Den digitala agendan och skolan

Skriven av Stefan Pålsson, oktober 6, 2011 – 19:30 -

Idag var det dags för lansering av It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. Den inledande presskonferensen och den därpå följande lanseringen direktsändes över nätet, så att betydligt fler än de 250 inbjudna kunde följa hela evenemanget. Det rör sig om en sammanhållen strategi för hela den svenska it-politiken som statssekreterarna vid samtliga departementet har varit med om att utforma. Sveriges agenda är en del av Digital Agenda for Europe, som i sin tur ingår i Europa 2020, EU:s strategi för tillväxt under det här decenniet.

It- och energiminister Anna-Karin Hatt underströk att öppenhet och transparens har varit ledord under hela arbetet med agendan. I februari och mars hölls sju tematiska rundabordssamtal, bland annat ett om it i skola och utbildning som jag själv deltog i. Under våren öppnade regeringen Digital Agenda Forum på Ning, där alla intresserade under maj och juni kunde diskutera och dela med sig av tankar och idéer. Hashtaggen #dafs på Twitter fungerar som en öppen knutpunkt för diskussioner och länkar som kan kopplas till den digitala agendan.

Regeringen utsåg även Digitaliseringsrådet, omfattande ett drygt tjugotal externa ledamöter från olika samhällsområden, med uppgift att bidra med råd och insikter till regeringskansliets arbete med digitaliseringsfrågor.

Det övergripande målet för den digitala agendan är att verka för att Sverige blir bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter i hela samhället. Anna-Karin Hatt betonade att det handlar om att använda tekniken i människans tjänst för att skapa ett väl fungerande och globalt konkurrenskraftigt samhälle.

Agendan fokuserar på fyra strategiska områden:

  1. Digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda. Samtidigt är det viktigt att öka ”det digitala innanförskapet” bland befolkningen för att undvika växande sociala och ekonomiska klyftor.
  2. Privata och offentliga aktörer ska skapa digitala tjänster som både kan främja effektivitet och stimulera kreativitet inom olika samhällsområden. Detta förutsätter att offentliga data släpps fria.
  3. Det behövs en modern och robust digital infrastruktur i hela Sverige
  4. Den digitala utvecklingen påverkar hela samhället, vilket innebär att lagar och regler inom en rad olika områden måste anpassas efter de nya omständigheterna.

När det gäller skolan hänvisar agendan till det som sägs i de nya styrdokumenten. Det formuleras på följande sätt:

”Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.”

”Varje elev ska efter genomgången grundskola kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.”

I agendan sägs att målen för läroplanerna för grundskolan och gymnasiet innebär att eleverna under sin skolgång ska utveckla den digitala kompetens som de behöver för att klara sig i samhället idag. Ansvaret för att förverkliga detta ligger dock hos huvudmännen, det vill säga kommuner och friskolor. De frågor som rör digitala läromedel och lärresurser, är det upp till skolhuvudmännen och marknaden att hantera och lösa.

Under det senaste året har skollagen och läroplanerna setts över och förtydligats och det har även införts en ny examensbeskrivning för förskollärar- och lärarutbildningarna. Enligt agendan bedöms detta regelsystem ge de förutsättningar som är nödvändiga för att blivande lärare, yrkesverksamma lärare och elever ska utveckla den digitala kompetens som krävs.

Agendan nämner att det finns en rad strategiska utmaningar som huvudmännen behöver ta tag i. Hit hör frågan om elevers tillgång till datorer i undervisningen, lärarnas förståelse av de nya pedagogiska villkoren och möjligheterna, deras förmåga att hantera detta i praktiken samt hur it kan användas för att effektivisera skolans administration.

Anna-Karin Hatt påpekade att den digitala agendan inte ska ses som en färdig lösning med detaljrika och noggrant utmejslade mål och medel. Istället ska den ses som ett ramverk och en plattform för det arbete som nu måste ske inom alla delar av samhället. Regeringen kommer inom kort att utse en Digitaliseringskommission som ska uträtta en handlingsplan samt bevaka att de angivna målen uppnås. Statssekreterarna från de olika departementen ska i sin tur se till att agendan omsätts i praktiken.

Signatärskapet är ytterligare ett sätt för regeringen att se till att agendans intentioner förverkligas. De företag och organisationer som delar agendans avsikt och vill bidra till att den tillämpas och utvecklas, bjuds in att medverka som signatärer. Med andra ord ska de i sin praktiska verksamhet arbeta för att de it-politiska målen verkligen genomförs ute i samhället.

Agendan har idag ett fyrtiotal signatärer från olika samhällsområden, och de som vill vara med i det fortsatta arbetet välkomnas att signera avsiktsförklaringen. Här finns bland annat företag och organisationer som det sannolikt kan vara intressant för skolans huvudmän att samarbeta med framöver.

I agendan betonas att regeringen ser positivt på att skolan samverkar med berörda aktörer, såväl signatärer som andra,  för att hantera de strategiska utmaningarna och se till att digitaliseringens möjligheter tas tillvara på bästa sätt. Den digitala agendan markerar alltså inte slutet på arbetet, utan snarare början.


Postat i kategorin Digital kompetens, IT-strategi, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Skriv en kommentar

Observera!
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.
Först när din kommentar är godkänd syns den i bloggen.

RSS