunkter och perspektiv ska samverka för att utveckla lärresurser till skolan. Lärare, kuratorer och utvecklare av digitala miljöer har ofta inte samma synsätt när det gäller betydelsen av upplevelse, känslor, fakta och vetenskapliga resonemang för att se mening och skapa förståelse. De kommer från olika håll och har delvis olika syften och mål. Men just därför är det nödvändigt att man tillsammans för öppna och konstruktiva samtal som kan lösa upp knutarna, ge förutsättningar för diskussioner och kunskapsdelning samt bana väg för ett gemensamt synsätt.

De här tre artiklarna från några av forskarna på CHANGE ger en tydlig bild av att integrationen av it i undervisningen inte är någon alldeles enkel match. Inte minst arbetet med att utveckla och använda digitala lärresurser är komplext och utmanande på många sätt. Sten Ludvigsen och hans kollegor visar dock att den pedagogiska forskningen kan ge ett stort och viktigt stöd för den fortsatta utvecklingen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *