Perspektiv för 2000-talet

Cathy Davidson är professor i engelska på Duke University och ledare samt medgrundare av det internationella, tvärvetenskapliga forskarnätverket HASTAC – Humanities, Arts, Science, and Technology Advanced Collaboratory. HASTAC är ett nätverk av individer, organisationer och institutioner som utifrån varierande utgångspunkter och perspektiv undersöker vad den digitala utvecklingen innebär för tänkande, kommunikation, lärande, skapande, arbetsliv och vardag.

Igår publicerades Cathy Davidsons nya bok, Now you see it. Här resonerar hon, med avstamp i aktuella rön från kognitionsforskningen, kring vad som krävs för att vi ska kunna hantera dagens komplexa, informationstäta och snabbt förändrade värld.

Hennes slutsats är att nätet och den digitala medieutvecklingen inte är något som antingen gör oss dummare eller smartare. Det rör sig varken om en välkommen frälsning eller ett förebådande av den totala undergången. Istället handlar det om att vi är på väg att lämna industrisamhället och den tryckta mediakulturens villkor bakom oss. Förutsättningarna för informationsspridning, kommunikation, lärande och arbetsliv har förändrats, och det är något som vi alla måste lära oss hantera.

Cathy Davidson har länge forskat om den informationsrevolution som uppstod under 1700- och 1800-talet. Då började det bli billigare och enklare att trycka och sprida böcker, allt fler lärde sig läsa och skriva, och skolan, biblioteket, dagstidningen och andra institutioner som vi idag ser som närmast självklara och naturliga började växa fram. När webben slog igenom i mitten av 90-talet såg hon parallellerna och började intressera sig för de utmaningar och möjligheter som vi möter idag

I boken konstaterar hon att kognitionsforskningen visar att uppmärksamhet och lärande i grunden handlar om att välja ut och att välja bort. Vi kan helt enkelt inte greppa hela världen, ”som den är”, och uppfatta allt som händer och sker runt omkring oss. Forskningen visar också att hjärnan inte är ”hårdkodad” till att enbart fungera på ett visst sätt.

Många av de begränsningar som vi upplever med hanteringen av informationsflödet och de snabba tekniska förändringarna hänger samman med att vi uppfostrats till att klara av de krav som industrisamhället ställde, menar Cathy Davidson. Nu måste vi lära oss att hantera dagens förutsättningar så att vi blir rustade att leva i ett samhälle som i många avseenden skiljer sig radikalt från det vi lämnar bakom oss.

I ett appendix till boken diskuterar Cathy Davidson kort några av de kunskaper och förmågor som hon menar att skolans undervisning måste utveckla och träna för att eleverna verkligen ska lära sig att hantera nätet och de digitala medierna.

Hon börjar med att betona vikten av att uppmärksamhet inte enbart ses som förmågan att ägna sig åt en sak i taget med total koncentration. Ibland är det också viktigt med multitasking eller partiell uppmärksamhet. Det finns dock en gräns för vår uppmärksamhet, så det är nödvändigt att samarbeta och att hjälpas åt för att få en större och bättre överblick och förståelse av omvärlden. Här gäller det även att dra nytta av att vi är olika och har varierande erfarenheter och egenskaper.

Att uppmuntra till deltagande, diskussion och kunskapsdelning i de digitala medierna är viktigt nu när en allt större del av det offentliga samtalet sker där. Samtidigt är det betydelsefullt att utveckla förståelsen av vad nätverksamhället innebär och hur möjligheten till omedelbar global kommunikation förändrar hela vår tillvaro.

Kritisk informationshantering och digital läsförståelse är kanske viktigare än någonsin. Det gäller både att sålla agnarna från vetet och att skapa en meningsfull helhet av den information som samlas in från olika håll på nätet.

Nya former av berättande och pedagogiskt genomtänkta sätt att använda datorspel i undervisningen är också något som Cathy Davidson lyfter fram, liksom estetikens betydelse i den digitala kommunikationen.

Eleverna måste lära sig att lära om och lära nytt för att kunna hantera den digitala omgivning som de lever i. En viktig del av detta, som Cathy Davidson pekar på i bokens inledning, är att inse att kunskap inte är ett substantiv utan ett verb!

Om vi släpper uppmärksamheten från det samhälle vi formats till, kan vi börja se och tillsammans lära oss hantera det samhälle som växer fram, menar Cathy Davidson. Köpings kommuns pågående arbete med en-till-en i skolan är ett intressant svenskt exempel på ett perspektiv som tycks peka i den riktningen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *