Europeana vill att kulturarvet ska användas

Skriven av Stefan Pålsson, september 29, 2011 – 16:51 -

Jag har tidigare skrivit om digitaliseringen av kulturarvet och även pekat på värdet av att samlingarna används som lärresurser i skolans undervisning. På årets bokmässa arrangerades seminariet Ett arv bit för bit, där man diskuterade betydelsen av det arbete som pågår på The European Library (TEL) och på Europeana.

Vilka positiva effekter kan detta ha för Europas samhällsliv och ekonomi? Hur ser man till att materialet blir lättillgängligt och kan komma till nytta i skolan?

Christer Nylander, riksdagsman för Folkpartiet och vice ordförande i Kulturutskottet, lyfte fram att det är viktigt att förstå och reflektera kring det förflutna för att kunna verka konstruktivt i nuet och för att kunna blicka framåt. Därför är det värdefullt att historiens arv görs synligt och att vi berättar, diskuterar och lär av det förflutna. Utöver detta så kan en digitaliserad kultur även spela en viktig ekonomisk roll. Politikens uppgift är att skapa ett rättsligt ramverk som ger en god grogrund för kreativiteten och kan skapa en fungerande marknad.

Pelle Snickars, forskningschef på KB, instämde i att det är viktigt att samla och tillgängliggöra kulturen digitalt. Han tillade samtidigt att det inte är tillräckligt. Det krävs ett skifte från teknik till mer mjuka värden och ett djupare tänkande kring hur allt det här materialet kan användas i samhällets olika delar. Och det gäller också att upphovsrätten hänger med.

Karin Linder, ordförande för fackförbundet DIK, tillade att vi måste komma ihåg att det inte räcker med att digitalisera och tillgängliggöra. Materialet behöver struktureras och presenteras så att det blir användbart i praktiken. DIK engagerar sig i detta på grund av att det handlar om förbundets medlemmar, men det handlar förstås också om ett större värde för hela samhället.

DIK presenterade för ett par veckor sedan ett inspel till regeringens arbete med Digital agenda för Sverige som pekade på betydelsen av att kulturarvet verkligen görs tillgängligt för alla genom digitalisering. Här betonade man bland annat den strategiskt viktiga roll som skolbiblioteket har i arbetet med att utveckla barn och ungas förmåga att hantera informationsflödet och att förädla information till kunskap.

Louise Edwards, administrativ chef på TEL, menade att det till stor del handlar om att lyssna på användarna och att se till att skapa lösningar som är anpassade efter vad de behöver. I november ska TEL börja arbeta på en innehållsstrategi, och under den processen ska man se till att leva som man lär för att kunna utveckla sina tjänster så bra som möjligt.

Framför allt gäller det att se till att kulturarvet blir en del i vår digitala infrastruktur och att det både är enkelt att komma åt materialet och att återanvända det på olika sätt. Det konstaterade Jill Cousins, arbetande styrelseledamot i Europeana. På Europeana arbetar man mycket aktivt med linked data, vilket innebär att man strukturerar och märker materialet så att det blir lätt att söka i och lätt att koppla till andra databaser och sökmotorer. Dessutom släppte Europeana nyligen all metadata fri under Creative Commons CC0-licens. Alla som vill kan alltså använda den här informationen i sina egna lösningar.

Interoperabilitet är verkligen A och O, menade Jill Cousins. Det handlar alltså inte längre om att skapa storslagna portaler som användarna ska bege sig till. Istället ska man se till att materialet kan integreras i existerande lokal infrastruktur, till exempel i skolornas egna digitala miljöer.

Europeana uppmuntrar alla intresserade att skapa nya sätt att använda och sprida det digitaliserade kulturarvet. Bland annat arrangerar man regelbundet hackathons under namnet Hack4Europe, där programmerare under ett par dygn arbetar intensivt med att utveckla nya webbaserade tjänster med Europeanas material.

I början av juni bjöd Riksantikvarieämbetet in till Hack4Europe på Livrustkammaren i Stockholm. Bland resultaten därifrån kan nämnas en intressant lösning för skolan som togs fram av två forskare från KTH och Uppsala universitet. De skapade ett sätt att addera undervisningsrelaterad metadata till Europeanas information, så att det blir enkelt att integrera resurser som kan användas i skolans undervisning i Confolio, ett öppet portfoliosystem som skapats på KTH.

Just nu är en arbetsgrupp på SIS i färd med att utveckla vokabulärer, taxonomier och standarder för bland annat elevinformation samt beskrivning av utbildningar, kurser och lärresurser i Sverige. Det finns goda skäl att tro att det händer en del framöver som underlättar användningen av Europeana och andra digitala lärresurser i skolans undervisning, såväl i Sverige som i en rad andra länder.


Postat i kategorin Digitala lärresurser, Nätkulturer | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS